Extra inventering av varg 2017-2018

Senast ändrad: 15 december 2017
Vargspillning-fig-127-ÅA-320px.jpg

Den ordinarie inventeringen genomförs som vanligt under inventeringsperioden. Samtidigt gör länsstyrelserna och Svenska Jägareförbundet en särskild insats för att samla in extra många DNA-prover från varg.

Varför genomförs en extra inventering av varg vintern 2017-2018?

2014 beställde Naturvårdsverket en ny modell (omräkningsfaktor) för att beräkna antalet vargar, eftersom den gamla tagits fram under en tid med betydligt färre vargar än det finns i dag. Innan Naturvårdsverket beslutar om byte av beräkningsmetod ska den nya modellen testas i praktiken. Det görs genom att samla in och analysera spillning från varg och sedan . Testerna är en kvalitetssäkring som ska bidra till att förvaltningen är stabil och förutsägbar över lång tid.

Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats
8 november 2017: Nytt sätt att beräkna vargstammen testas - detta händer (Naturvårdsverkets webbplats)
3 oktober 2017: Ny omräkningsfaktor för varg testas (Naturvårdsverkets webbplats)

Instruktion till länsstyrelsens kvalitetssäkrare

Instruktion extra inventering varg vintern 2017-2018

Information till jägare och allmänheten

Information extra insamling av vargprover vintern 2017-2018

Vill du bidra till den extra inventeringen?
All vargspillning är av intresse i insamlingen, men även rapporter om vargspår eller synobservationer av vargar är viktiga.

  • Om du är jägare i Mellansverige kontaktar du Svenska Jägareförbundet, som kan skicka ut provutrustning för insamling av spillning.
    - Rapportera spår och synobservationer via www.skandobs.se eller till din länsstyrelse direkt.
  • Om du är jägare i södra eller norra Sverige eller intresserad allmänhet tipsar du länsstyrelsen om var du ser vargspillning. Rapportera via www.skandobs.se eller kontakta din länsstyrelse direkt.

Följ insamlingen på tre ställen

Vi lägger kontinuerligt upp information om insamlingen. Du kan följa den här på tre olika platser:

  1. VSC webbplats (här) 
  2. Viltskadecenters Facebook-sida
  3. I databasen Rovbase (www.rovbase.se) kan du själv se alla registrerade prover. En instruktion för hur du söker i Rovbase finns nedan (Hur söker jag i Rovbase?). Denna länk går direkt till vargproverna som samlats i Sverige från och med 1 okt 2017. Länken uppdateras kontinuerligt. OBS! Här syns även andra typer av prover som tagits av förvaltningen under samma period.

Ungefär en gång i veckan uppdaterar vi hur fördelningen av insamlare ser ut. Klicka på bilden så öppnas den i bättre upplösning (pdf).

Frågor och svar om insamling av vargspillningsprover 2017-2108

Klicka på frågorna så kommer svaren fram!

Hur ser vargspillning ut?

Vargspillning varierar mycket i utseende och storlek, precis som för andra arter, bland annat beroende på vad vargarna har ätit. Som regel är de dock betydligt större än hund- och rävspillningar. De är ofta ganska mörka (av kött) och innehåller mycket hår efter bytesdjuret. Dessutom luktar de ofta starkt. Vargen täcker inte över sin spillning, som lodjuret kan göra, utan placerar den väl synlig, ofta mitt på skogsvägar.

Det bästa sättet att lära sig variationen är att bygga upp den egna erfarenheten när man spårar varg. För att lära rätt måste man vara säker på att det inte gått någon annan art i spårlöpan, till exempel räv.

Här är några exempel på vargspillningar (inga bilder får publiceras utan tillstånd):

Färsk spillning med hög kötthalt, ca 27 cm. Foto: Åke Aronson

Spillningshög med hög andel av ben. Foto: Åke Aronson

Spillningshög med delar av osmält material. Foto: Fredrik Wilde, Länsstyrelsen i Värmland.

 

Spillning med mycket hår. Foto: Åke Aronson

Lös spillning i snö. Foto: Åke Aronson

Spillningshög med osmälta benbitar (två bilder). Foto: Le Carlsson

Frusen spillningshög, över 20 cm. Foto: VSC

Spillning med mycket osmält material. Foto: VSC

Vad händer om man inte angett alla insamlingsuppgifter på följesedeln?

Det är inte säkert att provet analyseras då. De modeller som används i analysen av proverna är beroende av att det finns en tydlig koppling till datum och plats för det insamlade provet.

När analyseras vargproverna?

Proverna analyseras löpande under perioden 1 oktober 2017 – 30 april 2018.

Var hittar man analyssvaren?

Alla provsvar registreras i Rovbase, som är en öppen databas tillgänglig för allmänheten.

Hur söker jag i Rovbase?

Så här söker du i Rovbase

Enkelt sök

  1. Alla arter är förbockade på startsidan. Klicka ur de arter du inte vill ha med så att endast den art eller de arter du är intresserad av finns kvar.
  2. Fyll i län eller kommun. Det går att söka på flera län eller kommuner eller en kombination av dessa.
  3. Tidsperioden "senaste år" är förvald, men kan ändras till senaste vecka eller månad. Man kan även välja "Alla", men då får man enormt många träffar. Tidsperioden kan ställas in med exakta datum om man går till "Avancerad sök" (länk finns högst upp i den vita sökrutan). Se nedan.
  4. Klicka på "Sök" (ovanför djursymbolerna).

Nu visas alla typer av observationer. Om man klickar på en enskild symbol kommer all information om denna upp i en ruta.

Supporttelefon för Rovbase: 0581-69 73 73

Avancerat sök

  1. Under "Plats och period" ställer du in exakt vilken tidsperiod du vill titta på.
  2. Under "Observationer" är alla typer förbockade. Om du enbart vill se prover som samlats in för DNA-analys måste du klicka ur alla utom DNA-rutorna.
  3. Klicka på "Sök" så kommer kartan med alla spillningsprover upp.
  4. Leta fram ditt prov genom att zooma in i kartan. Klicka på förstoringsglaset med + och sedan i kartan igen, så många gånger som behövs för att urskilja enskilda prover. För att kunna dra i och flytta kartbilden måste du klicka på handsymbolen.

Under "Rovdjur" kan man även söka direkt på en specifik streckkod (om man har fotograferat eller antecknat den) och få träff på enbart det provet.

Supporttelefon för Rovbase: 0581-69 73 73

Mera info

Om en individ har identifierats så framgår det i detaljtexten som visas när man klickar på en symbol i kartan eller på en post i träfflistan till vänster. Alla individer har ett unikt ID och ett trivialnamn. I exempelvis BI407142 Z15-412 är BI407142 det unika Id-namnet och Z15-412 trivialnamnet. Alla nya individer som identifierades 2015 har fått trivialnamn som börjar med Y15 eller Z15 följt av ett löpnummer (412 i detta exempel). De individer som inte har Y15 eller Z15 är kända sedan tidigare. Ett exempel är BI080654 AC2014-140 som identifierades första gången i Västerbotten 2014 och i 16 prover i Jämtland 2015.

Supporttelefon för Rovbase: 0581-69 73 73

Tips och tricks vid sök av analyserade prover i Rovbase

När man hittat ett prov där en individ är identifierad kan man klicka på "id-namnet" och få fram alla prover där den individen är identifierad. Om man redan har ett Id eller namn på en individ kan man söka fram alla poster från den individen genom att skriva in något av dem i fältet Individ, markera individen i rull-listan som kommer fram och sedan klicka på Sök (högst upp). Fältet finns i Avancerad sök under rubriken Rovdjur.

Sökresultatet kan man alltid dela med andra med hjälp av delningslänkarna högst upp i träfflistan. Här är exempelvis en länk till alla poster för individ BI407142 Z15-412.

 

Supporttelefon för Rovbase: 0581-69 73 73

Varför ger en del prov bara svar på vilken art och inte vilken individ eller kön det är?

Provet innehållet sannolikt för liten mängd av eller för dålig kvalitet på DNA. Det medför att antalet fungerande genplatser är avsevärt färre än vad labbet behöver för att kunna göra detaljerade analyser. Individ- föräldraskap och könsbestämning kräver fler fungerande genplatser än en artbestämning.

I vilket revir är vargen född?

Om ett DNA-prov från varg har lyckats bra ger det svar på art, kön, individ och i vilket revir vargen är född. Födelsereviret kan identifieras genom det släktträd som forskningen byggt upp med hjälp av alla varg-DNA-prov som samlats in under åren.

När man klickar på ett vargprov i Rovbases karta kommer en informationsruta upp om provet. Om vargen är identifierad kan man klicka vidare på individnumret. I den stora rutan till vänster visas då all information om denna individ. Födeslereviret står högst upp, ovanför listan med proverna.

Födelsereviret består av ett namn och (i de flesta fall) en siffra, till exempel Prästskogen 3. Bakom beteckningen finns två vargindivider, en hane och en tik, som fått valpar tillsammans i reviret. Varje parkombination har en unik beteckning. Om en av vargarna i ett par byts ut och det nya paret får valpar ändras namnet på födelsereviret (till exempel till Prästskogen 4). Ibland ändras revirets namn istället.

För att få reda på vilka individer som ingår i ett vargpar måste man läsa i sammanställningen av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen. Där finns alla kända vargpar som fått valpar listade med individnummer och beteckning på revir.

Varför finns inget resultat för mitt vargprov?

Det finns flera olika förklaringar till att ett prov inte ger något resultat. Här är några exempel:

  • Dålig kvalitet på DNA. Generellt är det bara ca 50 % av vargproverna som samlas in på barmark i plusgrader som lyckas i analyserna. När det blir minusgrader ute stiger antalet prov som lyckas då DNA inte bryts ned lika fort i kallare temperaturer.
  • Ett felaktigt insamlingsförfarande kan påverka kvaliteten på DNA. Om man samlar och förvarar proverna i enlighet med instruktionen så är sannolikheten att provet lyckas större!
  • Provet kan komma från någon annan art än varg, hund eller räv. Analysmetoden som används är inte anpassad för några andra arter.
  • Korskontamination (förorening) av DNA mellan olika individer och arter (till exempel om en räv kissat på en vargspillning).
Spårning kräver kunskap

Varg, järv och lodjur inventeras framför allt genom spårning på snö. För att kunna göra det behövs både kunskap och erfarenhet. Förväxlingsriskerna är många. Spårstämplar efter vissa hundraser överlappar till exempel i storlek med spårstämplar från varg och det är lättare än man kan tro att förväxla spårlöpor efter lodjur med varglöpor.

Läs mer i boken Spår och spårning av stora rovdjur.

Spårbok

Beställ boken!

Fakta:

Extrainsamlingen av vargprover sker i samverkan mellan Länsstyrelserna, Svenska Jägareförbundet, Viltskadecenter (SLU) och Grimsö genetiska laboratorium. Naturvårdsverket lämnar finansiella bidrag till insamlingen.

Sidansvarig: maria.levin@slu.se