Fyra decennier utan antibiotika i fodret – resan började med en grupp oroliga bönder

Hur kom det sig att du Sven-Erik, tillsammans med en grupp andra bönder, initierade den process som till slut ledde till att all tillväxtbefrämjande antibiotika förbjöds inom svensk djurproduktion för snart 40 år sedan?

– För egen del handlade det om marken. I slutet av 60-talet började vi bruka en gård som varit utan djur i 30 år. Vi upplevde problem med odlingen, men med hjälp av några SLU-forskare blev vi varse att organismerna i marken var i obalans. Fodret vi använde till grisarna innehöll antibiotika, och vi frågade forskare, veterinärer och rådgivare, om det fanns någon risk för att mångfalden i marken kunde påverkas negativt av att sprida grisgödsel på våra åkrar. Ingen visste säkert, men de trodde att det var ofarligt. Vi undrade också om det kunde finnas rester av antibiotika i köttet om vi gav grisarna tillväxtbefrämjande foder, men fick samma svar, de trodde inte det var någon fara. Vi kände oss ändå inte helt övertygade och bestämde oss helt sonika för att köpa in foder utan tillväxtbefrämjande preparat till våra grisar - trots att det blev dyrare eftersom det avvek från gängse tillverkning.

Många länder utanför EU använder ju fortfarande antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte och det råder tvivel om man kan ha hög produktivitet utan antibiotika. Hur påverkades produktionen på er gård när förbudet kom?

– Det är klart att det blev störningar i uppfödningen, men vi hade ju slutat några år tidigare och hade en relativt liten uppfödning. Uppfödningen i Sverige på den tiden var inte organiserad med rutiner och system. Vi startade då ett eget projekt som vi kallade Planerad Produktion. Jag var engagerad i jordbrukets föreningsrörelse och marknadsförde systemet och alla dess fördelar. Systemet innebar bland annat att man delade in verksamheten i grupper, skapade rengöringsprogram, rutiner och möjlighet att hålla isär djur i olika åldrar och dessutom genomföra vaccinationsprogram. Vi hade genomfört allt detta innan motionen skrevs, därför kände jag mig relativt lugn med att det skulle vara möjligt att ta bort tillväxtbefrämjande preparat och ändå ha friska grisar med god produktivitet.

Var det svårt att få med andra djurägare på tåget, eller var det många som kände likadant inför foderantibiotikan?

– På den tiden träffades grisuppfödare i så kallade ”Erfagrupper” och vi hade många lokala möten där jag berättade om våra farhågor, odlingsproblem och de förändringar i grisuppfödningen som vi gjort genom Planerad Produktion. Många bönder hade nyligen slutat med djuruppfödning eller startat med lite större besättningar och vi hade en seriös och balanserad diskussion. När sedan motionen skrevs till LRFs Riksstämma hade grunden lagts och många växtodlare röstade för ett förbud. Det fanns några större grisproducenter som var upprörda och röstade mot förslaget. LRF och dåvarande Slakteriförbundet fick i uppdrag av Sveriges bönder att försöka få riksdagen att förbjuda tillväxtbefrämjande antibiotika och att enbart veterinärer skulle få möjlighet att förskriva antibiotika vid sjukdom. Riksdagen antog förslaget 1986. Det var en seger för demokratin och visade att böndernas oro hade tagits på allvar.

Hur känner du idag, när hela EU sedan länge förbjudit antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte och detta framhålls som ett föredöme?  

– Vi borde äta mindre kött och det kött vi äter ska vara av god kvalitet från djur som haft det bra, anser Sven-Erik. Det är så det ser ut på de allra flesta gårdar i Sverige, med svensk djurskyddslagstiftning och ingen antibiotikaanvändning i förebyggande syfte – men många konsumenter känner inte till det, kanske för att många har läst nyheter i media där man sett hemska bilder på djur som farit illa. Det gör att jag tyvärr inte känner den stolthet som jag tycker vi svenska bönder borde känna. Jag önskar att ni forskare, media och andra aktörer blir bättre på att lyfta fördelarna med svensk grisproduktion, och belysa vår låga antibiotikaanvändning, höga produktivitet – samtidigt som djuren har det bra, säger han. 

Kampen mot antibiotikaresistens – lika aktuell idag som på 80-talet!

Under det svenska EU-ordförandeskapet i unionens råd, har antimikrobiell resistens (AMR) varit en prioriterad fråga. SLU:s rektor och programdirektören för SLU Future One Health deltog under ett högnivåmöte i mars 2023, där det svenska arbetet för en ansvarsfull användning av antibiotika i djur presenterades, bland annat i en posterutställning. Vår rapport The Swedish experience kom till nytta i samband med mötet och uppskattades av många internationella deltagare.