Om antimikrobiell resistens

Infektionssjukdomar

Infektionssjukdomar medför många negativa konsekvenser för djurproduktionen. För det första orsakar de lidande för djuren. Dessutom kan sådana sjukdomar medföra stora ekonomiska förluster, exempelvis på grund av minskad produktion av ägg, mjölk och kött. Det kan vara mycket svårt att bli av med smittsamma infektionssjukdomar i en miljö med många djur och komplexa inhysningssystem. Ytterligare en aspekt är att flera av dessa sjukdomar har en direkt påverkan på människors hälsa genom att de ska smitta via direktkontakt eller indirekt, till exempel via maten vi äter eller miljön. Dessutom utgör produktionsförluster på grund av infektionssjukdomar ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen, särskilt i de delar av världen där det är ont om livsmedel med högvärdigt animaliskt protein. Global intensifiering av djurproduktionen och ökad handel med djur och djurprodukter medför ökad spridning av infektionssjukdomar.

Antimikrobiell resistens

Samtidigt blir det allt svårare att behandla bakteriella sjukdomar på grund av att de bakterier som orsakar sjukdomarna blir allt mer resistenta (motståndskraftiga) mot olika antibiotika. En liknande utveckling ses även för andra mikroorganismer som orsakar sjukdom, till exempel virus och parasiter. Ju mer antimikrobiella substanser som används, desto större blir behovet hos mikroorganismerna att försvara sig, detta fenomen beskrivs som selektion av resistenta organismer, eller att antimikrobiella substanser orsakar ett selektionstryck avseende resistens. Användningen av antimikrobiella läkemedel måste därför minska, utan att därmed riskera att ökad sjuklighet bland våra djur och utan att produktionen minskar. Sverige har under många år varit en internationell föregångare och visat att det går att kombinera en god djurhälsa och en bra produktion med restriktivt och ansvarsfullt användande av antibiotika. 

Viktig forskning som kräver helhetssyn

One Health är forskningsområdet som försöker förstå hur smittämnen och miljöföreningar påverkar human- och djurhälsa. För att bekämpa infektionssjukdomar krävs ett multidisciplinärt angreppssätt som bland annat omfattar områden såsom veterinärmedicin, epidemiologi, ekologi, djurhållning och byggnadsteknik, humanmedicin, beteendevetenskap och ekonomi och forskningen bygger på samverkan mellan olika professioner som till exempel veterinärer, agronomer, läkare, ekonomer och biologer för att få mer kunskap om hur smittämnen sprids, samspelet mellan djur, människor och hållbart nyttjande av vårt ekosystem. Det här tvärvetenskapliga sättet att se på hälsobegreppet kallas för One Health. 

Samverkan för ökad kunskap

Sveriges lantbruksuniversitet ska, vid sidan av uppdrag inom forskning, utbildning och miljöanalys, göra kunskap tillgänglig för allmänheten och bidra till samhällsutvecklingen. Genom att samverka med offentliga och privata aktörer, nationellt och internationellt, bidrar SLU Future One Health till att omvandla universitetets kunskap till nytta.