Publikationer från SLU VattenNAV

Senast ändrad: 01 juni 2016

SLU VattenNAV arbetar främst med projekt inom fortlöpande miljöanalys, SMED och olika uppdragsprojekt. Därför är den vanligaste publikationen från SLU VattenNAV en rapport. Forskarna i SLU VattenNAV publicerar också forskningsartiklar i vetenskapliga tidskrifter. Vi deltar även med konferensbidrag vid internationella och svenska konferenser. Här listar vi publikationer från SLU VattenNAV och dess medarbetare från år 2008 och framåt.




2017 - ej fullständig lista

Eckersten, H., Bolinder, M., Johnsson, H., Kätterer, T., Mårtensson, K., Collentine, D., Tidåker, P. & Marstorp, H., 2017: Nitrogen leaching and soil organic carbon sequestration of a Barley crop with improved N use efficiency – A regional case study, Acta Agriculturae Scandinavica, Section B — Soil & Plant Science, DOI: 10.1080/09064710.2017.1324041

Eckersten, H., Marstorp, H., Collentine, D., Johnsson, H. & Kätterer, T,. 2017. Ecosystem C and N dynamics affected by a modified spring barley trait with increased nitrogen use - a simulation case study, Acta Agriculturae Scandinavica, Section B — Soil & Plant Science, DOI: 10.1080/09064710.2017.1385835

Tidåker, P., Bergkvist, G., Bolinder, M., Eckersten, H., Johnsson, H., Kätterer, T., Weih, M., 2017. Estimating the environmental footprint of barley with improved nitrogen uptake efficiency - a Swedish scenario study. European Journal of Agronomy, 80, pp.45-54.

2016 - ej fullständig lista

Linefur H, Bergström L, Djodjic F, Ulen B & Kirchmann H (2016). Lime placement on subsoil as a strategy to reduce phosphorus leaching from agricultural soils Soil Use and Management, 32 (3), pp.381-389. DOI:10.1111/sum.12290

Thomas I, Mellander P, Murphy P, Fenton O, Shine O, Djodjic F, Dunlop P & Jordan P (2016). A sub-field scale critical source area index for legacy phosphorus management using high resolution data Agriculture, Ecosystems and Environment, 233 pp.238-252. DOI:10.1016/j.agee.2016.09.012


Andersson, H., L. Bergström, B. Ulén, F. Djodjic, and H. Kirchmann. 2015. The Role of Subsoil as a Source or Sink for Phosphorus Leaching. J. Environ. Qual. 44: 535-544.

Bergström, L., H. Kirchmann, F. Djodjic, K. K., B. Ulén, J. Liu, H. Andersson, H. Aronsson, et al. 2015. Turnover and losses of phosphorus in Swedish agricultural soils: Long-term changes, leaching trends, and mitigation measures. Journal of Environmental Quality 44: 512-523.

Collentine, D., H. Johnsson, P. Larsson, H. Markensten, and K. Persson. 2015. Designing cost efficient buffer zone programs: An application of the FyrisSKZ tool in a Swedish catchment. AMBIO 44: 311-318.

Djodjic, F., and A. Villa. 2015. Distributed, high-resolution modelling of critical source areas for erosion and phosphorus losses. AMBIO 44: 241-251.

David E. Radcliffe, D. K. Reid, K. Blombäck, C. H. Bolster, A. S. Collick, Z. M. Easton, W. Francesconi, D. R. Fuka, H. Johnsson, K. King, M. Larsbo, M. A. Youssef, A. S. Mulkey, N. O. Nelson, K. Persson, J. J. Ramirez-Avila, F. Schmieder, and D. R. Smith, 2015. Applicability of models to predict phosphorus losses in drained fields: A Review. J.Env. Qual. 44:614-628

Pengerud, A., Stålnacke, P., Bechmann, M., Blicher-Mathiesen, G., Iital, A., Koskiaho, J., Kyllmar, K., Lagzdins, A., Povilaitis, A. 2015. Temporal trends in phosphorus concentrations and losses from agricultural catchments in the Nordic and Baltic countries. Acta Agriculturae Scandinavica Section B – Soil and Plant Science 65 (2), 173-185.

Sharpley, A., L. Bergström, H. Aronsson, M. Bechmann, C. Bolster, K. Börling, F. Djodjic, H. Jarvie, et al. 2015. Future agriculture with minimized phosphorus losses to waters: Research needs and direction. AMBIO 44: 163-179.

Villa, A., F. Djodjic, L. Bergström, and K. Kyllmar. 2015. Screening risk areas for sediment and phosphorus losses to improve placement of mitigation measures. AMBIO 44: 612-623.

Ulén, B., Johansson, G., Kyllmar, K.. Stjernman Forsberg, L.  and Torstensson, G. Lagged response of nutrient leaching to reduced surpluses at the field and catchment scales. Hydrol. Process. 29, 3020–3037 (2015)


Villa, A., Djodjic, F., Bergström, L. 2014. Soil dispersion tests combined with topographical information can describe field-scale sediment and phosphorus losses. Soil Use and Management, 30: 342-350. 


Ahlgren, J., Djodjic, F., Börjesson, G. & Mattsson, L. 2013. Identification and quantification of organic phosphorus forms in soils from fertility experiments. Soil Use and Management, 29, 24-35.

Andersson, H., Bergström, L., Djodjic, F., Ulén, B. & Kirchmann, H. 2013. Topsoil and subsoil properties influence phosphorus leaching from four agricultural soils. Journal of Environmental Quality, 42, 455-463.

Collentine, D., and Johnsson, H., 2013. Evaluating the effect of climate variation on the cost efficiency of a crop permit policy in Southern Sweden, Journal of Water and Climate Change,  Vol 4, No 2, pp 110–117.

Djodjic, F. & Mattsson, L. 2013. Changes in plant-available and easily soluble phosphorus within 1 year after P amendment. Soil Use and Management, 29, 45-54.


Ahlgren, J., Djodjic, F. and Wallin, M. 2012. Barium as a potential indicator of Phosphorus in agricultural runoff, Journal of Environmental Quality 41:208–216,

Collentine, D. and Johnsson, H. 2012. Crop discharge permits for reduction of nitrogen loads to the Baltic Sea, Journal of American Water Resources Association (JAWRA) 48(1): 24–31.

Djodjic, F. and Spännar, M. Identification of critical source areas for erosion and phosphorus losses in small agricultural catchment in central Sweden. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B - Soil & Plant Science 62:sup2, pages 229-240. 

Liu J., Aronsson H., Blombäck K., Persson K., Bergström L. 2012. Long-term measurements and model simulations of phosphorus leaching from a manured sandy soil, Journal of soil and water conservation, 67:2 , pages 101-110, Öppnas i nytt fönster

Reitzel, K., Ahlgren, J., Rydin, E. Egemose, S., Turner, B. L, and Hupfer, M., 2012, Diagenesis of settling seston: identity and transformations of organic phosphorus, J. Environ. Monit., 2012, 14, 1098,

Šileika, A.S., Wallin, M. and K. Gaigalis, 2012. Assessment of nitrogen pollution reduction options in the river Nemunas (Lithuania) using fyrisnp model, Journal of Environmental Engineering and Landscape Management

Ulén, B., Bechmann, M., Øygarden, L., and Kyllmar, K. 2012. Soil erosion in Nordic countries – future challenges and research needs. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B - Soil & Plant Science 62:sup2, pages 176-184.

Ulén, B., von Brömssen, C., Kyllmar, K., Djodjic, F., Stjärnman Forsberg, L. and Andersson, S. Long-term temporal dynamics and trends of particle-bound phosphorus and nitrate in agricultural stream waters. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B - Soil & Plant Science 62:sup2, pages 217-228. 

Villa, A., Djodjic, F., Bergström, L., and Wallin, M. 2012. Assessing soil erodibility of Swedish clay soils – comparison of two simple soil dispersion methods. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B - Soil & Plant Science 62:sup2, pages 260-269.


Ahlgren, J., Reitzel, K., De Brabandere, H., Gogoll, A., Rydin, E., 2011, Release of organic P forms from lake sediments, Water Reserach 45(2011), pp 565-572,

Ulén, B., Djodjic, F., Etana, A., Johansson, G. and Lindström, J. 2011. The need for an improved risk index for phosphorus losses to water from tile-drained agricultural land. Journal of Hydrology, 400:234-243,


Ekstrand, S., Wallenberg, P., and Djodjic, F.,  2010. Process Based Modeling of Phosphorus Losses from Arable Land. Ambio, 39:100–115.



Heckrath G., Bechmann M., Ekholm P., Ulén B., Djodjic F., Andersen H. 2008. Review of indexing tools for identifying high risk areas of phosphorus loss in Nordic catchments. Journal of Hydrology, 349: 68-87,

2007 och tidigare (urval)

Larsson, M.H., Persson, K., Ulén, B., Lindsjö, A. and N.J. Jarvis, 2007. A dualporosity model to quantify phosphorus- losses from macroporous soils. Ecological Modelling 205, pages 123-134.

Lindgren, G.A., S. Wrede, S., Seibert, J. and Wallin, M. 2007. Nitrogen source apportionmentmodeling and the effectof land-use class related runoff contributions. Nordic Hydrology, Vol 38, No 4-5, pp 317–331, IWA Publishing 2007.

Johnsson, H., Larsson, M.H., Mårtensson, K. and M. Hoffmann 2002. SOILNDB: a decision support tool for assessing nitrogen leachinglosses from arable land. Pages 505-517. Environmental Modelling & Software 17:505-517.




Mer information om vissa rapporter finns återfinns längre ned. Rapporterna är uppdelade per år, 2017, 2016, 2015, 2014, 2013, 2012, 2011, 2010, 2009 och 2008.

2017 - ej fullständig lista

Smith, H., Dänhardt, J.,Blombäck, K., Caplat, P., Collentine, D., Grenerstam, E., Hanson, H., Höjgård, S., Jansson, T., Johnsson, H., Jönsson, A. M., Lantz, M., Lindström, Å., Nilsson, L., Nordin, M, Olsson, O., Stewart, R., Stjernman, M., Öckinger, E., 2017. Delrapport II: Utvärdering av åtgärder för bättre miljö. Slututvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013. Jordbruksverket. Utvärderingsrapport 2016:3, UTV 16:3  


2016 - ej fullständig lista

Ejhed, H., Widén-Nilsson, E., Tengdelius Brunell, J., Hytteborn, J. 2016. Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 – Sveriges underlag till HELCOM:s sjätte Pollution Load Compilation. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:12

Fröberg, M., Löfgren, S., Widén-Nilsson, E., 2016. Skattning av typhalter av totalkväve och organiskt kväve från skogs- och myrmark i södra Sverige inför PLC6. SMED Rapport Nr 187 2016

Fölster J & Djodjic F (2016). Underlag till bedömningsgrunder för kväve i sjöar och vattendrag . Uppsala: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet . Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö, (2015:12)

Johnsson H., Mårtensson, K., Lindsjö, A., Persson, K. Andrist Rangel, Y., Blombäck, K. 2016. Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2013. SMED Rapport Nr 189 2016.

Vallin, A., A. Grimvall, E.-L. Sundblad, and F. Djodjic. 2016. Changes in four societal drivers and their potential to reduce Swedish nutrient inputs into the sea, Swedish Agency for Marine and Water Management report 2016:11.

Widén-Nilsson, E., Djodjic, F., Englund, D., Hellgren, S., Liljeberg, M., Olshammar, M., Olsson, H., Orback, C., Tengdelius-Brunell, J. 2016a. Kartdata till PLC6 – Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6 rörande markanvändning, vattenförekomstområden, regionsindelning, jordbruksmarkens jordart, lutning och fosforhalt samt medelvärdesberäkningar. SMED Rapport Nr 186 2016.

Widén-Nilsson, Löfgren, S., Tengdelius-Brunell, J. 2016b. Typhalter för skog, hygge, sankmark, fjäll och öppen mark i PLC6 – Underlagsrapport till Pollution Load Compilation 6. Rapport Nr 188 2016.



Djodjic, F. 2015. Jordartsfördelning och växtnäringstillstånd i svensk åkermark - Sammanställning av resultat från Jordbruksverkets nationella jordartskartering. SLU, Institutionen för vatten och miljö: Rapport 2015:11.

Ejhed, H.; Orback, C.; Johnsson, H.; Blombäck, K.; Widén-Nilsson, E; Mietala, J.; Rosenqvist, L.; Olshammar, M.; Svanström, S. & Brunell, J. T. 2015. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav år 2011 för uppföljning av miljökvalitetsmålet. SMED Rapport 154,

Eveborn, D., and F. Djodjic. 2015. GIS-kartering av miljöskyddsnivå för små avlopp - Ett hjälpmedel vid tillstånds- och tillsynsarbete. in JTI ed, JTI Rapport 2015, Kretslopp & Avfall nr 53.

Fallenius, U.-B., H. Staaf, F. Djodjic, C. Orback, E. Widen-Nilsson, L. Korovin, E. Vorobeyeva, L. Makarova, et al. 2015. An improved system for monitoring and assessment of pollution loads from the Russian part of the Baltic Sea catchment for HELCOM purposes - RusNIP II. Implementation of the Baltic Sea Action Plan (BSAP) in the Russian Federation, Swedish Environmental Protection Agency Report 6645. Stockholm 140.

Malgeryd, J., Stjernman Forsberg, L., Kyllmar, K., Heeb, A., Gustafsson, J., Aurell Svensson, A., Alström, T. 2015. Åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark – erfarenheter från tre avrinningsområden i Västmanland, Östergötland och Halland. Slutrapport och delrapport 2 från projekt Greppa Fosforn, 2010–2014. Jordbruksverket Rapport 2015:2.

Paulsson, R., F. Djodjic, C. Carlsson Ross, and K. Hjerpe. 2015. Nationell jordartskartering - Matjordens egenskaper i åkermarken, Jordbruksverkets Rapport 2015:19.  44. 

Stjernman Forsberg, L., Johansson, G., Blomberg, M. 2015. Växtnäringsförluster från åkermark 2013/2014. Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark. Ekohydrologi 140. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Soil and Environment. Uppsala, Sweden.

Stjernman Forsberg, L., Kyllmar, K., Andersson, S., Johansson, G., Blomberg, M. 2015. Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2013/2014. Ekohydrologi 141. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Soil and Environment. Uppsala, Sweden.



Rydberg A., Djodjic F., Adolfsson N. 2014. Obemannat flygplanssystem för insamling av höjddata till fosformodeller. JTI - Institutet för jordbuks- och miljöteknik, Uppsala. Report 424, Agriculture & Industry.



Blombäck, K., Duus Børgesen, C., Eckersten, H., Gielczewski, M., Piniewski, M., Sundin, S., Tattari, S., Väisänen, S. (redaktörer), 2013.  Productive agriculture adapted to reduced nutrient losses in future climate - Model and stakeholder based scenarios of Baltic Sea catchments. Baltic Compass report. 
Delar i denna rapport: 
A. Adaptation scenarios: Karin Brink, Dennis Collentine, Holger Johnsson, Ignacy Kardel, Martin Larsson, Peter Larsson, Pawel Marcinkowski, Hampus Markensten, Markku Puustinen, Gitte H. Rubæk, Tapio Salo, Finn P. Vinther, Peter Wallenberg, Mats Wallin, Elin Widén-Nilsson, Dennis Wiström, and the Editors
B. Model applications: Holger Johnsson, Ignacy Kardel, Peter Larsson, Pawel Marcinkowski, Hampus Markensten, Markku Puustinen, Tapio Salo, Hanna Arola, Mats Wallin, Elin Widén-Nilsson, and the Editors
C. Model comparison: Karin Blombäck, Christen Duus Børgesen, Dennis Collentine, Elin Widén-Nilsson, Henrik Eckersten, Holger Johnsson, Marek Gielczewski, Sirkka Tattari   Mer information om rapporten finns nedan

Djodjic F. 2013. Anpassad placering av skyddszoner i landskapet för att öka åtgärdens kostnadseffektivitet. Slutrapport:

Djodjic, F. och Orback C., 2013. Förbättrad karta över P-halt i jordbruksmark. SMED-rapport 139 2013.

Djodjic. F. & Widén-Nilsson, E. 2013. Översyn av beräkningen av bakgrundsförlust av fosfor. SMED-rapport 138 2013.

Kyllmar, K.,  Andersson, S., Aurell, A., Djodjic, F., Stjernman Forsberg, L., Gustafsson, J., Heeb A. och Ulén, B. 2013. Riskfaktorer för fosforförluster samt förslag på motåtgärder i tre avrinningsområden inom pilotprojektet Greppa Fosforn. SLU, Institutionen för mark och miljö - Ekohydrologi 137

Larsson, P., Persson, K., Johnsson, H., Markensten, H., Collentine, D., 2013. FyrisSKZ ‐ en nationell webbaserad databas för skyddszoners effekt och kostnad – teknisk beskrivning. Preliminär version 2013‐09‐13

Liljeberg, M., Ejhed, H., Gustavsson, H., Johnsson, H., Tengdelius-Brunell, J., Widén-Nilsson, E., 2013. Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC6, SMED Rapport Nr. 136 2013

Sonesten L., Wallman K., Köhler S., Drakare S., Vrede T., Goedkoop W., Beier U., Axenrot T., Ecke F., Segersten J. och Grandin U. 2013. Mälaren - Tillståndsutvecklingen 1965-2011.älaren_1965-2011_webb.pdf

Sundin, S., Kyllmar, K. och Orback, C. 2013. Vattenskyddsåtgärder och vattenmätningar i Svärtaåns avrinningsområde - utvärdering av data 2009 – 2012. Ekohydrologi 135. SLU. Institutionen för mark och miljö.

Tengdelius Brunell, J., Gustavsson, H. , Axén Mårtensson, J., Persson, H., Djerv, H., Widén-Nilsson, E.,Westerberg, I., Validering av SMED-HYPE - Utvärdering av beräkningar i och resultat från SMED-HYPE, SMED Rapport 140 2013.

Tengdelius Brunell, J., Person, H., Nilsson, J., Blombäck, K., Johnsson, H., 2013, Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter för att möjliggöra användandet av läckagekoefficienter och typhal-ter från jordbruk, hyggen, skog, myr, fjäll och öppen mark i HYPE-modellen, SMED Rapport Nr 114 2013, Mer information om rapporten finns nedan.

Westerberg, I., Mårtensson, K., Schmieder, F., Widén-Nilsson, E., Ejhed, H., Andrist-Rangel, Y., Johnsson, H., Blombäck, K., 2013, Utveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde 6, SMED Rapport 116 2013, Mer information om rapporten finns nedan.

Widén-Nilsson, E., Markensten, H., Orback, C., Djodjic, F., 2013. Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor. Exempel med FyrisNP-modellen i Stigfjordens och Kungsbackafjordens avrinningsområden, Rapport 37 från projekt Hav möter Land, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2013:79

Widén-Nilsson, E., Westerberg, I., 2013, Osäkerhetsanalys av kvävenettobelastning (PLC5), SMED Rapport 112 2013,



Blombäck, K., Mårtensson, K., Johnsson, H., 2012, Översyn av läckagekoefficienter för N-läckage från lerjordar, SMED Rapport 103 2012, Mer information om rapporten finns nedan.

Collentine, D., 2012. Improving the Cost Efficiency of Agri-Environmental Schemes to Reduce Nutrient Loads: Three case studies in the Baltic Sea Region. Baltic Compass Project Report.

Collentine D., Eckersten H., Norman Haldén A., Ryd Ottoson J., Salomon E., Sundin S., Tattari S, Braun J., Kuussaari, M., 2012. Consequences of future nutrient load scenarios on multiple benefits of agricultural production. Baltic COMPASS-report. 

Djodjic, F., Hellgren, S., Futter, M., Brandt, M., 2012. Suspenderat material – transporter och betydelsen för andra vattenkvalitetsparametrar, SMED Rapport 102 2012, Läs mer om rapporten nedan.

Djodjic, F., 2012. Transportmekanismer vid fosforförluster; Styrande faktorer för fosforförluster - källa eller transport; Behovsanpassad gödsling. Avsnitt 3.2.1-3.2.3 i Bång, M., m.fl, 2012, Jordbruket och vattenkvaliteten - Kunskapsunderlag om åtgärder, Jordbruksverket, Rapport 2012:22,

Fölster, J., Kyllmar, K., Wallin, M., Hellgren, S., 2012. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag - Har åtgärdena gett effekt? Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2012:1, Läs mer om rapporten nedan.

Gustavsson, H., Westerberg, I., Widén-Nilsson, E., 2012, Osäkerhetsanalys av kväveretention i HBV-NP, SMED Rapport Nr 101 2012, Öppnas i nytt fönster Mer information om rapproten finns nedan.

Löfgren, S., Fröberg, M., Nisell, J., Yu, J., Ranneby, B., 2012, N- och P-halterna i skog, myr och fjäll hösten 2011 i Dalälven, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan - projekt för att förbättra skattningarna av typhalter inför PLC6, SMED Rapport Nr 109 2012,

Markensten H, Fölster J., Vrede T., Djodjic F. 2012. Näringspåverkan av fiskodling i regleringsmagasin. Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2012:20

Sonesten L., 2012, Belastning på havet, Havet 2012,

Fölster J, Kyllmar K. och L. Sonesten, 2012, Åtgärder ger effekt, Havet 2012,

Tattari, S., Jaakkola, E., Koskiaho, J., Räsänen, A., Huitu, H., Lilja, H., Salo , T., Ojanen, H., Norman Haldén,Djodjic, F., Collentine, D., Norrgren, L., Boqvist, S., Ottoson Ryd, J., Sternberg Lewerin, S., Pakhomau, A., Børgeson Duus , C., Rubæk, G., Krisciukaitiene, I. 2012. Mapping erosion- and phosphorus-vulnerable areas in the Baltic Sea Region - data availability, methods and biosecurity aspects. MTT Raportti 65: 69 s. Mer information om rapporten finns nedan.

Ulén B., Djodjic F., Buciene A., Masauskiene A. 2012. Phosphorus Load from Agricultural Land to the Baltic Sea 82-101. In Jakobsson C. (ed.) 2012. Sustainable Agriculture. Ecosystem Health and Sustainable Agriculture 1. The Baltic University Programme, Uppsala University 2012. 

Widén-Nilsson, E., Hansson K., Wallin M., Djodjic F., Orback C. 2012. The FyrisNP model Version 3.2. – A user´s manual. SLU, Insitutionen för miljöanalys. Rapport 2012:8. 

Widén-Nilsson, E., Hansson K., Wallin M., Djodjic F., Lindgren G. 2012. The FyrisNP model Version 3.2. –Technical description. SLU, insitutionen. för miljöanalys. Rapport 2012:9. 



Ahlgren, J., Djodjic, F., Löfgren, S., 2011, Åtgärder för att förbättra fosforretention i öppna diken i riskområden i jordbrukslandskapet runt Östersjön – en kunskapssammanställning, Baltic Sea 2020. Mer information om rapporten finns här

Blombäck, K., Johnsson, H., Lindsjö, A., Mårtensson K., Persson K., Schmieder, F., 2011, Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik –Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2009, SMED Rapport 57 2011

Blombäck, K., Lindsjö, A., 2011, Inventering av möjligheter för utveckling av P-kemin i ICECREAMDB, SMED Rapport Nr 49 2011

Collentine, D. and M. Meacham, 2011. Comparative analysis of transaction costs for three alternative programs to reduce the discharge of nutrients to the Baltic Sea from wastewater treatment plants, special report prepared for the Swedish Environmental Protection Agency, Final report NV-05645-11.

Djodjic F. , Kyllmar K., 2011. Spridning av gödselmedel på åkermark, Institutionen för vatten och miljö, 2011:22, 47 sidor

Djodjic, F., Wallin, M., 2011. Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag – Reviderad bakgrundshalt för jordbruksmark, Institutionen för vatten och miljö, 2011:6, 23 sidor

Ejhed, H., Olshammar, M., Brånvall, G., Gerner, A., Bergström, J., Johnsson, H., Blombäck, K., Nisell, J.,Gustavsson, H., Persson, C., Alavi, G., 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning”, SMED Rapport Nr 56 2011

Johnsson, H., 2011. Belastningen av N och P 2000(1999) – 2009 från 3 utvalda jordbruksområden påverkande Kattegatt, Öresund och Bornholmsdjupet. Redovisning till Naturvårdsverket.

Löfgren, S., Nisell, J., Yu, J., Ranneby, B., Förbättrade skattningar av N och P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 – pilotprojekt, SMED Rapport Nr 52 2011

Löfgren, S., Nisell, J., Yu, J., Ranneby, B., 2011, N- och P-halterna i skog, myr och fjäll våren 2011 i Dalälven, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan – projekt för att förbättra skattningarna av typhalter inför PLC6, SMED Rapport Nr 100 2011,

Orback C., och Wallin, M. 2011, Skråmträsket - Källfördelningsmodellering av fosfor, Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, Rapport 2011:26 Mer information om rapporten nedan.

Sonesten, L., 2011. Beräkningar av belastningen på havet från landområden – Genomgång av dagens beräkningar och jämförelser med recipientkontrolldata och PLC5-data, samt förslag till förbättringar, SMED Rapport Nr 53 2011

Sonesten, L., 2011, Belastning på havet, Havet 2011,

Sonesten, L., 2011, Ny metod för kväveanalyser, Havet 2011,



Djodjic, F., Orback, C., Wallin, M., Blombäck, K., Johnsson, H., Kyllmar, K., Kalibrering och validering av jordbruksläckagekoefficienter och beräkning av retention i små sjölösa områden, SMED Rapport Nr 43 2010 Mer information om rapporten finns nedan.

Hellgren, S., 2010. Tillämpning av en markprofilmodell för hydrologiska beräkningar i avrinningsområdesskala. UPTEC W10 034, ISSN 1401-5765, Examensarbete 30 hp. Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet,

Liljeberg, M., Ejhed, H., Nisell, J., 2010, Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten, SMED Rapport Nr 42 2010

Mårtensson, K., Johnsson, H., & Blombäck, K., 2010. Läckage av kväve från svensk åkermark för år 2007 och 2008 beräknat med PLC5-metodik. Rapport till Jordbruksverket. Teknisk rapport 138. Avdelningen för biogeofysik och vattenvårdslära, SLU, Uppsala.

SLU Sveriges lantbruksuniversitet, 2010. Redovisning av uppdrag om halvtidsutvärdering av Landsbygdsprogram för Sverige 2007–2013.

Sonesten, L., 2010, Belastning på havet, Havet 2010, Mer information om rapporten finns nedan.

Sonesten, L., 2010, Brunifiering av våra vatten, Havet 2010,

Widén-Nilsson, E., Westerberg, I., Wallin, M., Brandt, M., Brånvall, G., Djodjic, F., Löfgren, S., Mårtensson, K., Nisell, J., Olshammar, M., Orback, C., 2010. Osäkerhetsanalys av bruttobelastning (PLC5) till följd av osäkerhet i indata – En inledande studie av kväveförlusterna i delar av Örsundaån, Lagan och Helge å, SMED Rapport (Avtal: 308 0904) Mer information om rapporten finns nedan.


Blombäck, K, Persson, K., 2009, Utveckling av mer platsberoende parameterisering av ICECREAMDB, SMED Rapport Nr 33-2009

Brandt, M., Olshammar, M., Wallin, M., Brånvall, G., Ejhed, H., Djodjic, F. & Blombäck, K., 2009. Övergripande plan för utvecklings- och förbättringsåtgärder inför PLC6. SMED 2009, 23 s.

Collentine, D., underlag till Naturvårdsveket, 2009. Förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor, Naturvårdsverket Rapport 5913. 

Djodjic F., Nisell, J., Brandt, M., Söderström, M., Jordartskarta för jordbruksmark
– jämförelsestudie mellan olika metoder för interpolation av mätpunkter samt testning av deras betydelse för PLC-beräkningar, SMED Rapport Nr 25 2009 Mer information om rapporten finns nedan.

Djodjic F., Spännar M., Ericson Y. 2009. Lokala åtgärder mot övergödning. Miljötrender från SLU nr 1, s. 13-14. 

Ejhed, H., Brandt, M., Rapp, L. 2009. Nutrient loads to the Swedish marine environment in 2006. Sweden’s Report for HELCOM’s Fifth Pollution Load Compilation. Naturvårdsverket. Report 5995. September 2009.

Johnsson, H., Lindsjö, A., Mårtensson, K., & Persson, K. 2009. Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 1999 beräknat med PLC5-metodik. Teknisk rapport 132. Avdelningen för biogeofysik och vattenvårdslära, SLU, Uppsala.

Johnsson H., Lindsjö A., Mårtensson K., Persson K. 2009. Modellberäkning av förändringar i kväve- och fosforläckage från åkermark beroende av på olika åtgärder jämfört med 2005 års (PLC5) beräknade belastning. Teknisk rapport, Avdelningen för Biogeofysik och vattenvårdslära, SLU vol. 133. 144 sidor

Johnsson, H., 2009. Utlakning för olika grödgrupper med fånggröda och/eller vårbearbetning & Skyddszonens reduktion på utlakning. Rapportering till Naturvårdsverket.

Olshammar, M., Persson, T., Oneill, C., Djodjic, F. 2009. Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp. SMED rapport 2009:25.

Orback, C., Wallin, M., Djodjic, F., Rydin, E., 2009. Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön – Källfördelningsmodellering med FyrisNP, Institutionen för miljöanalys, rapport 2009:10ön-Östersjön/Florsjön-Östersjön-Slutrapport.pdf?fileitem=4260167 Mer information om rapporten finns nedan.

Persson, K., 2009. Automatisering av beräkningsrutiner i NLeCCS. SMED 2009, 13 s.

Rönnback P., Sonesten L., Wallin M., 2009. Ämnestransporter under vårflöden i Ume älv och Kalix älv. Rapport, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö vol. 2009:20

Sonesten, L., Ahlgren, J., Andersson C., 2009, Närsaltsbelastning - påverkan från människa och klimat, Havet 2009,

Wallin M., Tranvik L., Ericson Y. 2009. Gemensamma värderingar. Miljötrender från SLU nr 1, s. 2  

Wallin M., Ericson Y. 2009. Kunskapsutbyte hjälper Östersjön. Miljötrender från SLU nr 1, s. 14-15

Wallin M., Hallin A-K. 2009. SLU samlar kompetens om övergödning, Miljöaktuellt nr 1, s. 17  



Brandt, M., Olshammar, M., Rapp, L., 2008. Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5-metodik, SMED Rapport Nr 22 2008

Brandt, M, Ejhed H och Rapp L, 2008. Näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet 2006. Underlag till Sveriges PLC5-redovisning till HELCOM. Naturvårdsverket, rapport 5815.

Djodjic, F. 2008. Identifiering av riskområden för fosforförluster i ett jordbruksdominerat område i Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarna, rapport 2008:17 Mer information om rapporten finns nedan.

Djodjic, F., Blombäck, K., Lindsjö, A., Persson, K., 2008. Förbättring av beräkningsmetodiken för diffus belastning av fosfor från åkermark, SMED Rapport Nr 20 2008

Hansson K., Wallin M., Djodjic F., Orback C. 2008. The FyrisNP model Version 3.1. – A user´s manual. SLU, Insitutionen för miljöanalys. Rapport 2008:18. ISSN 1403-977X.

Hansson K., Wallin M., Djodjic F., Lindgren G. 2008. The FyrisNP model Version 3.1. –Technical description. SLU, insitutionen. för miljöanalys. Rapport 2008:19. ISSN 1403-977X.

Johnsson, H, Larsson, M, Lindsjö, A, Mårtensson, K, Persson, K och Torstensson, G. 2008. Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och 2005. Naturvårdsverket, rapport 5823. Mer information om rapporten finns nedan.

SLU, 2008. Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 - vad fick vi för pengarna? Dnr SLU ua 12-3269/07

Wallin M., Lund S., Ahlgren U. 2008. Samarbete nödvändigt för Östersjöns miljö, Miljötrender från SLU vol. 1, s. 8-9

Wallin M. 2008. Underlag från källfördelningsmodellering för beräkning av kostnadseffektivitet för närsaltreducerande åtgärder i tre fallstudieområden. Institutionen för miljöanalys, vol. 2008:20.


Mer information om några av rapporterna

Det omfattande arbetet med scenariomodelleringar av framtida kväve- och fosforläckage har nu publicerats i en Baltic Compass-rapport.

Inom EU-projektet Baltic Compass har olika framtida kväve- och fosforläckage vid förändrat klimat och förändrade produktionsförhållanden beräknats, tillsammans med olika scenarior för hur jordbruket ska minska kväve- och fosforbelastningen. Scenarierna, och reduktionsmål, föreslogs av en avnämargrupp från olika myndigheter. I Sverige modellerades Svärtaåns avrinningsområde, som är en s.k. hot-spot. Liknade simuleringar genomfördes i Finland, Danmark och Polen. Varje land använde ett modellsystem som brukar användas i landet. För Sveriges del genomfördes modelleringen med NLeCCS-systemet och dess två fältmodeller SOILNDB och ICECREAMDB, tillsammans med avrinningsområdesmodellerna FyrisNP och FyrisCOST. Beräkningar med S-HYPE användes också. Resultatet visar att flera olika åtgärder behöver kombineras för att försöka nå reduktonsmålen. Olika modeller ger olika framtida avrinning, vilket har en stor påverkan på den totala näringsämnesbelastningen på havet.


PLC6-beräkningar på vattenförekomstskala - förberedelse och analys

Två nya SMED-rapporter har nyligen publicerats med medarbetare från SLU VattenNAV. Båda rapporterna behandlar problem och möjligheter med att genomföra PLC6-beräkningarna på den högupplösta vattenförekomstskalan.

Havs- och vattenmyndigheten har uttryckt ett önskemål om att beräkningarna i PLC6 (Pollution Load Compilation) ska genomföras för varje svensk vattenförekomst. Det är en finare indelning än de ca 13000 delavrinningsområden som användes i PLC5. Frågor om datakvalitet, sekretess och praktiska beräkningsfrågor med vattenförekomstskalan har studerats i flera SMED-rapporter. Medarbetare vid SLU VattenNAV har medverkat i två av dessa.

I rapporten "Utveckling av indata för belastningsberäkningar med avseende på kvalitet och skala inklusive delning av produktionsområde 6" redovisas behovet av både förbättrade indata, möjligheter till resultatutvärdering, och behovet av en enkel osäkerhetsklassning av de resulterande PLC6-resultaten. Elin Widén Nilsson har skrivit om vilka förbättringar som kan göras av nationella data i lokala studier. En helt annan del i projektet var att undersöka effekten på utlakningen av kväve och fosfor från jordbruksmark när läckageregion 6 (Mälar- och Hjälmarbygden) delades i två områden baserat på jordbrukets olika produktionsnivåer. Analysen visade på högre fosforläckage i det mer intensivt brukade området, baserat sammansättningen av grödor och jordarter och avrinningsskillnader. Kväveutlakningen var högre i området med lägre produktion, baserat på jordarterna och en större obalans mellan gödslings- och skördenivåer. Medarbetare vid SLU VattenNAV var Kristina Mårtensson, Frank Schmieder, Holger Johnsson och Karin Blombäck.

I den andra rapporten "Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter för att möjliggöra användandet av läckagekoefficienter och typhalter från jordbruk, hyggen, skog, myr, fjäll och öppen mark i HYPE-modellen" har SMHI skrivit om HYPE-modellen för att ta in läckagekoefficienter som tagits fram med PLC5-metodik. Karin Blombäck, Holger Johnsson och Kristian Persson har medverkat i projektet för att bistå med information om hur läckagekoefficienter och typhalter tagits fram.


Erosionskänsliga och fosforkänsliga områden

I projektet Baltic Compass har NAV-medarbetarna Faruk Djodjic och Dennis Collentine varit med och skrivit en rapport om erosions- och fosforkänsliga områden runt Östersjön.
Rapporten går igenom vilka data och metoder som finns tillgängliga för att identifiera erosions- och fosforkänsliga områden runt Östersjön. Den svenska tillämpningen är gjord för Svärtaåns avrinningsområde.


Osäkerheter i retentionsberäkningar

Tillsammans med SMHI och IVL har Elin Widén Nilsson vid SLU VattenNAV studerat osäkerheter i kväveretentionsberäkningar med HBV-NP-modellen. Modellens retentionsberäkningar var särskilt känsliga för osäkerheter i vattenföring och sjöareal. Förutom manuell kalibrering, som är vanligast för HBV-NP-modellen gjordes även Monte Carlo-simuleringar med flera olika utvärderingsmått. SLU VattenNAV bidrog i studien med en genomgång av osäkerheter i uppmätta kvävehalter.

Under 2012 genomfördes ett uppföljningsprojekt "Osäkerhetsanalys av nettobelastning för kväve i PLC5-rapporteringen" där osäkerheterna i retentionen och vattenföringen kopplades ihop med tidigare framtagna osäkerhetsintervall för bruttobelastningen ( för att studera osäkerheterna i nettobelastning av kväve upp till den nationella skalan.

En längre sammanfattning, med länk till hela retentions-rapporten finns här:


Modellerat kväveläckage från lerjordar

I samband med retentionsberäkningar i vissa avrinningsområden med åker på lerjordar har problem uppstått med låga bruttobelastningar. Detta skulle kunna bero på för låga kvävehalter för lerjordar som använts som indata. En översyn har därför utförts av de beräknade kväveläckagekoefficienterna för jordbruksmark för styv lera (clay) från TRK och PLC5. Resultaten publiceras i en ny SMED-rapport.

En längre sammanfattning, med länk till hela rapporten finns här:


Suspenderat material

Forskare vid SLU vattenNAV har tillsammans med SMHI publicerat en SMED-rapport om suspenderat material. Suspenderat material är bärare av både fosfor och metaller. Modellverktygen FyrisQ och INCA-Sed användes för att försöka förstå processerna runt sedimenttransporten. Mätningar visade på samband mellan jordart och sedimenttransporten där en högre andel lerjordar i avrinningsområdet gav högre halter och transporter av sediment. I stora avrinningsområden fann man även ett samband mellan högre andel jordbruksmark och högre sedimenttransport/halter. Rapporten inleds med en litteraturöversikt om sedimenttransport i Sverige.

En längre sammanfattning, med länk till hela rapporten finns här:


Långt kvar till god ekologisk status för Skråmträsket 

Lapp med badförbud, på grund av algblomning, vid Skråmträskets badplats. Skråmträsket ligger två mil sydväst om Skellefteå. Sjön omges av jordbruksmark, skogsmark och en gles bebyggelse. Foto: Elisabeth Berggren/Skellefteå kommun

Lapp med badförbud, på grund av algblomning, vid Skråmträskets badplats. Skråmträsket ligger två mil sydväst om Skellefteå. Sjön omges av jordbruksmark, skogsmark och en gles bebyggelse. Foto: Elisabeth Berggren/Skellefteå kommun

Sjön Skråmträsket söder om Skellefteå är övergödd. För att den ska återfå ett mer naturligt tillstånd, måste koncentrationen av fosfor i vattnet minska till hälften. Det är ett av resultaten i den rapport som SLU-forskare skrivit, där de tar fram en modell för arbete med övergödda sjöar i Västerbotten.

Forskare vid institutionen för vatten och miljö vid SLU visar i en rapport (se nedan) att stora mängder fosfor når Skråmträsket varje år. Merparten kommer från jordbruksmark, där upp till 70 procent kan vara mänskligt orsakat. De stora källorna vid sidan av jordbruksmark är skog och enskilda avlopp. 

– Den viktigaste åtgärden som vi ser för att minska övergödningen i sjön är att  minska ytavrinningen från erosionsbenägna åkerjordar. En annan effektiv åtgärd är att åtgärda alla bristfälliga enskilda avlopp, säger SLU-forskaren Mats Wallin som är en av författarna till rapporten.

Undersökningar i sjöns djupaste delar visar också att det finns stora mängder fosfor lagrat i sedimenten i sjöns djupa delar, som kan läcka till vattnet under mycket lång tid (s.k. internbelastning). Forskarna räknar med att det kan ta upp till 200 år innan detta lager är tömt och läckaget har avklingat.

– Det här betyder att det kan vara bra att också överväga direkta åtgärder i sjön för att minska internbelastningen. Ett sätt kan vara att kemiskt fälla ut fosfor i bottensedimenten och på så vis göra näringsämnet mindre mobilt, säger Mats Wallin.

Rapporten är skriven på uppdrag av länsstyrelsen i Västerbottens län och Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt. 

Ytterligare information: Övergödda Skråmträsket vill ha mindre fosfor (inslag i SLU:s kunskapsbank) 


Mätningar i jordbruksåar visar: Lantbrukets åtgärder mot näringsläckage ger bra effekt

Vattenföringsmätning i en jordbrukså i Halland. Foto: Katarina Kyllmar, SLU.

Vattenföringsmätning i en jordbrukså i Halland. Foto: Katarina Kyllmar, SLU.

I närmare 30 år har lantbruket systematiskt arbetat för att minska växtnäringsläckaget. För första gången kan nu resultatet mätas på bred front i vattendragen, visar SLU-forskare i en trendanalys av 65 jordbruksåar i Syd- och Mellansverige.

– Vår analys pekar på att lantbrukarnas åtgärder för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruksmark har gett bra effekt. Läckaget av kväve och fosfor från jordbruket har minskat betydligt de senaste tjugo åren, säger Jens Fölster, SLU-forskare och en av författarna till analysen.

Minskningarna i vattendragens kväve- och fosforhalter och -transporter är störst i de regioner där åtgärderna varit mest omfattande. Tydligast var trenderna med minskat näringsläckage i Västerhavets vattendistrikt. Här minskade jordbrukets läckage av kväve till vattendragen med mellan 35 och 60 procent på tjugo år. För fosfor förekom minskningar främst i södra Östersjöns vattendistrikt.

– En orsak till minskat läckage är att jordbruksarealen har minskat på de flesta håll. Fördelningen av grödor har också gått mot ökad andel vall och grönfoder, vilket ger minskningar i läckaget av både kväve och fosfor, berättar Katarina Kyllmar, SLU-forskare och medförfattare till rapporten.

Pekar på de mest effektiva åtgärderna

I rapporten ingår en grov analys av vilka enskilda åtgärder som varit mest effektiva. Här visar det sig att den minskade mängden oorganiskt kväve, som transporteras från land till hav, främst kan kopplas till en ökad andel fånggröda i kombination med vårplöjning.

De minskade halterna av totalfosfor i vattendragen förklarades i sin tur bäst av åtgärden minskad andel vårgröda (vårspannmål och våroljeväxter). Analysen visar också att anslutning till rådgivningsprojektet Greppa näringen sammanfaller med den positiva utvecklingen för både kväve och fosfor.

– Vi vill gå vidare med en fördjupad analys för att kunna se vilka åtgärder som fungerar bra och är kostnadseffektiva för att minska näringsläckaget i större regioner, det vill säga i olika avrinningsområden, säger Katarina Kyllmar.

Unik sammanställning av tidsserier kan ge fler svar

Den databas som möjliggjort analysen bygger på långa tidsserier från miljöövervakningen och den samordnade recipientkontrollen (SRK), allt granskat inom SLU:s datavärdskap för sjöar och vattendrag och för jordbruksmark. Databasen som också innehåller tidsserier för jordbruksstatistik kommer relativt enkelt att kunna uppdateras framöver och kunna användas för fortsatta bearbetningar och analyser.

Projektet ingår i verksamheten inom SLU VattenNAV, ett kompetenscentrum för analyser av näringsämnen i avrinningsområden, och anknyter även till program Övergödning och program Sjöar och vattendrag inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.

Projektet har samfinansierats av Naturvårdsverket, Jordbruksverket och LRF.

Rapporten presenterades på en pressträff anordnad av Greppa näringen den 9 februari 2012 på Ästad Gård utanför Varberg, Hallands län. Vid pressträffen deltog förutom Jens Fölster och Katarina Kyllmar från SLU även Hallands läns landshövding Lars-Erik Lövdén, Greppa näringens projektledare Stina Olofsson, SJV, och LRF:s ordförande Helena Jonsson.


Fosforbelastningen på havet minskar - Sammandrag av längre artikel i Havet 2010

Resultat från miljöövervakningsprogrammet Flodmynningar visar att belastningen av kväve och fosfor till havet är i stort sett oförändrad sedan 1970-talet. Det beror på att vattenavrinningen styr transporten. Nederbördsrika år förs större mängder näringsämnen till havet än torra år. 
År 2009 var nederbörden i stort sett normal över hela landet, förutom längst i söder och längst i norr, där det var ovanligt torrt. Det resulterade också i att ovanligt lite kväve och fosfor rann ut i Öresund och Bottenviken.

Mer kväve till Skagerrak

Ser man till perioden efter 1995 har Sveriges totala belastning av fosfor till omgivande hav minskat något. För kväve ser man under samma period en viss ökning till Skagerrak. Likaså har belastningen av löst organiskt material ökat – med undantag för Bottenviken och Skagerrak.

Olika åtgärder mot övergödning har många gånger haft en positiv effekt lokalt. Däremot är det svårare att se resultaten av sådana åtgärder i havet, bland annat eftersom stora mängder näringsämnen finns upplagrade i mark och sediment, som kan läcka till havet under lång tid. Den ökade transporten av organiskt material kan också dölja effekter av åtgärder eftersom fosfor och kväve finns bundet till det organiska materialet.


Validering av modellberäknat näringsläckage från jordbruksmark i typområden för jordbruksmark

I en ny rapport från SMED (Svenska MiljöEmmissionsData) har modellberäknade läckagehalter för kväve- och fosfor från jordbruksmark kalibrerats och validerats mot uppmätta halter i sju små jordbruksdominerade avrinningsområden. De valda områdena ingår i de nationella och regionala miljöövervakningsprogrammen "Typområden på jordbruksmark" för vilka lokala högupplösta odlingsdata, markdata och vattenkemiska mätdata finns. Förutom kontinuerliga mätserier från områdenas utlopp så finns i dessa områden också mätdata från synoptiska provtagningar i mindre biflöden. 

I ett första steg sattes källfördelningsmodellen FyrisNP upp och kalibrerades för dessa områden med samma indata som användes i senaste HELCOM-rapporteringen (PLC5). I nästa steg användes förbättrade indata, främst med avseende på jordartsfördelning, fosforhalt i mark, lutning, odlingsdata mm. Generellt visar resultaten att beräknade läckagehalter för jordbruksmark kan beskriva transporter av näringsämnen i avrinningsområdena på ett tillfredställande sätt, oftast dock först efter att hänsyn tagits till lokala förhållanden.

Beräkning av retention (fastläggning) av kväve och fosfor ingick också i modelleringen där framförallt fosforretentionen mellan fältkant och vattendrag är intressant eftersom hänsyn inte tagits till denna process i tidigare PLC5-beräkningar.

Den tillämpade metodiken föreslås som generell framtida rutin för att validera de modellberäknade läckagehalterna för jordbruksmark på ett tidigt stadium innan de används för olika nationella beräkningar, t.ex. nästa PLC-rapportering till HELCOM. Studien identifierad också ett antal områden där det behövs mer kunskap och/eller indata för att kunna förbättra beräkningsmetodiken, både för nationella beräkningar och lokala tillämpningar.


SMED-rapport om osäkerheter i belastningsdata

Med sex års mellanrum rapporterar Sverige beräknad belastning av kväve och fosfor från olika källor till Västerhavet och Östersjön till HELCOM. Den senaste rapporten, Pollution Load Compilation 5 (PLC5), avser belastningen år 2006.

SMED (Svenska Miljöemissions Data), ett konsortium bestående av SLU, IVL, , SCB och SMHI, har genomfört en studie av osäkerheten i den beräknade bruttobelastningen av kväve från olika källor i PLC5-rapporteringen till HELCOM. I detta första steg har delar av tre olika avrinningsområden studerats – nedre Lagan, Helge å samt Örsundaån. Avsikten var att få en bild av osäkerheterna i indata för olika källor och vilken effekt dessa har på bruttobelastningen från områdena.

Denna studie ger inte tillräckligt underlag för att uttala sig om osäkerheterna i den totala kvävebelastningen på havet. Osäkerhetsanalysen i de tre utvalda områdena indikerade dock generellt större bruttobelastning av kväve jämfört med PLC5, dvs. att vi kan ha underskattat kvävebelastningen i PLC5. Förhoppningen är att uppföljande studier inkluderar även fosfor och nettobelastning så att man kan ange ett osäkerhetsintervall för brutto- och nettobelastning av kväve och fosfor i kommande PLC-rapporteringar.


Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön - Källfördelningsmodellering med FyrisNP

På uppdrag av Ljusnan–Voxnas vattenvårdsförbund har källfördelningsmodellen FyrisNP satts upp för avrinningsområdet till två små sjöar, Florsjön och Östersjön, som ligger mellan Söderhamn och Bollnäs. Upprinnelsen till projektet är att Florsjön under sommaren 2007 drabbades av kraftig blomning av giftproducerande alger vilket ledde till att Söderhamns kommun avrådde invånarna från att bada i sjön. Omfattande algblomningar förekom också i uppströms belägna Östersjön. Modellen har satts upp i syfte att kvantifiera olika källors bidrag till kväve- och fosforbelastningen på Florsjön och Östersjön. Den färdigkalibrerade modellen tillsammans med denna rapport levereras till uppdragsgivaren som ett verktyg för fortsatt modellering av åtgärdsscenarier.


Jordartskarta för jordbruksmark – jämförelsestudie mellan olika metoder för interpolation av mätpunkter samt testning av deras betydelse för PLC-beräkningar

En viktig uppgift för SMED (Svenska MiljöEmissionsData) är att beräkna näringsämnestransporten från Sverige till omgivande hav inför rapporteringarna till HELCOM:s Pollution Load Compilation. Jordarten har en betydande roll för nivåer av näringsläckage från åkermarken. Därmed skapar en pålitlig kartläggning av jordartsfördelningen förutsättningar för trovärdiga beräkningar av näringsämnesförluster från åkermark. Eftersom det finns påtalade brister i den existerande jordartskartan både vad det gäller upplösningen och precisionen testades inom detta projekt möjligheter att förbättra den existerande kartan samt att validera och verifiera interpoleringsresultat. Skåne användes som studieområde för testning av olika metoder att förbättra den existerande kartan.

Det visades att de data som står till grund för jordartskartan har ett antal brister som i sin tur kraftigt påverkar möjligheterna att använda vissa beprövade geostatistiska metoder. Med hänsyn till dessa brister testades en metod där jordarten i icke provtagna punkter bestämdes utifrån jordarten i den närmaste provtagna punkten, med SGU:s lokala jordartskarta som styrande för avgränsningar mellan olika jordartsgrupper.

Den framtagna kartan jämfördes med den existerande kartan och validerades mot tre oberoende dataset. Huvudslutsatsen av utförda valideringar är att den nyframtagna kartan förbättrar upplösningen (kartan innehåller fler jordarter) medan noggrannheten i bestämningen inte blir sämre jämfört med den existerande jordartskartan. Övriga fördelar är att den nyframtagna kartan bättre återspeglar de bakomliggande punkterna samt att punkternas täthet återspeglas bättre. Dessutom är övergångarna mellan olika jordarter mer naturliga eftersom de styrs av SGU:s lokala jordartskarta. Effekten på kväve- och fosforbelastningen av en ändrad jordartskarta för Skåne har testats med hjälp av HBV-NP modellkörningar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att effekterna blir mer tydliga för fosfor än för kväve. Samtidigt är effekterna tydligare lokalt än regionalt, och den partikulära fosforn påverkas i högre utsträckning än den lösta fosforn.

Den nyframtagna metodiken är tämligen enkel och kan tillämpas för hela Sverige, förutsatt att vissa villkor uppfylls.


Läckage av näringsämnen från jordbruksmark år 1995 och 2005 (PLC5)

Inom ramen för SMED (SvenskaMiljöEmissionsData) har beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark gjorts. Beräkningarna är en del i ett uppdrag med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav för rapportering till HELCOM (PLC5) och för uppföljning av miljömålet ”Ingen övergödning”. Beräkningarna, som har gjorts för åren 1995 och 2005, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS (Nutrient Leaching Coefficient Calculation System). I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM- modellen) för fosfor. Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor (12 st.), jordarter (10 st.) och gödslingsformer (2 st.), lutningar (3 st.) och markfosforklasser (3 st.), de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. 


Riskområden för fosforförluster

I rapporten "Identifiering av riskområden för fosforförluster i ett jordbruksdominerat avrinningsområde i Dalarna (Djodjic 2008)" presenteras olika metoder för att identifiera de delar av ett litet avrinningsområde (Milsboån) som är känsligast för fosforförluster. I rapporten beskrivs också en arbetsgång och metoder som kan användas föratt utforma en en strategi för att minska dessa förluster. Rapporten kan beställas från länsstyrelsen i Dalarna men också laddas ner som pdf på länken

Resultatenvisar att Milsboån och Milsbosjöarna är högt belastade med fosfor och att jordbruket står för en stor del av den totala belastningen. Höga fosforhalter i marken i kombination med ett böljande landskap och enerosionsbenägen jord skapar gynnsamma förutsättningar för höga fosforförluster. Halter av både förrådsfosfor (P-HCl) och växttillgängligt fosfor (PAL) varierar mycket i området vilket tyder på en ojämn gödselspridning under en lång period. Ett tydligt samband mellan fosforfrigörelse och P-AL betonar betydelsen av behovsanpassad gödsling som en viktig långsiktig åtgärd för att minska fosforförlusterna. Beräkningar med hjälp av högupplösta höjddata visaratt detaljerade kartor över erosion/deposition kan vara ett bra underlag för fält- och skiftesvis planering av eventuella motåtgärder.

Detta projekt visar att vi genom ett brett spektrum av olika verktyg, beräkningsmetoder, mark- och vattenanalyser och modeller kan beskrivaett avrinningsområde för att skapa underlag till detaljerade ochrumsligt distribuerade åtgärder. En hel del av resultaten kan användas även utanför själva studieområdet, dvs. i områden med liknande förutsättningar. Under andra förutsättningar bör man dock se över vilka metoder, verktyg och modeller som passar bäst för syftet och de lokala förhållandena.



Exemepl på andra artiklar och rapporter där våra modeller används. Läs mer nedan.

Översvämning och övergödning, en fotoessä av Faruk Djodjic, april 2013: Läs mer nedan.

Intervju med Karin Blombäck i tidningen Rädda Östersjön, 22 mars 2013: Läs mer nedan.

Mer information

Översvämning och övergödning - en fotoessä

Kraftig erosion vid Krusenberg efter vårfloden 2013. Foto: Faruk Djodjic

En kort och kärnfull fotoessä om vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster av Faruk Djodjic. Ligger skyddszonerna på rätt ställe? Vad är dikenas roll? Platserna för erosion kan förutsägas med hög precision!

Karin Blombäck intervjuad i tidningen Rädda Östersjön

SLU VattenNAV:s tillförordnade föreståndare Karin Blombäck har blivit intervjuad om jordbrukets inverkan på Östersjön i tidningen Rädda Östersjön.

Karin Blombäck berättar i artikeln att jordbruket står för Sveriges största antropogena bidrag av gödande ämnen till Östersjön. Det finns många olika åtgärder som syftar till att minska övergödningen. För att bättre kunna beräkna effekten dessa åtgärder behövs dock mer kunskap om deras effekter, framhåller Karin.

Tidingen Rädda Östersjön ges ut av Mediaplanet och distribuerades tillsammans med Svenska Dagbladet den 22 mars (Världsvattendagen) 2013 .

Exemepl på andra artiklar och rapporter där våra modeller används

Abramenko, K., Lagzdinš, A., Veinbergs, A. 2013. Water quality modeling in Berze river catchment. Journal of Environmental Engineering and Landscape Management,  Volume 21,  Issue 4. DOI:10.3846/16486897.2012.759118.

Andersson, L., Arheimer, B., Gustafsson, D., Lexén, K., Glaumann, K., 2013. Potentials for numerical models in water management recommendations for local water management with stakeholder involvement / Möjligheter för numeriska modeller inom vattenförvaltning Rekommendationer för lokal vattenförvaltning med aktörssamverkan. VATTEN – Journal of Water Management and Research 69:163–171. Lund 2013.



2018 (ej fullständig lista)

Djodjic, F. och Markensten, H. Distributed sub-field erosion modelling for the southern half of Sweden. Poster, EGU 2018. 

2017 (ej fullständig lista)

Blombäck, K., Johnsson, H., Lindsjö, A., Mårtensson, K. & Persson, K., 2017. The agricultural share of eutrophication. Calculations of leaching loads of nitrogen and phosphorus from Swedish arable soils. Proceeding from the International Interdisciplinary Conference on Land Use and Water Quality (LuWQ 2017), 29 May - 1 June 2017, the Hague, the Netherlands.

2014 - 2016

Publikationslistorna är inte sammanställda.

2013 (ej fullständig lista)

5 december deltar Elin Widén Nilsson vid Havs- och vattenmyndighetens möte med universitetet och högskolor om havsplanering i Sverige.

9-13 september organiseras konferensen 7th International Phosphorus Workshop (IPW7) vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Faruk Djodjic vid SLU VattenNAV är med organiserar konferensen och många medarbetare vid SLU VattenNAV medverkar med presentationer, posters, workshopar och guidning vid exkursioner. Muntliga persentationer hålls av Dennis Collentine, Faruk Djodjic och Katarina Kyllmar. Hampus Markensten och Katarina Kyllmar guidar vid en av exkursionerna.

Vid Mälarkonferensen 29 augusti presenterar Lars Sonesten "Mälarens vattenkvalitet – resultat av 50 års mätningar". Tidigare under sommaren intervjuas Lars Sonesten av Sveriges Radio om Mälaren (P4 Sörmland och Upplandsnytt).

Vid 16th International Conference, IWA Diffuse Pollution Specialist Group, Diffuse Pollution and Eutrophication i Beijing, Kina, 18-23 augusti deltar Dennis Collentine och presenterar "The comparative cost efficiency of three buffer zone programs to reduce phosphorus losses in a small Swedish catchment".

Vid ett möte mellan Havs- och vattenmyndigheten, SMED och Vattenmyndigheterna i Göteborg 22 augusti där flera medarbetare vid SLU VattenNAV deltar, presenterar Elin Widén Nilsson "Osäkerhet i data, erfarenheter från PLC5".

Under året deltar Hampus Markensten och Martyn Futter i flera möten inom fiskodlingsprojektet Aquabest. Bl.a. presenterar de "Modelling P fluxes in aquaculture" vid ett möte om musselodling i Kalmar 29-30 maj.

Mats Fröberg presenterar sitt och Stefan Löfgrens arbete om kväve- och fosforläckage från skogsmark vid Havs- och vattenforum i Göteborg 16 april. Presentationen skedde sex gånger vid konferensens "Infotorg" och hade titeln "Kväve och fosfor från skog och myr". Vid samma konferens presenterade Faruk Djodjic "Skyddszoner i jordbrukslandskapet – anpassad placering eller generellt krav?".

Elin Widén Nilsson presenterar källfördelningsmodellering av Stigfjorden och Torpaån/Hovmanneån vid en workshop i Oslo 16 april inom projektet "Hav møter Land", där norska och svenska modelleringsansatser jämfördes. Presentationens titel är "Modell som används i Sverige -FyrisNP".

Vid Svärtaåprojektets avslutningsmöte 20 mars presenterar Sofie Sundin och Katarina Kyllmar en sammanställning över de mätresultat man samlat in under projektperioden och Karin Blombäck presenter resultat från Baltic Compass-projektet. Läs mer nedan.

Dennis Collentine deltar i en workshop om Östersjön vid Högskolan på Gotland inför dess samgående med Uppsala universitet. Läs mer nedan.

Svärtaåprojektets avslutningsmöte

Svärtaåprojektet, som pågått under perioden 2009-2012, hade den 20 mars ett avslutande seminarium om resultaten från projektet. Mötet samlade de personer som på något sätt varit inblandade i projektet –lanbrukare och övrig lokal befolkning, myndighetspersoner och forskare från SLU VattenNAV. Sofie Sundin och Katarina Kyllmar presenterade en sammanställning över de mätresultat som man samlat in under projektperioden. Ännu kan man inte i mätningarna i vattendragen se några effekter av de åtgärder som gjorts eftersom det är en fördröjning i systemet. Men förhoppningsvis kommer man att kunna fortsätta med mätprogrammet för att kunna fånga upp förändringar. Karin Blombäck presenterade resultat från projektet BalticCompass, där man använt uppgifter från Svärtaåprojktet för att studera vad som kan komma att hända med kväve- och fosforläckaget vid framtida klimatförändringar.

Syftet med Svärtaåprojektet har varit att planera och genomföra åtgärder som reducerar förluster av fosfor och kväve från jordbruksmark. Med pengar från Havsmiljöanslaget har Länsstyrelsen i Södermanland satsat på samverkan tillsammans med lantbrukare i Svärtaåns avrinningsområde. Pengarna i Svärtaåprojektet har använts till miljöåtgärder som syftar till att behålla näringen på åkern, och minska mängden i vattendragen. För lantbrukare som varit delaktiga i projektet har det funnits möjligheter att få en del av kostnaderna för åtgärder ersatta av projektet.

Mer om Baltic Compass och Svärtaåprojektet på SLU VattenNAV:s sida om Östersjösamverkan

Mer om EU-projektet Baltic Compass på projektets webbplats:

Workshop om Östersjön

SLU VattenNAV var inbjudna att delta i en gemensam presentation av SLU:s arbete med Östersjöns miljö vid "Workshop om Östersjön" som gick av stapeln vid Högskolan på Gotland 13-14 mars 2013. Workshopen organiserades av Uppsala universitet för att diskutera hur resurser vid Högskolan på Gotland skulle kunna utnyttjas för att främja arbetet med Östersjöns miljö. Den frågan är högaktuell eftersom högskolan på Gotland den 1 juli 2013 blir Uppsala universitet/Campus Gotland. Workshopen gav upphov till många intressanta diskussioner och man pratade om olika möjliga framtida samarbeten. Det var ett 40-tal deltagare, med representanter från Uppsala universitet, Högskolan på Gotland, SLU, Stockholms universitet (Östersjöcentrum), KTH, Södertörns högskola, HaV, Havsmiljöinstitutet, länsstyrelsen på Gotland och Forum Östersjön. Den senare är en ideell förening som bl.a. driver ett pilotförsök att restaurera en havsvik (Burgsviken) på södra Gotland med stöd från flera samarbetspartners. Vid workshopen presenterade Dennis Collentine (VattenNAV), Magnus Applegren (akvatiska resurser) och Karin Wiberg (vatten och miljö) sina respektive SLU-arbeten med Östersjön i fokus.

2012 (ej fullständig lista)

Vid Jordbruksverket/Greppa näringen rådgivarkurs ”Fosfor i fokus”, 20 november, talar Faruk Djodjic om ”Identifiering av riskområden och lämpligaste åtgärder".

Karin Blombäck presenterar arbetet inom Baltic Compass med scenariomodellering i Svärtaån under konferensen "A greener agriculture for a Bluer Baltic Sea" i Köpenhamn 24-25 oktober. Presentationens titel är "Adaptation nutrient load scenarios - the Svärtaå catchment, Sweden". Dennis Collentine deltar som moderator och ordförande vid en av sessionerna.

Dennis Collentine presenterar “Success and experiences of two agro-environmental measures – Buffer zones and Catch and cover crops in different Baltic Sea Countries” vid en workshop för Baltic Compass WP3 27 september 27 i Riga.

Vid årets World Water Week 26-31 augusti presenterar Karin Blombäck arbetet med att minska jordbrukets näringsläckage till Östersjön vid ett seminarium.

Peter Larsson och Dennis Collentine presenterar "Development of cost effective nitrogen management strategies: Scenario evaluation with the DSS FyrisCOST" vid 21st Century Watershed Technology Conference and Workshop; Improving Water Quality and the Environment i Bari, Italien 26 maj – 1 juni.

Vid IWA Congress Water, Climate and Energy i Dublin 13-18 maj presenterar Dennis Collentine "Evaluating the effect of climate variation on the cost efficiency of a crop permit policy in Southern Sweden".

Dennis Collentine deltar i Estlands och Finlands "National round table" inom Baltic Compass-projektet den 17 respektive 18 april och presenterar bl.a. svenska erfarenheter av våtmarker och ekosystemtjänster. Presentationerna finns här: "Outcome based payments for Ecosystem Services, experiences from Sweden"
"Emerging Findings from Baltic Compass Research and Policy Recommendation for CAP"
"Wetland support and its efficiency"

Faruk Djodjic talar under rubriken  "Diken – den bortglömda länken mellan fält och vattendrag" vid konferensen "Jordbruket och vattnet - i ljuset av klimatförändring och övergödningsproblematik", anordnad av Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg 20-21 mars. Många medarbetare vid SLU VattenNAV deltar också i konferensen. Jens Fölster talar under rubriken "Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna inom jordbruket gett effekt?".

Elin Widén Nilsson talar vid årets Hydrologidagar 14-15 mars i Norrköping under rubriken "Baltic Compass - adaptiv modellering för god vattenstatus i Svärtaån". Hydrologidagarna anordnas av Sveriges Hydrologiska råd och detta år var det SMHI som stod för det praktiska arrangemanget.

2011 (ej fullständig lista)

Vid Jordbruksverkets konferens på Arlanda 10 november 2011 presenterar Faruk Djodjic  ”Forskarens syn på fosforåtgärder".

Faruk Djodjic talar om "Identification of critical source areas for erosion and phosporus losses" vid konferensen Soil erosion in the Nordic countries (NJF seminar 444) i Oslo 2-4 november.

Karin Blombäck och Elin Widén Nilsson talar om "Preliminary results from scenarios based on climate change - Simulated losses of N and P from arable soils 2005, 2020 and 2050" vid konferensen Greener Agriculture for a Bluer Baltic Sea i Sånga-Säby 2-3 november. Många medlemmar i SLU VattenNAV deltar också i konferensen.

Vid tioårsjubiléet för Greppa Näringen 5 oktober presenterar Mats Wallin "Hur har miljötill­stån­det förändras i Sverige och vad det beror på".

Vid “Water Science meets Policy Event”, DG Environment, Bryssel, 29-30 september är Dennis Collentine inbjuden som expert.

Vid svenska IHP:s seminarium Vattenstatus och beräkningsmodeller – att hantera osäkerhet i vattenförvaltningen i Saltsjöbaden 15-16 september deltar Elin Widén Nilsson och Jens Fölster. Seminariet bygger på resultat från en workshop i Söderköping 28-30 mars där många olika modeller, inklusive FyrisNP, sattes upp för Söderköpingsån.

Flera medlemmar i SLU VattenNAV deltar i konferensen Catchment Science 2011 i Dublin 14-16 september och håller presentationer.

Vid KSLA:s seminarium den 13 september om Långa mätserier och beräkningar av växtnäringsläckaget från svensk åkermark presenterar Holger Johnsson "Beräkningar av näringsläckaget från svensk åkermark", Katarina Kyllmar "Odling och odlingsåtgärder inom jordbruket - förändring över tid" och Jens Fölster "Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag".

Vid Mälarkonferensen 23 augusti presenterar Mats Wallin "Mälarens vattenkvalitet – status och behov" och blir intervjuad av Sveriges Radio.

Dennis Collentine är inbjuden som paneldeltagare vid seminariet “The role of hydroeconomic modeling in promoting transboundary cooperation” under världsvattenveckan, World Water Week, i Stockholm 21-27 augusti.

Flera medlemmar i SLU VattenNAV deltar vid KSLA-seminariet "Baltic Sea Action Plan – de svåra frågorna" 18 maj.

Vid en workshop anordnad av svenska IHP 28-30 mars i Söderköping om olika modeller för att beräkna avrinning, kväve- och fosforläckage i Söderköpingsån deltar SLU VattenNAV:s Caroline Orback, Mats Wallin och Elin Widén Nilsson och redovisar beräkningsresultat med FyrisQ- och FyrisNP-modellen.

2010 (ej fullständig lista)

Flera medlemmar i SLU VattenNAV deltar i konferensen 6th International Phosphorus Workshop i Sevilla 27 september - 1 oktober. Alla abstract från konferensen finns här.

Dennis Collentine håller en presentation vid 14th International Conference, IWA Diffuse Pollution Specialist Group, Diffuse Pollution and Eutrophication, i Quebec, Kanada, 12-17 september.

Dennis Collentine håller en presentation vid European Association of Agricultural Economist (EAAE) 120th Seminar, External Costs of Farming Activities: Economic Evaluation, Risk Considerations, Environmental Repercussions and Regulatory Framework, i Chania, Kreta, Grekland 2-4 september. 

Den 30 mars anordnas en workshop för program Övergödning inom Fortlöpande miljöanalys (FOMA) på SLU. Till workshopen är, förutom forskare från SLU, även avnämare från olika myndigheter inbjudna för att diskutera behov av olika beslutsunderlag och förslag på programmål. Workshopen inkluderar även en analys av olika användares krav på ett beslutstödsystem för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning som är under utveckling.

2009 (ej fullständig lista)

Vid konferensen Economic Instruments to Support Water Policy in Europe i Paris 9-10 december är Dennis Collentine inbjuden talare.

Dennis Collentine håller en presentation vid Southern Economic Association (SEA) Annual Meeting , i San Antonio, Texas, 21-23 november.

Dennis Collentine deltar vid EU-konferensen Inland Water Brings Life into the Sea - Agriculture and Water – Challenges and Solutions i Lund 21-23 september 2009.

Baltic Sea Day 2009

I samband med Baltic Sea Day 17-19 mars 2009 i St Petersburg så arrangerade projektet HarmoBalt en rundabordsdiskussion med titeln "Monitoring and modelling of nutrient load on the river basin level – methodologies, activities, results and follow up". HarmoBalt koordineras och leds av SLU och samarbetspartners är forsningsinstitutioner i Ryssland samt de Baltiska länderna. Länderna använder SLU:s Fyrismodell för att beräkna flöden av kväve och fosfor i olika pilotområden. Projektet har pågått sedan januari 2007 och avslutas halvårsskiftet 2009.

Rundabordsdiskussionen tog upp olika metoder och verktyg som används för modellering och bedömning av kväve- och fosforbelastning på ytvatten och möjligheterna till harmonisering och samarbete mellan Östersjöländerna.

Några av de ämnen som diskuterades:
•Metoder för modellering av avrinningsområden och uppskalning till större regional och nationell nivå;
•Användande av modeller för underlag till management och rapportering;
•Förbättringar av framtida rapportering till HELCOM (Pollution Load Compilations);
•Genomförande och översyn av nationella minskningsmål i BSAP.

I rundabordsdiskussionen deltog ca. 30 experter från olika forskningsinstitutioner och myndigheter i Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland och Ryssland. Deltagarna presenterade monitoring- och modelleringsresultat från olika pilotområden.

Slutsatser och rekommendationer från rundabordsdiskussionerna finns sammanfattade i en "resolution" som kan laddas ner här: "Resolution from roundtable on monitoring and modelling of nutrient load on the river basin level – methodologies, activities, results and follow up"

Baltic Sea Day resolution

In framework of the 10th Baltic Sea Day 17-19 March 2009 in St Petersburg the rountable "Monitoring and modelling of nutrient load on the river basin level – methodologies, activities, results and follow up" was arranged by the HarmoBalt project. HarmoBalt is koordinated by SLU and partners are different research institutions in Russia and the Baltic states. All partners are using the Fyris model from SLU as a tool to model source apportioned nutrient loading in different pilot catchments. The project started 2007 and will be finalized in June 2009.

This roundtable was aimed to explore different methods and tools used for modelling and assessment of the nutrient load in countries sharing the Baltic Sea Basin, and discuss possibilities for harmonization and cooperation among different stakeholders.

Major topics for roundtable discussions were:
•Modelling on the river basin level and up-scaling to the larger regional and national level;
•Using the models for management and reporting purposes;
•Improvement of the basis for future reporting to HELCOM (Pollution Load Compilations);
•Implementation and revision of national nutrient reduction targets in BSAP

Appr. 30 experts from Sweden, Finland, Estonia, Latvia, Lithuania, Belarus and Russia, representing mainly research institutions and authorities, presented and discussed results from monitoring and modelling of nitrogen and phosphorus loading from different sources in pilot river basins.

Conclusions and recommendations from the roundtable are summarized in a resolution which can be downloaded from the link below:

Link to "Resolution from roundtable on monitoring and modelling of nutrient load on the river basin level – methodologies, activities, results and follow up"