Forskning om One Health vid SLU

Senast ändrad: 22 september 2020
Mörka händer håller en gul kyckling, foto.

Idag förflyttar sig människor och djur över jordklotet vilket bidrar till en ökad risk för spridning av smittämnen. Forskning inom One Health, som handlar om samspelet mellan djurhälsa, humanhälsa och ekosystemhälsa, blir allt viktigare. Forskning inom One Health bedrivs vid SLU:s alla fyra fakulteter.

Det finns många anledningar att undersöka människor och djur och miljö tillsammans. Förutom en ökad förflyttning över jordklotet finns miljöföroreningar så väl utomhus som inomhus som kan ha negativa effekter både på lantbrukets djur, vilda djur, sällskapsdjur och människor. För att hållbart nyttja naturresurser och ta reda på hur klimatförändringar påverkar produktion av livsmedel till människor och djur behöver vi forskning om One Health.

Ett tvärvetenskapligt forskningsområde

En viktig del av One Health är forskning som försöker förstå hur smittämnen och miljöföreningar påverkar human- och djurhälsa. One Health är därför ett viktigt område där SLU kan bidra med ny kunskap eftersom forskning bygger på samverkan mellan olika ämnesområden som t ex

  • veterinärmedicin,
  • agronomi,
  • ekonomi,
  • biologi,
  • ekologi och
  • samhällsvetenskap.

SLU tar fram ny kunskap för att begränsa sjukdomsspridning och antimikrobiell resistens och samtidigt säkerställa ett hållbart livsmedelssystem och nyttjande av naturresurserna. Läs mer om olika forskningsområden kring One Health under bildspelet.

Katt och ett litet barn i hemmiljö, foto.
Sällskapsdjur som hund och katt används för att förstå sjukdomar som fetma, diabetes och cancer. Eftersom de lever i samma miljö som oss har de liknande livsstil och är därför bra modeller. Foto: Michael Kvick.
En man sitter med medicinsk utrustning vid kor inomhus, foto.
Verkningslösa läkemedel mot infektionssjukdomar är ett av framtidens största hot. Forskare på SLU bedriver projekt som syftar till att hitta nya framtida antibiotika. Foto: Jenny Svennås-Gillner.
Händer med blå handskar pipetterar vid en labbänk, foto.
Nya antibiotiska substanser i mikroorganismer skulle kunna bli morgondagens antibiotika. Foto: Julio Gonzales.

Livsmedelsproduktion och One Health

Ett 15-tal forskare vid SLU  bedriver forskning inom livsmedelsproduktion och One Health. Inom det här området är säkra livsmedel en viktig aspekt och här kan SLU bidra med mycket kunskap om hur livsmedelsburna smittämnen sprids.

Livsmedelsburna sjukdomar är otroligt viktiga ur ett globalt perspektiv. Sådana smittor orsakar stora personliga lidanden och även stora ekonomisk förluster både för individen och för samhället.
- Docent Sofia Boqvist

Dagens livsmedelsproduktion är komplex och det är viktigt att utveckla hållbara och klimatsmarta odlingssystem för produktion av säker mat till människor och foder till djur såväl som hållbart resursnyttjande för mjölk- och köttproduktion. En god djurhälsa är en förutsättning för en långsiktigt hållbar djurhållning eftersom friska och välmående djur ger en högre avkastning och minskar användandet av läkemedel som till exempel antibiotika.

Även miljövänliga alternativ för mikrobiologisk bekämpning av växtsjukdomar istället för bekämpningsmedel är en betydande del för en framtida hållbar produktion av livsmedel.

Infektioner och One Health

SLU har en lång tradition att bedriva övervaka viltpopulationer och deras zoonoser, något som skapar utmärkta förutsättningar att öka vår kunskap om effekten av klimat- och landskapsförändringar på överföring och utbrott av zoonoser. – Docent Frauke Ecke

SLU har betydande kunskap att bidra med om hur infektionssjukdomar påverkar djur och människor. Vissa smittämnen är också så kallade zoonoser vilka kan överföras mellan djur och människa. Utbrott av infektionssjukdomar orsakar lidande för djuren, men det kan också leda till stora ekonomiska förluster på grund av minskad produktion.

Produktionsförluster är ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen, särskilt i de delar av världen där det är ont om högvärdiga animaliska livsmedel. Inom det här området har SLU ett 15-tal aktiva forskare.

Antimikrobiell resistens och One Health

Verkningslösa läkemedel mot infektionssjukdomar är ett av framtidens största hot. SLU spelar en viktig roll för att utveckla hållbara system för en god djurhälsa och lönsam produktion med ett restriktivt användande av läkemedel. Resistens mot antibiotika är ett hot för både djur- och humanhälsa eftersom bakteriella infektioner blir allt svårare att behandla. Forskare vid SLU bedriver bland annat projekt som syftar till att hitta nya framtida antibiotika i svamp- och bakteriekulturer, utveckla antibakteriella tyger och beläggningar för att främja sårläkning.

Vi jobbar med att upptäckta nya antimikrobiella substanser i mikroorganismer, som skulle kunna utvecklas till nya antibiotika.
– Professor Anders Broberg
I likhet med bakterier har även parasiter utvecklat resistens mot läkemedel, vilket också är ett problem för djurhälsan. Vidare bedrivs flera forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att ta fram vacciner för att förebygga och bekämpa olika infektionssjukdomar. SLU har ett 10-tal forskare som bedriver projekt med koppling till antimikrobiell resistens.

Ekosystem, miljöindikatorer och One Health

Att säkra vattenförsörjningen nu och för framtida generationer är en av våra största samhällsutmaningar och för att lyckas med detta behöver vi ta ett helhetsgrepp som integrerar kunskap inom miljöforskning, veterinärmedicin och infektionsbiologi. - Professor Stefan Bertilsson

Att hitta säkra alternativa proteinkällor som exempelvis insekter kommer att vara viktigt i framtidens livsmedels- och foderproduktion. Det är också viktigt att finna lösningar för ett hållbart kretslopp, till exempel biologisk nedbrytning av avfall, vilket minskar halter av patogena mikroorganismer och läkemedelsrester. Det är viktigt att få en helhetsbild av hållbart nyttjande av naturresurser, människan som konsument och företagare och en hållbar livsmedelskonsumtion. Det är betydelsefullt att veta mer om hur man ökar växtnäringsutnyttjande och minskar läckage i odlingssystem med djurhållning.

Vi behöver strategier för att bevara och restaurera biologisk mångfald i områden som domineras av mänsklig aktivitet. Sällskapsdjur som i mångt och mycket delar inomhusmiljö med människan kan användas som en miljöindikator för att studera effekten av kemikalier. Till exempel har katten använts som en miljöindikator för exponering av kemikalier i inomhusdamm och för uppkomsten av sköldkörtelhormonstörande effekter. SLU har ett 70-tal forskare som jobbar med dessa frågeställningar.

Klimatförändringar och One Health

Klimatförändringar har en betydande påverkan på folk- och djurhälsan och innebär en stundande akut hälsosituation globalt.  Vid SLU bedriver ett 15-tal forskare olika projekt där syftet är hitta hållbara lösningar för att minska utsläpp av ammoniak och växthusgaser från djurstallar och undersöka om man kan minska metanutsläppen från mjölkkor genom att byta ut en del av kraftfodret mot havre.

Klimatförändringar och varmare vatten kan drastiskt förändra fiskpopulationers storleksstruktur och dynamik där mängden fisk kan öka i vissa populationer men minska i andra till följd av uppvärmning. Detta kan vara avgörande för att förstå hur hårt fiske en population kan tåla.

Translationell och komparativ medicin och One Health

Translationell och komparativ forskning innebär att problem som identifierats i humansjukvården, t.ex. diabetes, ligger till grund för pre-klinisk forskning och utveckling inom veterinärmedicinen, med målet att bättre kunna förstå och behandla eller förebygga sjukdomar hos både människor och djur.

Vid SLU använder flera forskare djur som modell för människan för att förstå t. ex hjärtkärlsjukdomar, fetma, osteoartrit, diabetes och cancer. Sällskapsdjur som hund och katt är bra modeller, eftersom de lever i samma miljö som sina ägare och utsätts för samma livsstil.

De kunskaper vi kan inhämta på kliniken när våra hundar och katter söker för vård av sin cancer kan också kan förbättra livet för oss människor. – Professor Henrik Rönnberg

Det finns också forskning vid SLU som syftar till att utveckla kirurgiskt självlåsande implantat i resorberbart material, vilket kan användas vid kirurgiska ingrepp samt projekt som studerar medicintekniska produkter. De här produkterna kan används vid ledinflammation på både häst och människa. Samspelet mellan mikrobiota och maghälsa är också frågor som rör translationell medicin med syfte att identifiera nyttiga mikrober och mikrobiellt kodade funktioner i tarmen som kan förbättra mag- och tarmhälsan hos djur. Det finns ett 15-tal forskare vid SLU som jobbar med frågeställningar kopplat till translationell och komparativ medicin.

Djurs och naturs betydelse för människan och One Health

Samspelet mellan människor och djur är positivt för bådas trivsel och välfärd och sällskapsdjur såväl som lantbruksdjur har i internationell forskning visats ge bland annat bättre hälsa samt minskade sjukvårdskostnader. Sällskaps- och lantbruksdjur används till både friskvård och till djurunderstödda insatser på olika sätt och med olika syften.

SLU bidrar till utvecklingen av framtidens djurhållningssystem och är en viktig aktör när det gäller att analysera djurhållningssystem från ett hållbarhetsperspektiv. – Knut-Håkan Jeppsson

Relationer mellan sällskapsdjur och människor är en bidragande faktor till människors psykiska och fysiska välmående. Djurs betydelse inom vård och omsorg där exempelvis hundar på äldreboenden kan få de boende att må bättre, hästar hjälper autistiska barn att fungera socialt och hundar får barn att lära sig läsa är några exempel på djurunderstödda insatser med positiv påverkan på människors psykiska välmående. Olika typer av sociala tjänstehundar tillför hela samhället hjälp, men deras välfärd behöver beaktas. Likväl kan stress och smärta orsakad av ovarsam mänsklig hantering påverka lantbruksdjurens produktion och reproduktion samt infektionskänslighet.

Ytterligare en aspekt är sport och sällskapsdjurens positiva inverkan på människans fysiska hälsa genom motion och utevistelse. SLU har ett 20-tal aktiva forskare inom området.

 

One Health forskningen vid SLU kan delas in i tio övergripande kategorier.

Fakta:

One Health?

One Health  betyder "en hälsa"och används inom flera områden. När vi pratar om One Health menar vi samspelet mellan djurhälsa, humanhälsa och ekosystemhälsa. Forskningen inom det här området försöker förstå hur smittämnen och miljöföroreningar påverkar human- och djurhälsa.

SLU kan bidra med mycket viktig kunskap eftersom forskningen bygger på samverkan mellan olika ämnesområden som till exempel veterinärmedicin, agronomi, ekonomi, biologi, ekologi och samhällsvetenskap. SLU tar fram ny kunskap för att begränsa sjukdomsspridning och antimikrobiell resistens och samtidigt säkerställa ett hållbart livsmedelssystem och nyttjande av naturresurserna. Det här tvärvetenskapliga sättet att se på hälsobegreppet kallas för One Health.

One Health och Agenda 2030

Agenda 2030 med 17 mål för en hållbar utveckling har antagits av 193 länder i världen med syftet att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling i världen till år 2030. Den One Health-forskning som finns vid SLU bidrar till att uppnå minst sju av de globala målen i Agenda 2030, vilka är; ingen hunger, god hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet för alla, hållbar konsumtion och produktion, bekämpa klimatförändringar, hav och marina resurser och ekosystem och mångfald.

SLU:s One Health-forskning kan kopplas direkt till ovanstående globala hållbarhetsmål.

SLU är ett unikt universitet med en bred kunskap som söker lösningar på livsviktiga problem i både teorin och praktiken. SLU har betydelsefull kunskap om biologiska naturresurser, veterinärmedicin och husdjursvetenskap och kan därmed medverka med viktig forskning inom One Health för att kunna begränsa sjukdomsspridning och antimikrobiell resistens, bidra med kunskap om livsmedelssäkerhet samt hållbart nyttjande av naturresurser.

Sidansvarig: eva-stina.lindell@slu.se