Rosa (Gallica-Gruppen) "Zinnia-gallican"

Den högbyggda formen och de taktegellagda kronbladen gör att den är lätt att skilja från många av de andra inventerade gallicarosorna. Den vackra, regelbundna blomformen tillsammans med den karmin–lilarosa färgen gör den till en av de mest attraktiva rosorna i inventeringen. Det är också en ros som ofta är mycket uppskattad av sina ägare och den förekommer under många anslående lokala namn som ”Oxhultsrosen”, ”Pettsadäkornas ros”, ”Gläntepallans ros” och ”Rosen från Pustebacken” m.fl.

”Zinnia-gallican” uppmärksammades tidigt i inventeringen och har sedan visats sig ha en ganska stor utbredning i södra och mellersta Sverige och utmed norrlandskusten. Särskilt många fynd har gjorts i östra Småland och Blekinge där den ofta kommit in vid olika kom-och-visa-arrangemang.

Som flertalet gallicarosor har ”Zinnia-gallican” läderartade, ibland lite hängande blad (”taxöron”) och förhållandevis få taggar blandade med rikligt med borsttaggar. Insamlade exemplar har överlag varit mycket friska. En vacker ros med stort hortikulturellt värde!

Text och foto: Henrik Morin

Tidigare införd 2011