Jordhälsa
Jordhälsa definieras som åkermarkens långsiktiga hållbarhet, förmåga att leverera ekosystemtjänster och gynna biologisk mångfald både ovan och under jord. Här har vi samlat de olika forskningsprojekt kring jordhälsa som drivs på SLU RådNu.
Stöd till jordhälsoentreprenörer
Forskningsprojektet ”Från att vilja till att våga och kunna” på SLU RådNu har som mål att bidra till att stödja lantbrukare, som vill använda nya odlingsmetoder för att förbättra jordhälsan. Många lantbrukare visar stort intresse och nyfikenhet för frågor om jordhälsa, men de är osäkra på hur de ska börja och vad de ska göra. Här ska projektet, som får stöd från Familjen Kamprads stiftelse, bidra med information och kunskap.

Samverkan och kunskapsutveckling
PREPSOIL kommer samverka med ett brett spektra av intressenter med syftet att skapa platser för samarbete och kunskapsutveckling som kan utvecklas över lång tid. PREPSOIL ska bidra till en förbättrad kunskap om jordhälsa hos breda målgrupper genom en webbportal med ambitionen att vara den samlande platsen för information, resurser och verktyg i ämnet.

SoilX: Brukningsmetoder under extremväder
Projektet SoilX ska samla in evidens för markhanteringens effekter på markens vattenreglerande funktioner och grödans respons i hela Europa. Detta görs genom att mäta markens hydrauliska och mekaniska egenskaper i långsiktiga fältförsök. Här undersöks även lantbrukarnas åsikter om vad det innebär att vara en "bra lantbrukare" i förhållande till markfrågor och hantering av klimatförändringar.

Implementering av riskbedömningssystem för markpackning
Markpackning på grund av körning med jordbruksmaskiner är ett av de största hoten mot jordhälsan. När marken packas försämras markens dräneringsförmåga och gasutbytet mellan marken och atmosfären, samtidigt som det mekaniska motståndet för rötter och organismer som daggmaskar ökar. Huvudsyftet med projektet är att undersöka om och hur beslutsstödsystemet Terranimo® skulle kunna ingå i lantbrukarens driftsplanering.

Samband mellan brukningsmetoder, markkvalitet och skörd
Klimatprojektioner för Sverige visar att framtiden kommer innebära högre temperaturer under sommaren och större variationer i nederbörd mellan år. Detta kommer att medföra enorma utmaningar för svenskt jordbruk. Projektets huvudsyfte är att belysa samband mellan brukningsmetoder, markkvalitet och skörd. För att studera dessa samlar vi lantbrukare i Västergötland och Östergötland och gör undersökningar för att identifiera risker, åtgärder och kunskapsluckor.

Vad krävs av en jordhälsopionjär?
Kompletterande kvalitativa djupintervjuer till en studie som Jordbruksverket genomfört under 2020–2021. Syftet med Jordbruksverkets projekt var att beskriva några jordhälsoentreprenörers system, ur ett tekniskt och agronomiskt perspektiv. Kompletteringen omfattar djupintervjuer jordhälsoentreprenörer med frågor om deras drivkrafter, kunskapsbehov, värdegrund, erfarenheter och relationer, som har och har haft betydelse för deras beslut att förändra sina odlingssystem.

SM i nedbrytning bjuder in naturbruksgymnasier
SLU RådNu och Lantbrukarnas Riksförbund LRF bjuder årligen in naturbruksgymnasier till SM i nedbrytning – ett skämtsamt jippo med allvarliga undertoner. Tävlingsdeltagarna uppmanas att gräva ned tvättlappar på två olika platser på sin åkermark eller i sin trädgård för att undersöka hur odlingsjorden mår. Efter ett visst antal veckor kan man se hur mycket av tvättlapparna som brutits ner och på så vis får deltagarna erfarenhet av hur olika marker fungerar. I 2021 års tävling vann Gamlebygymnasiet i i Västervik.

Jenny Höckert och Christina Lundström
Ansvariga för de olika forskningsprojekten inom jordhälsa, regenerativt jordbruk och Conservation Agriculture är forskarna Jenny Höckert och Christina Lundström på SLU RådNu. De undersöker bland annat drivkrafter och framgångsfaktorer hos så kallade jordhälsopionjärer som har gjort, eller är på väg att göra en omställningsresa.
