Hur sent är egentligen "sent"?

Senast ändrad: 24 mars 2021
Kvinna på huk vid bikupa

Jag har under många år haft hemmakontor med de fördelar och nackdelar som det innebär. Vägen till skrivbordet är inte lång, och vissa möten har gjorts digitalt, men de flesta möten har varit fysiska.

Skillnaden är nu att nästan alla som jag träffar genom mina olika engagemang också arbetar på distans oavsett var i världen de är. Det har förstås inneburit att det blivit enklare att knyta nya och behålla etablerade kontakter. Världen har krympt och mötena har blivit allt tätare. Det är så lätt att ordna ett online-möte, och så snabbt det kunde bli en vana - eller är det en ovana?

En utmaning har blivit att välja en tidpunkt som passar både den som bor i Asien, Europa, Afrika eller Nord- Sydamerika. Klockan 15.00 verkar vara en hyfsad tidpunkt - det vill säga, om man inte bor på Nya Zeeland, för då blir det mitt i natten. Hur tidigt är ”tidigt” och hur sent är egentligen ”sent”? Arbetsdagarna har blivit längre och sönderhackade, och det är svårt att fokusera när tiden för egna tankar har blivit ersatt av ”nästa möte”. Den tid man tidigare hade för att förflytta sig mellan olika möten och som erbjöd tid att processa det som avhandlats finns inte längre. Kanske är det dags att boka in möten med sig själv för att få tid att tänka?

En annan svårighet är att hantera de digitala mötenas utmaningar som till exempel att läsa av kroppsspråket i en konversation mellan flera deltagare. Ibland behöver man ses på riktigt för att kunna lösa komplicerade frågor.

Jag talade med en biodlarkollega häromdagen, som har haft svårt att sova om nätterna. Som hen sa ”Nu när jag ändå inte kan sova så har jag passat på att delta på flera olika seminarier i Nordamerika och lärt mig så mycket nytt.” Vägen till kunskap har blivit mer digital, och man behöver inte ens lämna sängen. Likt ett ekosystem kommer det säkert att infinna sig en balans, men det kan ta tid att hitta det nya normala i tillvaron.

 

Men allt är ju inte digitalt! Naturen ligger i startgroparna, och på många platser har det hunnit bli vår.  Enligt SMHI:s definition är det vår när dygnets medeltemperatur under en sjudygnsperiod är över 0,0 °C. Du kan själv följa vårens ankomst i år och andra år här! https://www.smhi.se/vader/observationer/ankomst-arstider/var/2021

Sverigekarta över vårens ankomst

Ett projekt som jag koordinerar handlar om att genom medborgarforskning undersöka hur ett landskapsområdes bärighet ser ut, med avseende på floratillgång för honungsbin, solitärbin och humlor under den aktiva säsongen. Genom att synliggöra situationen vill vi även se om det kan leda till ett lokalt engagemang för att skapa förbättrade villkor för pollinatörer i området.  Så nu är det snart dags att sätta igång - vi väntar bara in att naturen ska få vårkänslor på riktigt!


Lotta Fabricius Kristiansen
Forskningsassistent på SLU RådNu


Kontaktinformation