Poppelodlingens påverkan på miljö och landskap

Senast ändrad: 20 november 2019

Poppelodling ger en rad positiva miljöeffekter: en ökad biodiversitet på landskapsnivå, minskning av konstgödsel och miljögifter, minskad användning av fossila bränslen i produktionskedjan, ersättning av fossila bränslen med biobränslen och en ökad lagring av kol i marken och i biomassan jämfört med konventionell jordbruksproduktion. Genom att anpassa odlingarnas storlek och form till landskapet skapar man miljöer som är gynnsamma ur biodiversitetssynpunkt. Poppelns har en snabb tillväxt i bördiga förhållanden med god vattentillgång, vilket gör den lämplig för användning inom fytoremediering.

Klimatpåverkan

Poppel ger flera positiva effekter ur klimatsynpunkt. Biomassan används som CO2-neutralt biobränsle och dess användning för energiändamål har varit den viktigaste drivkraften bakom den globala ökningen av poppelarealen under de senaste 20 åren. Poppelodling utgör också en kolsänka i jämförelse med ettåriga energigrödor och konventionell växtproduktion. Kollagring sker i stående biomassan både ovan och under markytan samt i en ökad mängd kol i marken. Dessutom anses poppel vara en mycket intressant vedråvara för produktion av flytande biobränslen.

Positiv klimatpåverkan utgörs också av ett minskat gödslingsbehov jämfört med ettåriga energigrödor och salix, minskad behov av marbearbetning, en effektiv skörd, transport och lagring av biomassa. Allt detta medför att poppelodling har en hög energieffektivitet (förhållandet mellan energiinput och energi lagrad i biomassa som ska förbrännas i kraftvärmeverk) och därmed ett relativt litet behov av energi i produktionsprocessen i form av fossila drivmedel. När poppel används för andra produkter än energi blir dessa en långsiktig kollagringskälla, särskilt om man producerar byggnadsmaterial så som olika typer av träfiberskivor och plywood.

Fytoremediering (vegetationsfilter) och marksanering

Poppelodling behöver sällan gödslas (effektern är förmodligen god på sandmarker ifall dessa inte är alltför torra) och bidrar inte till utlakning av fosfor och kväve. En ökad mängd organisk material i marken och drastisk minskning av markbearbetning leder till att både fosfor och kväve blir mindre rörliga. Dessutom kan poppel utgöra vegetationsfilter i jordbrukslandskap när det planteras som en fånggröda. Genom att leda avlopps- och lakvatten till särskilt designade poppelodlingar kan man aktivt bevattna och gödsla poppelodlingar. Detta leder till en ökad biomassatillväxt eftersom poppel svarar väldigt bra på den typen av behandling samtidigt som man undviker utsläpp av näringsrikt vatten till närliggande vattendrag. På samma sätt används poppel för att sanera marker kontaminerade med tungmetaller och olika typer av organiska ämnen. Lakvatten eller vatten från industriella anläggningar (sågverk till exempel) kan med fördel användas för bevattning av poppel som i sådana fall kan planteras på relativt mindre bördiga marker.

Biodiversitet

Poppelodlingar har en låg eller ingen genetisk diversitet (om de anläggs med en enda klon). Klonblandningar ger mer diversifierade odlingar och skapar en mer omväxlande miljö för djur och fågelliv. Många små odlingar i en omväxlande landskap har troligtvis en mer positiv inverkan jämfört med stora enhetliga odlingar. I det första fallet skapar poppel kantområden som är gynnsamma för en mer diversifierad fågel- och djurliv samt en miljö som längre in i beståndet gynnar skuggföredragande växter. Dessutom är det möjligt att skapa områden där enstaka popplar inte skördas utan lämnas ytterligare en eller två omloppstider. Dessa gamla träd kan utgöra en viktig miljö för insekter, svampar och fåglar som behöver äldre lövved för sin utveckling. Detta är särskilt viktigt att tänka på om man omvandlar större jordbruksarealer inom ett visst område till sammansatta poppelodlingar. Biodiveristeten ökar även under markytan där lövförna och en ökad mängd organiskt material skapar förutsättningar för en högre biologisk och mikrobiologisk aktivitet.

Poppelodlingens inverkan på landskapsbilden

En poppelplantering måste alltid godkännas av länsstyrelsen! Länsstyrelsen behandlar ansökan i första hand utifrån kapitel 12 §6 i miljöbalken eftersom en poppelodling kan bli hög och påverka naturmiljön och landskapsbilden.

I skogsrika trakter är öppna landskap särskilt värdefulla. Poppelodling i dessa områden innebär ytterligare förskogning av landskapet. Man ska också undvik att plantera stora poppelodlingar i närheten av kyrkor och andra kulturminnen. Generellt är det bäst att plantera poppel i anslutningen till befintlig skog.

Poppelodling bör anpassas till landskapets karaktär som präglas av dess öppenhet och topografi. De vanligaste svenska landskap kan kategoriseras på följande sätt:

  • Kulligt landskap (Norrlandskusten, Skåne, Halland, norra Småland, delar av Svealand) karakteriseras av mjukt böljande kullar och sänkor med åsar, berg, skogar och hagmarker. I ett sådant landskap bör poppel planteras helst intill befintlig skog medan i lite öppnare landskap av denna typ kan man plantera något större sammanhängande odlingar.
  • Slättlandskap (Götaland, Mälardalen). I ett slättlandskap med storskaliga jordbruk utgörs landmärken av höjder och skogsområden. I ett sådant landskap ger poppel le åt bebyggelser och odlingarna kan vara större, men de ska helst placeras längre bort från stora vägar. Det är viktigt att planera poppelodlingen så att värdefulla siktlinjer bibehålls i förhållande till kyrkor och andra landmärken.
  • Sprickdalsterräng (sydöstra Svealand, väster om Vänern) är en variationsrik landskapstyp som kännetecknas av långa dalgångar åtskilda av raka höjder samt en del sjöar och vattendrag. Mellan de beskogade höjdryggarna är landskapet oftast öppet. Poppelodlingar i den här typen av landskap bör vara små och inte sammanfoga höjdryggarna. De bör placeras så lågt i landskapet som möjligt.
  • Halvöppet skogslandskap (hela landet). Här kan förhållandet mellan skog och öppet landskap variera men generellt bör man undvika att plantera igen öppna ytor med stora poppelodlingar. Odlingarna ska inte heller anläggas i närheten av bebyggelse. Det är bäst att placera odlingen med skogen bakom och längre bort från stora vägar. 

Kontaktinformation

Almir Karacic
Inst. för växtproduktionsekologi
Box 7043, 750 07 Uppsala
tel. 018 - 67 18 71; 0735 - 28 22 32
e-post: almir.karacic@slu.se

Sidansvarig: Almir.Karacic@slu.se