CV-sida

Emma Holmström

Emma Holmström
Jägmästare och postdoktor med inriktning på skogsskötsel

Presentation

Ämnen som intresserar mig och som jag jobbar med i min postdoc:
Etablering och skötsel av blandskog
Naturlig föryngring av björk
Betets påverkan på föryngring av lövträd i skogslandskapet
GIS baserade verktyg som kan användas i skötsel och och planering

För mer information, se även den engelska versionen av hemsidan.

Undervisning

Se den engelska versionen av hemsidan

Samverkan

Vi är i uppstarten av ett nytt forskningsprogram, FRAS, som är i samverkan med LNU, Skogforsk och skogssektorn. Läs mer på hemsidan länk

Bakgrund

Jag har tidigare jobbat som forskningsassistent på institutionen, från och till under åren 2007-2011. Därefter doktorerade jag i skogshushållning. De två närmsta åren kommer jag fortsätta jobba med projekt som rör blandskog men också en del frågor kring nya sätt att skatta ståndortsindex och bördighet.
I ett projekt som vi startar upp under 2016 så kommer vi titta på den fortsatta skötseln av blandskogsetableringar. Behöver vi använda andra metoder eller planeringsverktyg för att sköta blandbestånd jämfört med monokulturerna? Hur sköter vi blandbestånd där vi har två huvudträdslag, dvs två arter som vi vill ska växa bra och gynnas under hela omloppstiden? Vilka möjligheter finns det att röja och gallra för flera mål med rimliga kostnader och med bibehållen operativ effektivitet? Inom projektet jobbar vi både med tall-gran bestånd och björk-gran bestånd.

I mitt doktorandprojekt testade vi olika sätt att etablera blandskog av planterad gran och självföryngrad björk. Några av de viktigaste faktorerna för att kunna uppskatta föryngringsresultatet är mängden björkar på hygget eller i omgivande bestånd, markberedningstyp och markfuktighet. Vi kan idag göra bra uppskattningar om hur stort björkuppslaget kommer bli efter avverkning. Det gör det möjligt att anpassa både markberedning och minska antalet planterade plantor och därigenom kanske minska kostnaderna i både etablering och röjning. Jag visade också att det höga betestryck som vi har idag i södra Sverige påverkar möjligheten att bi behålla de övriga lövträden i landslaget eftersom den spontana föryngring som kommer betas ner långt under beståndets medelhöjd. Det gäller särskilt de arter som brukar gemensamt kallas RASE (rönn, asp, sälg och ek).
Vi testade även olika sätt att röja för olika mål med det framtida beståndet. Framförallt fann vi att tidiga röjningar, när granplantorna är 1-2 meter, ger en ökad tillväxt och att stubbskotten oftast inte har den stora påverkan som man kanske tidigare har trott. Att lämna ca 1000 stammar/ha av björk efter röjning påverkar inte de framtida huvudstammarna av gran. Däremot kan björkarna ha svårt att klara konkurrensen från granarna i längden. Om man vill ha ett inslag av björk på 10-20 % i slutbeståndet så behöver man minska granförbandet till 1000-1500 plantor/ha.

Handledning

Se den engelska versionen av hemsidan

Publikationer i urval

Se den engelska versionen av hemsidan

Relaterade sidor:
Sidansvarig: Desiree.Mattsson@slu.se