Mer LUFT i samtalet

Senast ändrad: 29 oktober 2021
kvinna i glasögon och kort hår står leende vid en teckning

Kommunikation kan se enkelt ut i en teoretisk kommunikationsmodell, men det finns mycket som krånglar till det. Många hinder som gör att vi inte når fram till varandra, så som vi önskar. 

Vi lyssnar till exempel inte på varandra. Jag menar, verkligen lyssnar. Istället drar vi förhastade slutsatser kring vad den andra menar, avbryter med sådant vi kommer att tänka på - eller blir för aktiva och börjar leverera en massa råd som ingen har frågat efter. I prästen och föreläsaren Lars Björklunds bok "Modet att ingenting göra: när orden inte räcker till" tar han upp just detta, att vi ofta är så ivriga att hjälpa till och lösa problem, att vi missar vad den andra personen faktiskt vill och behöver. Vi är rädda för att vi inte gör tillräckligt om vi "bara" lyssnar och så lyssnar vi inte alls istället. 

Hamnar vi i en situation där vi känner oss påhoppade och orättvist anklagade är det inte heller lyssnandet som ligger närmast till hands. Då är det reptilhjärnan som först aktiveras och den delen av hjärnan har en väldigt knapphändig verktygslåda: fly, anfalla eller frysa och inte göra någonting alls är vad som erbjuds. En förträfflig strategi när vi blev jagade av mammutar på savannen, men lite "over kill"  i mötet med en människa som framför kritik.

Det är inte så dumt att reflektera kring hjärnans inverkan i vårt sätt att kommunicera. Det limbiska systemet (reptilhjärnan) har funnits med länge och är fortfarande först på bollen när något händer. Den är vår egen vakthund som varnar när hot närmar sig. I den främre delen av hjärnan, prefrontala cortex, finns en helt annan verktygslåda, till exempel reflektion och logiskt tänkande, som är riktigt bra att ha när vi ska lösa problem. Ju mer vi blir medvetna om den här kommunikationen mellan hjärnans olika system, desto bättre kan vi bli på att reflektera över vad som händer och hur vi kan hantera det på bästa sätt. 

Det finns en väldigt bra metod som kan användas för att förflytta oss från det limbiska systemets snabba beslut till reflekterande prefrontala cortex. Metoden heter LUFT.

LUFT står för Lyssna, Uppskatta, Förstå och Tala: 
Lyssna på vad den andra personen faktiskt säger. Uppskatta att personen säger det till dig. Förstå vad den andra personen vill meddela dig och först därefter tala.

Sedan är det inte så dumt med vanlig luft heller; att faktiskt ta några djupa andetag. När vi djupandas frigörs må bra-hormonet oxytocin i kroppen och gör oss lugnare. Att visa känslor behöver naturligtvis inte vara fel, men om vi dras med i dem kan det vara svårt att förhålla sig lugn och fokuserad, särskilt om vi är rädda eller arga och agerar i affekt. Om vi däremot känner oss trygga och lugna får vi tillgång till hjärnans kreativitet och blir bättre problemlösare. 

Och problemlösning är ju faktiskt det som kommunikation handlar om. 

 

Anna-Karin Johnson
Kommunikatör och föreläsare


Kontaktinformation