CV-sida

Ida Karlsson

Ida Karlsson
Jag är postdoktor vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi och vid Utrechts universitet i Nederländerna. I min nuvarande forskning undersöker jag om encelliga protozoer kan användas för att öka sjukdomshämningen i jord och få friskare grödor.

Presentation

Mitt forskningsområde är mikrobiell ekologi och jag är intresserad av hur växtpatogener samspelar med andra mikroorganismer i växtodlingen och hur de påverkas av sin miljö.

Forskning

 Projekt

Protozoer för att öka sjukdomshämningen i jord (2016-2019, Formas mobilitetsstöd).
Det är känt att bakterier som finns i jorden kan hämma sjukdomar som skadar växters rötter. Ett miljövänligt sätt att skydda växter från sjukdomar skulle kunna vara att öka sådan naturlig sjukdomshämning i jorden. Bakterier är utsatta för predation från encelliga protozoer i jorden och ny forskning visar att bakterier försvarar sig genom att producera metaboliter som också hämmar patogena svampar. Predationstryck från protozoer skulle därför kunna öka den sjukdomshämmande kapaciteten hos bakteriesamhällen. I det här projektet undersöker vi om protozoer kan användas i biologisk bekämpning av jord- och utsädesburna sjukdomar genom att gynna antagonistiska bakterier och därmed sjukdomshämningen.
I samarbete med Alexandre Jousset, Utrechts universitet, Hanna Friberg, SLU, med flera.

 Tidigare projekt

Stråsädens bladmikroflora i olika produktionssystem – implikation för biologisk bekämpning av Fusarium (2011-2015, doktorandprojekt).
Fusarium-svampar är vanliga skadegörare i spannmålsodlingen världen över. Förutom skördeförluster kan de göra spannmålet otjänligt eftersom de producerar mögelgifter (mykotoxiner) som är giftiga för människor och djur. I mitt doktorandprojekt arbetade jag dels med en metod för att kartlägga vilka Fusarium-arter som finns i ett prov och dels undersökte jag den naturliga floran av svampar på veteblad och hur den påverkas av olika odlingsåtgärder och miljöfaktorer. Det är viktigt att förstå även icke-patogena svampars ekologi eftersom dessa kan ha en naturligt hämmande effekt på skadegörare som t.ex. Fusarium.
Tillsammans med Paula Persson, Hanna Friberg och Anna-Karin Kolseth, SLU och Christian Steinberg, INRA Dijon.

Publikationer i urval

Publikationer i vetenskapliga tidskrifter

Karlsson, I., Friberg, H., Kolseth, A.-K., Steinberg, C., Persson, P. (2017) Organic farming increases richness of fungal taxa in the wheat phyllosphere. Molecular Ecology.

Karlsson, I., Friberg, H., Kolseth, A.-K., Steinberg, C., Persson, P. (2017) Agricultural factors affecting Fusarium communities in wheat kernels. International Journal of Food Microbiology.

Karlsson I, Edel-Hermann V, Gautheron N, Brandström Durling M, Kolseth A-K, Steinberg C, Persson P and Friberg H. (2016) Evaluation of genus-specific primers for studying Fusarium communities in field samples. Applied and environmental microbiology 82:491-501.

Karlsson I, Friberg H, Steinberg C and Persson P. (2014) Fungicide effects on fungal community composition in the wheat phyllosphere. PLoS One. e111786.

Övrigt

Karlsson I. (2017) Ny kunskap om svampfloran på vetets blad. Växtskyddsnotiser 71:4-6.

Doktorsavhandling

Karlsson I. (2015) Diversity of wheat phyllosphere fungi in different agricultural production systems – with special reference to Fusarium. Sveriges lantbruksuniversitet.


Kontaktinformation
Postdoktor vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi; Avdelningen för växtpatologi
Telefon: 018-671806
Postadress:
Skoglig mykologi och växtpatologi , Box 7026
750 07 UPPSALA
Besöksadress: Almas Allé 5, Uppsala