Åtgärder med skrämsel

Senast ändrad: 04 juni 2019
Gasolkanon-PN.JPG

Det finns flera typer av mer eller mindre beprövade skrämselåtgärder på marknaden. Vi presenterar ett urval av dessa här.

Generellt kan man säga att det som avskräcker gäss och tranor att landa på ett fält är förändringar i landskapet som gör dem osäkra. Ofta ger skrämselmetoderna endast effekt i några dagar (upp till en vecka), man får sedan flytta om eller byta ut skrämseln mot något annat. Det är därför också viktigt att ta bort skrämselutrustning efter skörd för att inte skapa onödig tillvänjning till skrämselutrustningen då fåglarna söker föda på stubbåkrarna.

Gäss är läraktiga och flera skrämselkonsulenter vittnar om att gässen känner igen deras bilar. Denna inlärningsförmåga är viktig att tänka på och använda vid skrämselarbetet. Det är endast uppfinningsrikedomen som sätter gränser!

Om man måste skrämma fåglarna för att undvika skador får man störst effekt om man avsätter ett område man kan skrämma dem till, annars skrämmer man runt dem i landskapet och skadorna drabbar fler brukare. De avsatta områdena kan t ex vara strandängar eller trädor, det viktiga är att det är områden som fåglarna gillar att vara på för att de ska stanna där.

Viltskadecenter har testat och utvärderat gasolkanoner, flaggor och stängsel. Effekten av övriga skrämselåtgärder kan vi inte uttala sig om, eftersom de inte har utvärderats vetenskapligt. Om du vill veta mer om hur åtgärderna fungerar i praktiken kan du kontakta en av länsstyrelsernas skrämselkonsulenter.

Klicka på rubrikerna du vill läsa mer om så kommer texterna fram.

Gasolkanoner

Kanonerna (Purivox Tripel karusell, Nordanvik) har med framgång prövats mot tranor på potatisåkrar. De har också använts i sädesfält i stor utsträckning.

Skrämseleffekten av en gasolkanon täcker ca 5-6 ha. Gasolkanonen kan programmeras efter önskat intervall. Kanonen avlossar 2x3 skott per omgång. Den bör smälla minst tre omgångar per dag.

Under Viltskadecenters försök med gasolkanoner vid Kvismaren i Örebro län minskade antalet tranor på potatisfälten med 84 % efter uppsättningen av gasolkanoner, jämfört med antalet tranor månaden före. På kontrollåkrarna i studien ökade antalet fåglar med 106 % under sammatidsperiod. Nordanviks gasolkanoner är testade under flera år, även vid sämre väderlek.

Det finns tre varianter av kanoner; en hög som lämpar sig bäst för fruktträdgårdar, en där kanonen efter avlossat skott snurrar kring sin egen axel och en där kanonen alltid är riktad åt samma håll. För att skrämma tranor och gäss rekommenderas den som snurrar (Tripel karusell).

Mer information: www.nordanvik.se. Postorderfirmor med lantbruksprodukter kan också sälja gasolkanoner, men de är inte lika programmerbara som Nordanviks.

Flaggor

Flaggor kan fungera om de används i hög täthet. "Flaggan" består av en gul 125 liters plastsäck (114x74 cm) som monterats på en träkäpp. Käppen ska sticka upp 80-90 cm ovan jord. Antalet bör vara minst 3-6 flaggor per ha. Flaggorna har ingen långsiktig effekt, men kan verka som en effektiv första "akutåtgärd".

Stängsel

Vid sjön Tåkern i Östergötlands län har Viltskadecenter utvärderat effekten av stängsel för att förhindra grågäss från att lämna strandängarna och beta på intilliggande åkermark. Stängslen i försöket var 90 cm höga med en maskstorlek på 5x5 cm.

Stängslen hindrar under våren gäss och gässlingar att gå upp på åkrarna och beta, förutsatt att det är ordentligt förankrat i marken och tillräckligt långt för att fåglarna inte ska gå runt. Det är också viktigt att stängslet sluter tätt mot marken. Små kryphål, t ex vid diken eller skarvar, upptäcks lätt och utnyttjas gärna av både vuxna gäss och gässlingar. Likaså kan en grövre maskstorlek på nätet medföra att gässlingarna kryper igenom. Under Viltskadecenters försök vid Tåkern konstaterades att gässlingarna rörde sig upp till 40 meter från de vuxna gässen.

Vid Tåkern har man numera stor erfarenhet uppsättning av gåsstaket. Man använder sig av ett nät som är galvaniserat och inplastat med grön plast. Det är 80 cm högt och har en maskstorlek på 5x10 cm. Genom att nätet är grönt smälter det väl in i landskapet. Stolparna är 4-5 cm grova och genom att nätet är styvt räcker det med att sätta stolpar med 5-6 meters mellanrum. Det är mycket viktigt att nätet sluter tät mot marken. Vid håligheter kan man klippa till bitar och sy fast vid nätet.

För att hålla gässlingarna ute räcker det med ett enklare plastnät, men man riskerar då att rådjur eller andra hjortdjur fejar sina horn i nätet och fastnar, en sådan åtgärd kan därför inte rekommenderas där det kan finnas risk för detta.

För ytterliggare information kontakta Johan Månsson, Viltskadecenter.

Exempel på återförsäljare av gåsstängsel:
Halsängs Stängsel AB i Falköping. Tel: 0515-460 40, www.halsang.com
Stängselfabriken i Vinslöv. Tel: 044-801 51
Trans-Naval AB i Nävlinge. Tel: 044-82200. www.transnaval.se

Halvkroppsfigurer och käppar

Masonitgubbar

Vid framför allt Tåkern i Östergötland har man under de senaste åren med mycket god framgång använt sig av masonitfigurer, av typen arméns helfigurer, för att skrämma bort tranor, gäss och sångsvanar från skadekänsliga fält. Figurerna har bäst effekt om de sätts upp direkt efter att man har skrämt fåglarna med någon annan metod, till exempel nyårsraketer.

I Östergötland tillverkas masonitfigurerna av länsstyrelsens personal. För detaljer angående mått, material och tillverkning – kontakta länsstyrelsen Östergötland (Karl-Martin Axelsson 013-196075).

Playwoodfigurer

Vid Kvismaren använder man sig av en typ av halvkroppsfigurer i playwood med fladdrande plastband. Vitmålade figurer har visat sig ha bättre skrämseleffekt än träfärgade. Andra färger har inte provats.

För detaljer angående mått, material och tillverkning – kontakta Skrämselkonsulent Pär Nilsson 070-603 20 13 (Örebro län).

Käppar med avspärrningsband

Vid Kvismaren använder man också käppar med fladdrande plastband. De sätts ut på känsliga fält med cirka 30 meters avstånd mellan varje käpp, helst innan fåglarna har börjat göra skada. För att hindra fåglar från att gå från stubbåker eller annat område de får vara på, in i oskördad gröda sätter man även upp dessa käppar längs med kanten av fältet som avskräckande avgränsning.

Avspärrningsband finns att köpa i välsorterad bygghandel.

Flygande drakar

"The vigilant helikite" är en heliumfylld drake som kan hålla sig flygande ovanför odlingsfält och andra områden man vill skydda utan att draken behöver någon större skötsel eller tillsyn.

I England är den mycket populär och rekommenderas av RSPB (Royal Society of Bird Protection). Draken används även i Sverige, bland annat över jordgubbsodlingar, samt över åkerfält med betande gäss och tranor.

Drakarna säljs av Allsopp Helikites i Hampshire: www.birdcontrol.net

Spegelreflexpyramid

Den "fridfulla pyramidformade fågelskrämman" ("The peaceful pyramide birdscarer") har visat sig ha en utomordentlig och långvarig skrämseleffekt på odlingsfält, ensam eller som komplement till en gasolkanon (ref).

Den roterande, trekantiga, spegelpyramiden är 12 cm hög. Under spegelanordningen döljs motorn som drivs av ett 12 V bilbatteri. Batteriet hålls skyddat mot väta av en upp-och-nedvänd plasttunna.

Speglarnas vinkling kastar reflexer snett uppåt och skrämmer därmed de fåglar som flyger in mot ett fält.

Pyramiderna används också på andra ställen, till exempel vid flygplatser, i större byggnader som flyghangarer, lagerlokaler, på oljeplattformar, transformatoranläggningar, hamnar och marinor.

Spegelreflexpyramiden säljs av Peaceful Pyramid Birdscarers.

Vindsnurror

Vindsnurran används för att skrämma bort fåglar från till exempel potatisfält och liggsäd. Den har modifierats från en reklamanordning, en så kallad trottoarpratare, som ofta används utanför kiosker, bensinstationer och liknande. Anordningen är ca 1 m hög och monteras med ett spetsförsett spjut som trampas ned i marken. Snurran är kullagrad i markfästet.

Om den förses med en "självlysande" folie (röd på ena sidan och gul på den andra) kan den synas på flera kilometers avstånd på ett öppet fält.

Beläggning på snurran kan även göras reflekterande och förses
med en rovfågelssilhuett.
Det är också vanligt att den förses med en reflekterande metallbåge som sätts fast på toppen av snurran (se bild).

Reklamsnurror kan köpas hos Reklam som Syns AB i Enköping, tel: 0171-44 26 88.

Ballonger

På den amerikanska marknaden finns det en del olika typer av ballonger som kan hängas upp och användas på till exempel parkeringsplatser, flygplatser, broar och viadukter, trädgårdar, marinor och hamnar, fruktodlingar och odlingsfält.

"Evil Eye"- eller "Scare Eye"-ballonger

Dessa ballonger med påmålade ögon är 40 cm (Evil Eye) eller 60 cm (Scare Eye) höga och finns i tre grundfärger: gul, svart eller vit. Ballongerna säljs bland annat av Bird Barrier, Reed Joseph International Company och Network Bird Management.

"Terror Eyes" ballong

Terror Eyes är en 60 cm hög ballong eller boll med ögon runt om som mekaniskt förflyttar sig och skrämmer fåglarna. Fåglarna känner liksom att ögonen följer med dem. Ballongen pumpas upp och hängs över det område som man vill skydda.

Terror Eyes säljs bland annat av Bird X och Bird Guard.

Svenska återförsäljare:
Secronic
Ronny Carlsson:070-681 41 46
Motaväck
Gunnar Berg: 0220-71 61 00

Fågelattrapper

Att använda fågelattrapper för att skrämma fåglar kan vara effektivt. Småfåglar, duvor, trutar och kråkfåglar blir skrämda när de ser en siluett av en rovfågel. Speciellt om de uppfattar en rörelse i siluetten. Även sittande ugglor kan störa fåglar men kan också många gånger ha motsatt effekt, det vill säga att kråkor och skator dras till dem och mobbar "attrappen" i tron att det ska kunna jaga bort fågeln från omgivningen.

Ugglor

I de flesta jaktbutiker finns det uvbulvaner att köpa. De är i regel gjorda av plast, och några modeller har vingar som kan röras genom att man drar i ett snöre. Uvbulvanerna används ofta för att locka kråkor till att komma fram och attackera uven. Vill du inte ha fler kråkor, så är dock bulvanen ingen bra metod. Däremot kan det fungera bättre mot andra fåglar.

Uvbulvaner används bland annat på fritidsbåtar i marinor och hamnar för att hålla bort måsfåglar. Effektiviteten är dock osäker. Priset på en uvbulvan ligger på ca 500 kr, exklusive frakt.

I Nordamerika finns Prowler Owl, en uvliknande
attrapp som härmar en flygande uggla.

Rovfåglar

Siluetter av flygande rovfåglar är avskräckande, speciellt om de liknar någon större rovfågel som svävar på hög höjd redo för attack. I Nordamerika saluförs två rovfågelsdrakar, den ena föreställande en fiskgjuse och den andra föreställande en vithövdad havsörn.

Drakarna är tredimensionella och flyger hotfullt från enstolpe. Vingarna rör sig i "flykten". Materialet i draken är vattentätt och vindtåligt. Fyrfärgstryck som motstår solljusblekning.

Hulken

Fågelskrämman Hulken

Hulken är en uppblåsbar fågelskrämma, som samtidigt som den blåses upp ger ifrån sig ljud- och/eller ljussignaler. Anordningen består av en docka som blåses upp av en bilfläkt. Strömkällan är ett vanligt 12 V bilbatteri.

Hulken ligger hopvikt i en plastback och ställs ut på det fält som man vill skydda. Ett tidsrelä gör att Hulken kan blåsas upp inom ett visst tidsintervall mellan 1 till 30 minuter och även under olika tider på dygnet. Ett fulladdat batteri kan driva Hulken i 1-2 veckor beroende på inställningen.

Hulken säljs av Backgården i Raus, Helsingborg. Tel: 042-26 02 89

Högfrekvens- och ultraljud

Reflekterande remsor

Raketer

Under senare år har man på flera olika platser i landet, till exempel vid Kvismaren och Tåkern, använt sig av vanliga nyårsraketer för att skrämma bort framför allt tranor och gäss från åkrar där man odlar gröda som löper risk för att skadas av fåglarna.

Den bästa effekten får man om man använder en raket som exploderar rakt över fåglarna och som blixtrar, smäller och knattrar så mycket som möjligt.

Nyårsraketer kan köpas i till exempel järnaffärer och i "vanliga" affärer i samband med påsk- och nyårshelgerna, och det kan då vara klokt att köpa på sig ett litet lager som kan användas även vid andra tider under året. Man kan även kontakta tillverkare av pyrotekniska pjäser.

Kombinera utfodring, skrämsel och jakt

Användandet av betesåkrar bör kombineras med skrämsel och jakt på jaktbara arter på omgivande fält där man inte vill ha fåglarna.

Sidansvarig: maria.levin@slu.se