Hur togs tidsserien fram?

Senast ändrad: 08 juni 2016

Tidsserien bygger på data från Riksskogstaxeringens databaser och redovisas som 5-årsmedelvärden för att ge tydliga trender. Analysen omfattar områden som ligger utanför den skyddade arealen år 2010.

Tidsserien bygger på data från Riksskogstaxeringens databaser och redovisas som glidande 5-årsmedelvärden för att ge statistiskt säkra värden och tydliga trender. Analysen omfattar områden som ligger utanför den skyddade arealen år 2013.

Allmänt

Statistiken från Riksskogstaxeringen baseras på femårsmedelvärden, där mittåret används som basår. Den senaste perioden, 2009–2013 redovisas alltså som år 2011. På det viset får man ett större statistiskt underlag, men samtidigt kan händelser under enskilda år vara svåra att urskilja.

Definitioner och inventeringsmetoder har förändrats sedan 1923. För att få jämförbara trender från 1920-talet till idag har beräkningsmetoderna fått anpassas. De erhållna värdena kan därför skilja sig från det som redovisas på annat håll, t.ex. i Skogsdata eller i Riksskogstaxeringens statistikarkiv.

Eftersom Riksskogstaxeringen inte inventerade skyddade områden före 2003 är det svårt att helt korrekt beskriva utvecklingen i dessa områden och i hela skogslandskapet för långa trender.  De skyddade områdena har blivit fler och större med tiden. För att jämförelser bakåt i tiden ska bli relevanta måste analyser göras för samma geografiska område. Analyserna avser därför areal utanför 2013 års gränser för nationalparker/naturreservat/naturvårdsområden.

Beräkning av arealer och volymer

Arealer och volymer för enskilda år beräknades separat för 1926 (representerar perioden 1923-29), 1953-72, 1973-82 och 1983-2010. Alla skattningar avser län inom nuvarande länsgränser. Beräkningarna  gjordes Excel Powepivot koplat till en SQL Server databas.

Totala virkesvolymer är beräknade för samtliga ägoslag för perioden 1926-2011. Då virkesvolym på produktiv skogsmark för perioden 1923-29 (1926) på grund av inventeringens design inte kan beräknas om inte vissa antaganden görs, beräknades volym per hektar endast för perioden 1953-2013 och redovisas som femårsmedelvärden för perioden 1955-2011.

Interpolering

Då data från den andra taxeringen 1938-52 ännu inte finns i digital form, går det i dagsläget inte att ta fram jämförbara uppgifter för denna period. För perioden 1927-1952 beräknades därför årsvisa skattningar genom rak interpolering i Excel. Startvärdet var länsvisa skattningar för perioden 1923-1929 och femårsmedelvärdet för åren 1953-57 användes som slutvärde. Glidande femårsmedelvärden beräknades därefter i Excel. För att tidsserien ska starta med år 1926, avsattes enskilda årsvärden till och med år 1929, och från och med 1930 glidande femårsmedelvärden.

Andelar

Glidande femårsmedelvärden för arealandelar och volymandelar i procent, beräknades därefter som kvot mellan aktuell areal och total areal, respektive aktuell volym och total volym.

Definitioner och jämförbarhet över tid

Vindfällen och torrskog (Hård död ved)

OBS! I nuvarande tidsserier för total volym och volymandelar avser volym torra/vindfällda träd perioden 1923-1929 träd med brhdia 100- mm, men brhdia 50- mm perioden 1953-2010.

1923-1929 Torra träd och vindfällen. Dugliga till ved. Trädslag anges inte, främst barr ingår. Träd med brhdia 100- mm

1938-1952 Torra träd och vindfällen, dugliga till ved. Trädslag anges inte. Träd med brhdia 15- cm

1953-1972 Vindfällen och torrskog. Trädslag registreras inte. Träd med brhdia 50- mm.

1973-1982 Vindfällen, torrskog och varaktigt nedböjda träd. Om trädet inte med en mans handkraft kunnat brytas av eller dras omkull. ("kunna ge brännved" nämns). Trädslag registreras inte, Träd med brhdia 50- mm.

1983-1993 Döda, vindfällda och varaktigt nedböjda träd (duga till brännved). Trädslag registreras (vissa sammanslagningar). Träd med brhdia 50- mm (1983-1987), 40- mm (1988-).

1994- 1) Döda, vindfällda och varaktigt nedböjda träd (duga till brännved). Trädslag registreras (vissa sammanslagningar). Träd 40- mm. 2) All död ved med brhdia (träd)/mittdia (träddelar) 100- mm.

Skogens ålder

Överståndare ingår i bedömningen av beståndsålder under perioden 1923-29 men inte under perioden 1953-2010, vilket i praktiken innebär att inslaget av äldre träd underskattades vid bedömning av beståndsålder 1953-2010. Effekten för denna analys är svårbedömd, men bör ge något större areal äldre skog för perioden 1923-1929 jämfört med om överståndare inte medräknas.

1923-1929 Arealandel för åldersklasser. Arealandel för överståndares åldersklass särskiljs.

1953-1962 Arealandel för åldersklasser. Överståndare/fröträd medräknas inte.

1963-1972 Samma som 1953-1962 men åldersbedömningen avser den dominerande åldersklassen.

1973-1982 Volymvägd medelålder. Överståndare/fröträd medräknas inte.

1983- idag Grundytevägd medelålder. Överståndare/fröträd medräknas inte.

Mer detaljerad information

Detaljer kring definitioner och bedömningar för respektive tidsperiod återfinns i de fältinstruktioner som kommer att tillgängliggöras som sökbara pdf-filer via SLUs webb.


Kontaktinformation

Anna-Lena Axelsson, forskare
Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU
anna-lena.axelsson@slu.se, 090-786 85 91, 070-376 21 71      

Sidansvarig: anna-lena.axelsson@slu.se