Svensk skogshistoria i nytt ljus - seminarium vid KSLA om Riksskogstaxeringens långa tidsserie

  – Nu när allt arkivmaterial från den första Riksskogstaxeringen finns i databaser kan vi äntligen presentera nya produkter som baseras på hela tidsserien, säger Anna-Lena Axelsson som var initiativtagare till seminariet ”Svensk skogshistoria i nytt ljus” som genomfördes den 21 november 2012 vid KSLA.

Allt material från perioden 1923-1929 finns nu tillgängligt i databaser och inmatningen av data från det andra omdrevet 1938-1952 inleddes 2011.  Databasen och nya gränssnitt för inmatning utvecklas löpande. Anna-Lena Axelsson räknar med att allt material ska finnas i databaser senast 2020.

– Just nu går inmatningen snabbt och effektivt då det är sex personer som stansar in siffror, så vi kanske blir klara tidigare än beräknat, berättar Anna-Lena.

Riksskogstaxeringen - en tidsserie som väcker avundsjuka

Lars Östlund, professor i skogshistoria vid SLU, fungerade som moderator under seminariet. Han inledde sin skogshistoriska inflygning med att konstatera att Riksskogstaxeringen är en tidsserie att vara mycket stolt över och något som väcker viss avundsjuka, inte minst bland skogsforskare i Nordamerika. Han liknade skogshistorisk forskning med att lägga ett pussel där det saknas bitar, och där de bitar som finns tillgängliga inte alltid passar ihop. Enligt Lars Östlund är dock Riksskogstaxeringen en stor och viktig pusselbit som överbryggar olika skogshistoriska perioder; delvis skiftet mellan det förindustriella och det moderna skogsbruket samt skiftet mellan det moderna och postindustriella skogsbruket där vi befinner oss idag.

Nordiskt samarbete på vetenskaplig grund under lång tid

Göran Ståhl, vicerektor och professor i skoglig resursanalys vid SLU konstaterade att de nordiska länderna har samarbetat kring nationell skogsinventering på vetenskaplig grund under lång tid. I Sverige startade de ordinarie inventeringarna 1923 – och Göran förutspådde att Riksskogstaxeringen med stor sannolikhet kommer att överleva sin 100-årsdag. Riksskogstaxeringen är en bred inventering som har potential att belysa även morgondagens frågeställningar – men inte allt, då sällsynta företeelser inte fångas upp av inventeringen. Trots den snabba teknikutvecklingen inom skogsinventeringsområdet kommer det inom överskådlig tid att finnas fortsatt behov av den typ av fältmätningar som Riksskogstaxeringen tillhandahåller.

Kombinera Riksskogstaxeringen med andra tidserier

Möjligheter att jämföra eller kombinera Riksskogstaxeringens data med andra tidsserier och annan typ av information presenterades eller lyftes fram som en möjlighet av flera föredragshållare under seminariet.  Detta kan göras i olika skalor; från nationell eller regional nivå ner till enskilda bestånd eller provytor. Ett exempel är de jämförelser mellan skogliga trender från Riksskogstaxeringen och trender för fåglar från Svensk Häckfågeltaxering i en nyligen genomförd studie. Resultaten skulle ha presenterats av Martin Green från Lunds Universitet under seminariet, men föredraget utgick på grund av sjukdom. I det äldre materialet där inventeringen skedde längs kontinuerliga linjer finns det mycket goda möjligheter att göra olika typer av rumsliga analyser. I vissa län i södra Sverige där det var tätt mellan linjerna och där inventerarna hade tillgång till bra kartmaterial under fältarbetet går det att ”sätta tillbaka” enskilda skogsbestånd med stor noggrannhet.

Möjlighet att titta både framåt och bakåt i tiden

Magnus Fridh från Enheten för policy och analys vid Skogsstyrelsen poängterade betydelsen av långa tidsserier som underlag för svensk skogspolitik. I och med att data nu finns tillgängligt från hela inventeringen finns det nu möjlighet att titta både 100 år framåt och 100 år bakåt i tiden. De skogliga konsekvensanalyser under olika scenarier som genomförs regelbundet kan då sättas i relation till tidigare utveckling. Med hjälp av en lång tidsserie går det också att belysa historiska förändringar av de trädbärande jordbruksmarkerna och de glesa skogarna på ett bättre sätt än tidigare, och få en uppfattning av tidigare variationsrikedom på landskapsnivå.

Används för att rekonstruera historisk förekomst av hotade arter

Tord Snäll, forskare vid Artdatabanken vid SLU visade exempel på hur man genom modellering kan utnyttja moderna data och långa tidsserier från Riksskogstaxeringen för att rekonstruera historisk förekomst av hotade arter. Detta angreppsätt tillför ny kunskap om historiska trender i populationsnivå och populationsutbredning, och kommer att utgöra ett stöd vid bedömningarna som ligger till grund för den nya rödlistan som presenteras 2015.

Matts Lindbladh och Emma Holmström från SLU i Alnarp presenterade ett pilotprojekt kring förändringar i bokskogens struktur och utbredning sedan 1920. Förekomst av värdetrakter för biologisk mångfald har jämförts med historisk information från Riksskogstaxeringens första omdrev från 1920-talet i Skåne.

Nya produkter som baseras på Riksskogstaxeringens långa tidsserie

Med hjälp av det interaktiva visualiseringsverktyget Sverige eXplorer går det nu att studera harmoniserade tidsserier från 1926-2008 från Riksskogstaxeringen. Det är även möjligt att skapa egna analyser och dela dem med andra. Visualiseringen är ett sätt att tillgängliggöra och uppmärksamma Riksskogstaxeringens omfattade material. Den som sett professor Hans Roslings häpnadsväckande demonstrationer av hur man visualiserar statistik förstår vad det handlar om. Materialet har använts inom påbyggnadskursen i skogshistoria som ges inom ramen för jägmästarprogrammet vid SLU i Umeå.

www.slu.se/historiskadata/visualisering

 – Via SLU:s webb berättar vi också skogshistorier, som illustreras med bilder, kartor och trender samt lättillgängliga texter. I dag finns det färdiga skogshistorier om förtätningen av landskapet, om Hallands ljunghedar och aspens roll inom skogsbruket, säger Anna-Lena Axelsson. En bakgrundsbeskrivning med länkar ges för varje ”historia” för att skapa bättre förståelse för vad som egentligen hände och varför. Fler skogshistorier kommer att tas fram efter hand.

www.slu.se/skogshistorier

Under kaffet och efter seminariet fanns möjlighet att titta närmare på det nya gränssnittet för visualisering och skogshistorier från Riksskogstaxeringen. Analytiker från Riksskogstaxeringen med kunskap om hela tidsserien fanns på plats för att svara på frågor kring materialets jämförbarhet över tid samt hur man beställer data och analyser. Kvalitetsgranskning av det äldre materialet pågår just nu. Forskare som vill få tillgång till det äldre materialet kan kontakta Anna-Lena Axelsson.

Mer om Riksskogstaxeringen

Riksskogstaxeringen startade redan 1923 och är en del av SLU:s fortlöpande miljöanalys. Inventeringen genomförs av Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå. Resultaten är en del av Sveriges officiella statistik och utgör grunden för alla skogspolitiska beslut i Sverige.

www.slu.se/riksskogstaxeringen