Möt One Health-forskare vid SLU

Senast ändrad: 29 maj 2020
En veterinär och en ko i ett stall, foto.

One Health är ett viktigt forskningsområde på SLU. Genom tvärvetenskaplig forskning undersöker vi samspelet mellan djurhälsa, humanhälsa och ekosystemhälsa. Här berättar nio forskare om hur SLU arbetar med de här frågorna!

Läs om forskare som berättar om sina forskningsområden:

Sofia Boqvist

Docent vid insitutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap. Forskar om One Health med fokus på veterinär folkhälsovetenskap.

Livsmedelsburna sjukdomar är otroligt viktiga ur ett globalt perspektiv. För att minska betydelsen av sådana sjukdomar måste vi arbeta utifrån ett One Health perspektiv. Betydelsen av smittor som sprids via mat (framförallt i låginkomstländer) har tidigare underskattats men har sedan några år lyfts upp av bl a WHO. Sådana smittor orsakar stora personliga lidanden och även stora ekonomisk förluster både för individen och för samhället. Ytterligare ett viktigt område är hur vi förhindrar spridning och uppkomst av antibiotikaresistens. Det är en avgörande fråga för hur vi kan komma att behandla bakteriella sjukdomar hos människor och djur i framtiden. SLU är unikt som universitet eftersom vi täcker alla områden som ingår i begreppet One Health. Därmed har SLU en given framträdande roll för utvecklingen av One Health i framtiden.

Stefan Bertilsson

Professor i funktionell ekologi i limniska system vid institutionen för vatten och miljö.

Jag undersöker spridning av vattenburen smitta: vilka miljöfaktorer, biologiska interaktioner och processer styr detta? Hur ska samhällets vattenförsörjning planeras för minskad sårbarhet? Att säkra vattenförsörjningen nu och för framtida generationer är en av våra största samhällsutmaningar och för att lyckas med detta behöver vi ta ett helhetsgrepp som integrerar kunskap inom miljöforskning, veterinärmedicin och infektionsbiologi.

SLU har genom sin forskningsprofil och sektorsansvar en nyckelroll inom vattenforskning och detta ger oss goda möjligheter att leda arbetet med att säkra samhällets framtida vattenförsörjning. Detta kombinerat med stark sektorsförankrad veterinär- och husdjursvetenskap och nära samarbete med ledande forskningsmiljöer inom infektionsbiologin ger oss möjlighet att göra skillnad!

Rickard Ignell

Professor vid institutionen för växtskyddsbiologi som forskar om kemisk ekologi och sjukdomsvektorer.

De åtgärder som infördes vid millennieskiftet för att bekämpa malaria har sedan 2015 förlorat i effekt i flera utsatta länder i Afrika söder om Sahara. En starkt bidragande anledning till detta är en ökad fysiologisk- och beteenderesistens hos de myggor som sprider sjukdomen. För att hitta en lösning behövs en tvärvetenskaplig analys av de faktorer som driver sjukdomsspridningen. Vi arbetar med att identifiera de faktorer som styr den heterogena utbredningen av myggor och malaria från ett lokalt landskapsperspektiv. Dessutom utvecklar vi nya metoder som kan användas mot malariamyggarter som i dagsläget inte går att bekämpa med konventionella bekämpningsåtgärder.

SLU har genom tilldelning av ett seniort karriärsstöd och stöttning av det nyligen etablerade Max Planck centret, next Generation Insect Chemical Ecology (nGICE) visat ett starkt intresse för de frågor som drivs inom ämnesområdet. Framtidsplattformen SLU Framtidens djur, natur och hälsa skapar möjligheten att öka den tvärvetenskapliga interaktionen vilket skapar nya förutsättningar för att lösa problemen med vektorburna sjukdomar.

Eva Skiöldebrand

Professor i patologi vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap.

Jag forskar kring artros och möjlighet för tidig diagnos och nya strategier för förebyggande behandling hos häst och människa. Cirka 10 % av världens befolkning över 60 år lider av ledsmärta associerat med artros, vilket är allvarligt eftersom det även kan medföra en ökad risk för hjärtkärlsjukdom, diabetes och demens. Ett av de största problemen med artros är att sjukdomen inte upptäcks förrän patienten börjar känna smärta, vilket som regel sker sent i sjukdomsförloppet, och då är skadorna i ledbrosket så svåra att de inte kan botas.

Food and Drug Administration (FDA) i USA har nyligen godkänt och rekommenderat hästen som försöksdjur för att studera artros hos människa. Vi kan studera de tidiga sjukdomsförändringar i broskceller från häst och identifiera tidiga mekanismer för atros samt studera farmakologiska substanser som hämmar sjukdomsutvecklingen både på häst och människa. Vi jobbar i ett tvärvetenskapligt projekt, baserat på nära samarbete mellan fyra lärosäten, som har stor potential att lösa frågan hur sjukdomen artros kan diagnostiseras och botas hos hästar och människor.

Anders Broberg

Professor i naturproduktskemi vid institutionen för molekylära vetenskaper. Forskar om sekundärmetabolism och letar efter framtidens antibiotiska substanser i svampar och bakterier.

Vi jobbar med att upptäckta nya antimikrobiella substanser i mikroorganismer, som skulle kunna utvecklas till nya antibiotika. Utveckling av dessa till nya läkemedel kräver intresse från läkemedelsföretag, men eftersom det är svårt att få lönsamhet på utveckling av nya antibiotika, så är intresset för detta lågt just nu. Utredningar har föreslagit belöningar till företag som tar fram nya antibiotika, vilket skulle kunna få läkemedelsindustrin att återvända till detta. En lösning på detta problem är av högsta vikt för att kunna utveckla nya antibiotika för framtiden.

Denna forskning kräver tillgång till patogena bakteriestammar eller till testsystem där vissa svårhanterliga bakteriestammar kan studeras. SLU skulle kunna spela en viktig roll vid kontakter med andra statliga myndigheter, t.ex. Folkhälsomyndigheten eller nationella referenslaboratorier, som idag kan erbjuda tester mot prioriterade bakterier mot betalning. En annan viktig roll för SLU är att fortsätta ge stöd till inköp och underhåll av de dyra instrument som krävs för studier och karaktärisering av substanser i olika biologiska sammanhang.

Knut-Håkan Jeppsson

Forskar på djurhållningssystem med fokus på ventilation, termisk närmiljö och luftmiljö samt utsläpp av ammoniak och växthusgaser vid institutionen för biosystem och teknologi.

Vi utvecklar inhysningssystem med bra termisk närmiljö och luftkvalitet för både djur och människor samtidigt som de ger låga utsläpp av ammoniak och växthusgaser. Termisk närmiljö och luftkvalitet påverkar djurhälsa och arbetsmiljö. Golv och liggytor har samtidigt stor betydelse för djurens hälsa och välfärd. Därför utformar vi golv och liggytor samt nya tekniska system som kan begränsa utsläppen av ammoniak och växthusgaser. Även klimatförändringens inverkan på djurhållningssystem med tanke på djurmiljö och djurvälfärd är en viktig fråga. SLU kommer att bidra till utvecklingen av framtidens djurhållningssystem och är en viktig aktör när det gäller att analysera djurhållningssystem från ett hållbarhetsperspektiv.

Henrik Rönnberg

Professor i internmedicin sällskapsdjur vid institutionen för kliniska vetenskaper. Forskar på komparativ medicin med inriktning på onkologi.

I min forskning tittar jag på spontana cancer- sjukdomar hos sällskapsdjur för att lära mig mer om uppkomst, prevention, diagnostik samt nya behandlingar mot cancer både hos sällskapsdjur och människa. Cancer är en samhällssjukdom och den åkomma som kanske skördar flest liv av alla, både för sällskapsdjur och människa. När människans medelålder ökar kommer dessvärre även cancersjukdomarna att öka. Sjukdomen och behandlingar kostar otroligt mycket i livskvalité och funktion. Därför är det fantastiskt om de kunskaper vi kan inhämta på kliniken när våra hundar och katter söker för vård av sin cancer också kan förbättra livet för oss människor.

SLU har en nyckelposition som det enda universitetet i landet där veterinärer utbildas och har möjlighet att bedriva avancerad klinisk forskning. Den unika koncentrationen av tvärvetenskaplig expertis inom klinik, molekylärbiologi, proteinkemi och djurvälfärd gör oss till en fantastiskt samverkanspartner med både universitet där humanforskning bedrivs samt med medicinsk industri.

Frauke Ecke

Docent som forskar på gnagar- och sjukdomsekologi vid institutionen för vilt, fisk och miljö.

Jag forskar kring vilka faktorer som driver överföringen av patogener från vilda djur till människan. Den här kunskapen är central för att kunna förutse och förebygga smittspridning. Drivande faktorer inkluderar miljöförhållanden, biologiska interaktioner, beteende hos djur och människan samt (immuno-)genetiska egenskaper hos patogener, värddjur och människan. SLU har en lång tradition att bedriva övervakning av och forskning kring flera centrala viltpopulationer och deras zoonoser; en tradition som skapar utmärkta förutsättningar att öka bl.a. vår kunskap om effekten av klimat- och landskapsförändringar på överföring och utbrott av zoonoser.

Johanna Lindahl

Docent vid institutionen för kliniska vetenskaper. Forskar på infektionssjukdomar, One Health, livsmedelssäkerhet och antibiotika resistens.

I vår forskning försöker vi svara på hur vi kan undvika att infektioner och antibiotikaresistens spiller över från djur till människor i framtidens djurhållning. Det är en särskilt viktig fråga för att klara framtidens livsmedelsförsörjning.

SLU har en stor roll i att utveckla hållbar djurproduktion på ett sätt som inte medför ökade risker för människors hälsa. Avseende risken att infektioner spiller över krävs samarbete med flera discipliner, inklusive humanmedicin. SLU har en mångfald av discipliner, något som är en styrka för den här typen av forskning. Vi samarbetar även med många universitet och forskningsinstitut, både nationellt och internationellt.

Sidansvarig: eva-stina.lindell@slu.se