Att lära av erfarenhet

Senast ändrad: 15 juli 2020
man med glasögon på huk

I tider av stor osäkerhet och förändring är det inte konstigt att det kan uppstå en känsla av handlingsförlamning. När även den mest vardagliga tillvaron förändras och planeringshorisonten försvinner så är det som att förlora lite av sin normala initiativkraft. Vi avvaktar. Vi väntar på nästa signal. Vi går liksom in i ett slags mentalt ide. Men samtidigt händer det just nu mer än på länge.

Om det är något som präglar våren och sommaren 2020 så är det nog att vi tvingas lära oss av helt nya erfarenheter. I backspegeln kommer vi kanske att säga att det var år 2020 som vi tog ett viktigt steg i det digitala skiftet, då vi insåg betydelsen av den lokala resursbasen och betydelsen av de grundläggande funktioner som varje hållbart samhälle är beroende av för sin överlevnad. Det som utgör kärnan i ett välfärdssamhälle. I detta ingår naturligtvis livsmedelsproduktionen och alla de andra ekosystemtjänster som svenskt lantbruk och landsbygd levererar.

Oavsett var du befinner dig i det agrara kunskapssystemet (lantbrukare, rådgivare, utbildare, tjänsteman eller forskare) så lär vi varje dag av de erfarenheter vi får. Planerad förändring förutsätter ständigt lärande. Vi anpassar våra strategier och metoder oavsett om det handlar djuren i stallet, växterna på fältet, lantbrukarnas behov, eleverna i klassrummet eller resultaten av ett forskningsexperiment. Detta är en ständig process av erfarenhetsbaserat lärande som vi alla är delaktiga i. Vi lär olika saker, på olika sätt, men själva fenomenet är universellt. Det är mänskligt.

Omvärldsförändringar kan dock tvinga oss att lära på ett socialt plan, inte bara individuellt. Exempelvis har insikter om klimatets betydelse drivit på förändringar under flera år. Men våren 2020 har skapat helt nya och gemensamma erfarenheter. Vi diskuterar ständigt konsekvenserna av pandemin i media och vid frukostborden. Vi funderar på vilka anpassningar som kommer att ske i en förändrad värld, vad som vi tror är bra och mindre bra. Vi omvärderar aspekter både i arbetsliv och privat. Och bara det faktum att vi sätter ord på vår erfarenhet blir ett steg i förändringen. Jag hör t ex många rådgivare säga att man nu har utvecklat och infört nya digitala metoder för rådgivning, något som man pratat om länge men aldrig kommit till skott med. Men nu fanns det inget alternativ. Jag hör beslutsfattare tala om betydelsen av självförsörjning och lantbrukets betydelse på ett sätt som de inte gjort förut. Den erfarenhetsbank som vi nu samlar på oss kommer att ha betydelse under lång tid framåt.

Att forska om rådgivning handlar bland annat om att uppmärksamma och benämna pågående förändringar. Men även att kritiskt värdera vad som är hållbara lösningar och inte. Vi kommer alla, men på olika sätt, att ta vara på gjorda erfarenheter. Ambitionen måste dock vara att vi nästa år är ännu bättre på det vi gör, oavsett var vi befinner oss i lantbrukets kunskapssystem. Samtidigt finns det alltid en risk att vi söker efter enkla lösningar på komplexa problem. Här bör vi hålla upp ett varningens finger. Att lära av årets erfarenheter handlar även om att inse att samhällets utmaningar kräver en ödmjuk handlingskraft. Det vill säga en förmåga att omsätta goda ambitioner i konkret handling, samtidigt som vi har en förmåga och beredskap att agera annorlunda om så krävs. Detta eftersom vi aldrig kommer att veta allt, men ändå måste agera. Precis som vi gör inom ramen för den pågående pandemin. 

Med dessa ord önskar jag och mina kollegor på RådNu en fortsatt god sommar full av lärdomar tack vare nya, spännande erfarenheter.

Magnus Ljung
Verksamhetsledare RådNu

 


Kontaktinformation

Magnus Ljung
Statskonsulent vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi

Telefon: +4651167117, +46703387117
Postadress: RådNu, SLU Skara, Smedjan, 532 31 Skara

Sidansvarig: ylva.carlqvist.warnborg@slu.se