Växternas växtsäsong - metod

Senast ändrad: 18 december 2018

Metod för karta och diagram

Data samlas inom ramen för Svenska fenologinätverkets (SWE-NPN) nationella miljöövervakning och länsstyrelsernas regionala miljöövervakning inom det gemensamma delprogrammet Fenologi – Naturens kalender. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är huvudman för Svenska fenologinätverket. Genom den nationella övervakningen rapporteras fenologidata från ett antal professionella rapportörer på naturum, fältstationer och botaniska trädgårdar samt av ett nätverk med registrerade, ideella så kallade fenologiväktare. Denna miljöövervakning kompletteras genom länsstyrelsernas arbete med regionala nätverk av ideella fenologiväktare för att ge underlag för regionala analyser på länsnivå och förbättrad nationell analys.

Observationer och rapporteringar sker i enlighet med fenologinätverkets fastställda Fenologimanual och artspecifika manualer.

Observationer av 51 arter ingår i Svenska fenologinätverkets prioriterade, nationella lista. Sju fenologiska faser ingår (alla är dock inte tillämpliga på alla arter). Dessa är: lövsprickning, skottskjutning (för barrträd), blomstart, fruktmognad, fröspridning, höstlöv och lövfällning. Observationerna fokuserar på starten av respektive fas, vilken definieras i Fenologmanualen.

Indikatorn redovisar hur tiden mellan "Lövsprickning startar" och "Höstlövsfärger startar" förändras och skiljer sig i längd jämfört med ett referensvärde från ett historiskt dataset från 1873 till 1951. Indikatorn baseras på data från arterna hägg, vårtbjörk, glasbjörk, fjällbjörk och asp.

Utifrån en statistisk analys av det historiska datasetet från 1873 till 1951 beräknas för varje modern rapporteringspunkt ett referensvärde på samma plats. På varje plats där indikatordata rapporteras görs alltså en modellering av när respektive fenologisk fas skulle ha inträffat under den historiska rapporteringsperioden. Referensvärdet för det modellerade historiska värdet jämförs sedan med de observerade värdena från de nutida rapporteringarna i respektive län och totalt i Sverige. Den statistiska modellen tar hänsyn till latitud, höjd över havet och närheten till hav och stora sjöar, samt att observationerna gjorts på olika platser olika år.

I indikatorns fördjupning presenteras resultat för indikatorns båda delar "Lövsprickning startar" och "Höstlövsfärger startar" samt data för "Vårtecken". "Vårtecken" baseras på inrapporterad och historiskt data för den fenologiska fasen blomstart för arterna tussilago, sälg, vitsippa och hägg, samt lövsprickning för björkarna.

Kvalitetsäkring av inrapporterade data genomförs årligen av Svenska fenologinätverket och följer i första hand SLU:s kvalitetsguide för miljödata. Fenologinätverkets observatörsnätverk omfattar såväl frivilliga observatörer som professionella fenologistationer. Så i tillägg till statistiskt baserad felsökning/avvikelseidentifiering av rapporterna och självvärdering av rapportörerna, kan frivilligdata kvalitetsgranskas genom att kontrasteras mot professionellt insamlade data. I samband med den årliga sammanställningen av indikatordata till miljömålsindikatorn "Växternas växtsäsong" görs också en kontroll av det regionala nätverkets storlek så att indikatorn baseras på en tillräcklig mängd data.

Data tas emot och lagras av SLU i en fenologidatabas i enlighet med SLU:s Kvalitetsguide för miljödata.


Kontaktinformation

Ola Langvall, Försöksledare
SLU, Enheten för skoglig fältforskning
ola.langvall@slu.se, 0472-263180, SLU-ankn. 4716