Extra inventering av varg vintern 2017–2018

Vargspillning varierar mycket i utseende och storlek, precis som för andra arter, bland annat beroende på vad vargarna har ätit. Som regel är de dock betydligt större än hund- och rävspillningar. De är ofta ganska mörka (av kött) och innehåller mycket hår efter bytesdjuret. Dessutom luktar de ofta starkt. Vargen täcker inte över sin spillning, som lodjuret kan göra, utan placerar den väl synlig, ofta mitt på skogsvägar.

Det bästa sättet att lära sig variationen är att bygga upp den egna erfarenheten när man spårar varg. För att lära rätt måste man vara säker på att det inte gått någon annan art i spårlöpan, till exempel räv.

Här är några exempel på vargspillningar (inga bilder får publiceras utan tillstånd):

Färsk spillning med hög kötthalt, ca 27 cm. Foto: Åke Aronson

Spillningshög med hög andel av ben. Foto: Åke Aronson

Spillningshög med delar av osmält material. Foto: Fredrik Wilde, Länsstyrelsen i Värmland.

Spillning med mycket hår. Foto: Åke Aronson

Lös spillning i snö. Foto: Åke Aronson

Spillningshög med osmälta benbitar (två bilder). Foto: Le Carlsson

Frusen spillningshög, över 20 cm. Foto: VSC

Spillning med mycket osmält material. Foto: VSC

Det är inte säkert att provet analyseras då. De modeller som används i analysen av proverna är beroende av att det finns en tydlig koppling till datum och plats för det insamlade provet.

Proverna analyseras löpande under perioden 1 oktober 2017 – 30 april 2018.

Alla provsvar registreras i Rovbase, som är en öppen databas tillgänglig för allmänheten.

Så här söker du i Rovbase

1. Välj rovdjur: Aktivera knappen för arten eller arterna som ska visas i kartan.
   Resultat från den senaste månaden visas automatiskt för alla observationstyper i kartan för både Sverige och Norge.
2. Välj tidsperiod (tid): Senaste månaden är förvald, men kan ändras till senaste veckan eller senaste året. Det går även välja "alla", men det medför enormt många träffar. Tidsperioden kan ställas in med exakta datum om man klickar på "Välj datum".
3. Välj registreringar: Under "Observation av rovdjur" är alla olika observationstyper förbockade. Om du till exempel enbart vill se prover som samlats in för DNA-analys måste du klicka ur alla utom DNA-rutorna.
4. Välj geografiskt område: Fyll i län eller kommun och välj från listan som kommer upp. Det går att söka på flera län eller kommuner eller en kombination av dessa.
5. Sökresultatet visas direkt i kartan när man gör ändringar. Om man klickar på en enskild symbol kommer all information om denna upp i en ruta i kartan.
6. Beroende på zoomläge kan flera observationer som ligger nära varandra visas som en prick med ett nummer i. Man kan klicka på ”Nästa”/”Föregående” i rutan i kartan för att få mer information om observationerna som ingår när man har klickat på pricken.
7. Vill man se resultatet i en lista istället klickar man på ”Visa resultat i listan” längs ner i sökpanelen.

Mer info

Om en individ har identifierats via DNA-analys framgår det i detaljtexten som visas när man klickar på en symbol i kartan (”Den är identifierad som XXX”) eller på en post i träfflistan till vänster som en klickbar länk. Alla individer har ett unikt ID och ett trivialnamn. Trivialnamnet innehåller årtalet där en individ identifierats för första gången.

Om man klickar på individnamnet uppdateras kartan med alla observationer individen har identifierats någonsin. För varg anges dessutom födelsereviret i resultatpanelen till vänster om kartan.

Härifrån kan man gå tillbaka till sökpanelen via knappen ”Tillbaka till sök” högst upp till vänster.

I sökrutan i kartan kan man söka på en specifik individ, streckkod eller ett Rovbase-ID.

Val av kartskikt görs via kartskiktsymbolen i kartan uppe till höger under ”förstoringsglasen”.

När man hittat ett prov där en individ är identifierad kan man klicka på "id-namnet" och få fram alla prover där den individen är identifierad. Om man redan har ett Id eller namn på en individ kan man söka fram alla poster från den individen genom att skriva in något av dem i fältet Individ, markera individen i rull-listan som kommer fram och sedan klicka på Sök (högst upp). Fältet finns i Avancerad sök under rubriken Rovdjur.

Sökresultatet kan man alltid dela med andra genom att klicka på Kopiera länk högst upp i träfflistan. Här är exempelvis en länk till alla poster för individ BI407142 Z15-412.

Supporttelefon för Rovbase: 0581-69 73 73

Provet innehållet sannolikt för liten mängd av eller för dålig kvalitet på DNA. Det medför att antalet fungerande genplatser är avsevärt färre än vad labbet behöver för att kunna göra detaljerade analyser. Individ- föräldraskap och könsbestämning kräver fler fungerande genplatser än en artbestämning.

Om ett DNA-prov från varg har lyckats bra ger det svar på art, kön, individ och i vilket revir vargen är född. Födelsereviret kan identifieras genom det släktträd som forskningen byggt upp med hjälp av alla varg-DNA-prov som samlats in under åren.

När man klickar på ett vargprov i Rovbases karta kommer en informationsruta upp om provet. Om vargen är identifierad kan man klicka vidare på individnumret. I den stora rutan till vänster visas då all information om denna individ. Födeslereviret står högst upp, ovanför listan med proverna.

Födelsereviret består av ett namn och (i de flesta fall) en siffra, till exempel Prästskogen 3. Bakom beteckningen finns två vargindivider, en hane och en tik, som fått valpar tillsammans i reviret. Varje parkombination har en unik beteckning. Om en av vargarna i ett par byts ut och det nya paret får valpar ändras namnet på födelsereviret (till exempel till Prästskogen 4). Ibland ändras revirets namn istället.

För att få reda på vilka individer som ingår i ett vargpar måste man läsa i sammanställningen av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen. Där finns alla kända vargpar som fått valpar listade med individnummer och beteckning på revir.

Det finns flera olika förklaringar till att ett prov inte ger något resultat. Här är några exempel:

• Dålig kvalitet på DNA. Generellt är det bara ca 50 % av vargproverna som samlas in på barmark i plusgrader som lyckas i analyserna. När det blir minusgrader ute stiger antalet prov som lyckas då DNA inte bryts ned lika fort i kallare temperaturer.
• Ett felaktigt insamlingsförfarande kan påverka kvaliteten på DNA. Om man samlar och förvarar proverna i enlighet med instruktionen så är sannolikheten att provet lyckas större!
• Provet kan komma från någon annan art än varg, hund eller räv. Analysmetoden som används är inte anpassad för några andra arter.
• Korskontamination (förorening) av DNA mellan olika individer och arter (till exempel om en räv kissat på en vargspillning).