Jag växte upp på ett mindre jordbruk i Tönnånger, en by i södra Hälsingland. Föräldrarna var naturintresserade. De hade både en fågelbok och en blombok, så jag fick svar på många nyfikna frågor om naturen. I skolan fick jag en ambitiös lärare som gav eleverna i gruppuppgift att skriva upp alla fåglar och tävla om vem som såg flest fåglar under vårterminen. Det blev starten på ett stort fågelintresse som sedan vidgades till växter och fjärilar.
Efter folkskolan fick jag så möjlighet att gå på läroverket i Söderhamn, där det också fanns ett gymnasium. Efter studentexamen 1961 läste jag bl a zoologi, botanik och limnologi på Uppsala universitet och gjorde ett s.k. 3-betygsarbete i entomologi om övervintrande leddjur i fågelholkar.
Efter min kandidatexamen fick jag arbete 1967 som assistent i ”1964 års naturresursutredning” i Stockholm. Där fick jag sammanställa data om kvicksilverhalter i fåglar och fiskar. Arbetet bidrog till åtgärder att dramatiskt minska kvicksilveranvändningen i jordbruk och massaindustri.
Jag fick erbjudande att doktorera om miljögifter på Riksmuseet i Stockholm, men jag valde att i stället börja en forskarutbildning i entomologi på Uppsala universitet 1968 tillsammans med två andra doktorander. Vi ingick i den svenska delen av det Internationella Biologiska programmet (IBP). IBP hade som mål att ”lära sig hur man producerar mera mat till en växande befolkning”, och att ta reda på olika ekosystems produktionspotential. Som ett led i detta bestämde vi energiflödet genom växter och djur i en nedlagd gräsmark (Spikbole) och lövskog (Andersby ängsbackar) i Uppland. Vi studerade både lövätande insekter och markdjur, men jag inriktade mig mer och mer på markdjuren. Gräsmarksstudien ingick i min doktorsavhandling 1977.
IBP inspirerade delar av forskarvärlden till nya satsningar inom systemekologin, och en sådan satsning var ”Barrskogslandskapets ekologi”, som pågick under 1973-1980 i Jädraås. Mitt bidrag i projektet var att kvantifiera olika markdjurs abundans, biomassa och produktion. Hittills hade markzoologer, markmikrobiologer andra markvetare arbetat var för sig, men i barrskogsprojektet insåg man att samarbeten över de tidigare disciplingränserna var nödvändiga för framgång. Resultaten sammanfattades i ”barrskogsvolymen” (Persson, 1980).
Markens kväveomsättning beror i hög grad på markorganismernas interaktion, och jag gjorde flera experiment för att belysa markdjurens roll för mineraliseringen. En slutsats var att markdjuren bidrar mycket mer till kvävemineraliseringen än till kolmineraliseringen. 1994 blev jag professor i "markbiologi med skoglig inriktning" på SLU.
Under 1970-1990 anlades ett stort antal skogliga kalknings-, gödslings-, bevattnings- och brandförsök med bra statistisk uppläggning. Jag var intresserad av hur dessa åtgärder påverkade kol- och kväveförråd, kol- och kvävemineralisering och olika markfaunagruppers abundans och biomassa. Studierna av skogsmarkskalkning ledde fram till slutsatsen att nyttan (högre pH, minskad aluminiumhalt i marken) ofta inte kunde kompensera för biverkningarna (kolförluster, nitratutlakning). Dessa resultat ledde i praktiken till att statsbidragen till skogskalkning drogs ned. En del av försöken kunde också utnyttjas av mina doktorander, och resultaten finns publicerade i flera doktorsavhandlingar.
Vi undersökte också ekosystemens kol- och kväveomsättning i ett antal EU-projekt (Niphys, Canif, Forcast och Carbo-Europe IP) med lokaler i en transekt från Italien till Sverige. LUSTRA-projektet var en svensk motsvarighet till de nämnda EU-projekten, och där bestämde vi bl a vilken effekt tillförsel av kväve har i tall- och granskog på trädens och markens kolupplagring.
2008 gick jag formellt i pension. Under 2008-2015 koordinerade jag dock ett forskningsprogram om miljöeffekterna av stubbskörd. Ur klimatsynpunkt är bioenergi från stubbar bättre än energi från fossila bränslen. Avgivningen av koldioxid, metan och lustgas minskade efter stubbskörd. En nackdel är att vedlevande arter påverkas negativt, men påverkan tycks bli försumbar om uttaget av stubbar begränsas till 10% av den totala hyggesarealen i ett skogslandskap.
Min forskning har nästan alltid haft en koppling till miljöfrågor och samhällsproblem (överbefolkning och matbrist, försurning och skogsskador, skogsbruk och biologisk mångfald och hur man motverkar en klimatförändring). Som professor emeritus ägnar jag mig nu främst åt att färdigställa manuskript om långvariga fältförsök med inriktning på markorganismer och ekosystemprocesser.
Jag har bl a handlett 10 doktorander och 2 licentiander till examen.
Avverkning, hyggesrester och ringbarkning
Bengtsson J, Persson T, Lundkvist H 1997. Long-term effects of logging residue addition and removal on macroarthropods and enchytraeids. Journal of Applied Ecology 34:1014-1022.
Remén C, Persson T, Finlay R, Ahlström K (2008). Responses of oribatid mites to tree girdling and nutrient addition in boreal coniferous forests. Soil Biology & Biochemistry 40:2881-2890.
Malmström A, Persson T (2011) Responses of Collembola and Protura to tree girdling – some support for ectomycorrhizal feeding. Soil Organisms 83:279-285.
Bergholm J, Olsson B.A., Vegerfors B, Persson T (2015) Nitrogen fluxes after clear-cutting. Ground vegetation uptake and stump/root immobilisation reduce N leaching after experimental liming, acidification and N fertilisation. Forest Ecology and Management 342: 64–75.
Clarke, N., Gundersen, P., Jönsson-Belyazid, U., Kjønaas, J., Persson, T., Sigurdsson, B.D., Stupak, I., Vesterdal, L. 2015. Influence of different tree-harvesting intensities on forest soil carbon stocks in boreal and northern temperate forest ecosystems. Forest Ecology and Management 351: 9-19.
Bevattning och torka
Lindberg N, Bengtsson J, Persson T (2002). Effects of experimental irrigation and drought on the composition and diversity of soil fauna in a coniferous stand. Journal of Applied Ecology 39:924-936.
Biodiversitet och näringsvävar
Hyvönen, R., Andersson, S., Clarholm, M & Persson, T. 1994. Effects of lumbricids and enchytraeids on nematodes in limed coniferous mor humus. -Biol. Fertil. Soils. 17:200-205.
Bengtsson, J., Zheng, D.W., Ågren, G.I. & Persson, T. (1995). Food webs in soil: an interface between population and ecosystem ecology. -In: Jones, C.G. & Lawton, J.H. (eds) Linking species and ecosystems, pp. 159-165. Chapman & Hall, New York.
Hyvönen R, Persson T (1996) Effects of fungivorous and predatory arthropods on nematodes and tardigrades in microcosms with coniferous forest soil. Biol. Fertil. Soils 21:121-127.
Huhta V, Persson T, Setälä H (1998) Functional implications of soil fauna diversity in boreal forests. Applied Soil Ecology 10:277-288.
Lenoir L, Bengtsson J, Persson T (1999) Effects of coniferous resin on fungal biomass and mineralisation processes in wood ant nest materials. Biology and Fertility of Soils 30:251-257.
Lenoir L, Persson T, Bengtsson J (2001) Wood ant nests as potential hot spots for carbon and nitrogen mineralisation. Biology and Fertility of Soils 34:235-240
Lenoir L, Bengtsson J, Persson T (2003). Effects of conifer resin on soil fauna in potential wood-ant nest materials at different moisture levels. Pedobiologia 47:19-25.
Lenoir L, Bengtsson J, Persson T (2003). Effects of Formica ants on soil fauna – results from a short-term exclusion and a long-term natural experiment. Oecologia 134:423-430.
Lenoir L, Persson T, Bengtsson J, Wallander H, Wirén A (2007) Bottom-up or top-down control in forest soil microcosms? Effects of soil fauna on fungal biomass and C/N mineralisation. Biology and Fertility of Soils 43:281-294.
Remén C, Fransson P, Persson T (2010). Population responses of oribatids and enchytraeids to ectomycorrhizal and saprotrophic fungi in plant – soil microcosms. Soil Biology and Biochemistry 42:978-985.
Mikusinska A, Persson T, Taylor AFS, Ekblad A (2013) Response of ectomycorrhizal extramatrical mycelium production and isotopic composition to in-growth bag size and soil fauna. Soil Biology and Biochemistry 66:154-162.
Bioturbation/ekosystemingenjörer
Taylor AR, Lenoir L, Vegerfors B, Persson T 2018. Ant and earthworm bioturbation in cold-temperate ecosystems. Ecosystems 22:981-994.
Brandeffekter
Malmström A., Persson T., Ahlström K. 2008. Effects of fire intensity on survival and recovery of soil microarthropods after a clearcut burning Canadian Journal of Forest Research 38:2465-2475.
Malmström A, Persson T, Ahlström K, Gongalsky KB, Bengtsson J (2009) Dynamics of soil meso- and macrofauna during a 5-year period after clear-cut burning in a boreal forest. Applied Soil Ecology 43:61-74.
Gongalsky KB, Malmström A, Zaitsev AS, Shakab, SV, Bengtsson J, Persson T (2012) Do burned areas recover from inside? An experiment with soil fauna in a heterogeneous landscape. Applied Soil Ecology 59:73-86.
Gongalsky KB, Persson T (2013) Recovery of soil macrofauna after wildfires in boreal forests. Soil Biology and Biochemistry 57:182-191.
Zaitsev AS, Gongalsky KB, Persson T, Bengtsson J (2014). Connectivity of litter islands remaining after a fire and unburnt forest determines the recovery of soil fauna. Applied Soil Ecology 83:101-108.
Zaitsev AS, Gongalsky KB, Malmström A, Persson T, Bengtsson J. 2016. Why are forest fires generally neglected in soil fauna research? A mini-review. Applied Soil Ecology 98: 261-271.
Kalkning, försurning och askåterföring
Persson, T. 1988. Effects of liming on the soil fauna in forests. A literature review. -National Swedish Environmental Protection Board Report 3418:1-92.
Persson, T., Lundkvist, H., Wirén, A., Hyvönen, R. & Wessén, B. 1989. Effects of acidification and liming on carbon and nitrogen mineralization and soil organisms in mor humus. -Water, Air, and Soil Pollut. 45:77-96.
Persson, T. & Wirén, A. 1989. Microbial activity in forest soils in relation to acid/base and carbon/nitrogen status. -Medd. Nor. inst. skogforsk. 42:83-94.
Hyvönen, R. & Persson, T. 1990. Effects of acidification and liming on feeding groups of nematodes in coniferous forest soils. -Biol. Fertil. Soils 9:205-210.
Persson, T., Wirén, A. & Andersson, S. 1990/91. Effects of liming on carbon and nitrogen mineralization in coniferous forests. -Water, Air, and Soil Pollut. 54:351-364.
Persson, T. & Wirén, A. 1993. Effects of experimental acidification on C and N mineralization in forest soils. -Agric. Ecosyst. Environ. 47:159-174.
Persson T, Rudebeck A & Wirén A 1995. Pools and fluxes of carbon and nitrogen in 40-year-old forest liming experiments in southern Sweden. -Water, Air and Soil Pollution 85:901-906.
Persson T, Wirén A (1996) Effekter av skogsmarkskalkning på kväveomsättningen. Naturvårdsverket Rapport 4559:70-91.
Persson T, Andersson S, Chalupsky, J, Clarholm M, Gahne, B, Hyvönen, R, Lundkvist H, Palmborg C, Rundgren S, Wirén A (1996) Effekter av skogsmarkskalkning på markorganismerna. Naturvårdsverket Rapport 4559:160-182.
Nilsson SI, Andersson S, Valeur I, Persson T, Bergholm J, Wirén A (2001) Influence of dolomite lime on leaching and storage of C, N and S in a spodosol under Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.). Forest Ecology and Management 146:55-73.
Persson T (2002) Long-term effects of forest liming on Enchytraeidae and Lumbricidae in a spruce stand in southern Sweden. Natura Jutlandica, Occasional Papers 2:96-100.
Rosenberg O, Persson T, Högbom L, Jacobson S (2010). Effect of wood-ash application on potential carbon and nitrogen mineralisation at two forest sites with different tree species, climate and N status. Forest Ecology and Management 260:511-518.
Oulehle F, Evans CD, Hofmeister J, Krejci R, Tahovska K, Persson T, Cudlin P, Hruska J (2011) Major changes in forest carbon and nitrogen cycling caused by declining sulphur deposition. Global Change Biology 17:3115-3129.
Klimatförändring
Hyvönen R, Ågren GI, Linder S, Persson T, Cotrufo MF, Ekblad A, Freeman M, Grelle A, Janssens IA, Jarvis PG, Kellomäki S, Lindroth A, Loustau D, Lundmark T, Norby RJ, Oren R, Pilegaard K, Ryan MG, Sigurdsson BD, Strömgren M, van Oijen M, Wallin G (2007). The likely impact of elevated [CO2], nitrogen deposition, increased temperature and management on carbon sequestration in temperate and boreal forest ecosystems: a literature review. New Phytologist 173:463–480.
Wetterstedt JÅM, Persson T, Ågren GI (2010) Temperature sensitivity and substrate quality in soil organic matter decomposition. Global Change Biology 16:1806-1819.
Kol- och kväveomsättning
Persson, T. & Wirén, A. 1995. Nitrogen mineralization and potential nitrification at different depths in acid forest soils. -Plant and Soil 168-169:55-65.
Nohrstedt H-Ö, Sikström U, Ring E, Näsholm T, Högberg P, Persson T (1996) Nitrate in soil water in three Norway spruce stands in southwest Sweden as related to N-deposition and soil, stand, and foliage properties. Can. J. For. Res. 26:836-848.
Rudebeck A, Persson T (1998). Nitrification in organic and mineral soil layers in coniferous forests in response to acidity. Environmental Pollution 102:377-383.
Sjöberg RM, Persson T (1998). Turnover of carbon and nitrogen in coniferous mor humus of different N-status and under different 15NH4-N application rate. Environmental Pollution 102:385-393.
Persson T, Breland TA, Seyferth U, Lomander A, Kätterer T, Henriksen TM, Andrén O (1999) Carbon and nitrogen turnover in forest and arable soil in relation to substrate quality, temperature and moisture. In: Jansson P-E, Persson T, Kätterer T (eds) Nitrogen processes in arable and forest soils in the Nordic countries - Field-scale modelling and experiments, TemaNord 1999:560, pp. 131-152.
Persson T, Karlsson PS, Seyferth U, Sjöberg RM, Rudebeck A (2000) Carbon mineralisation in European forest soils. In: Schulze E-D (ed) Carbon and nitrogen cycling in European forest ecosystems, Springer-Verlag, Ecol Stud 142:257-275
Persson T, Rudebeck A, Jussy JH, Colin-Belgrand M, Priemé A, Dambrine E, Karlsson PS, Sjöberg RM (2000) Soil nitrogen turnover - mineralisation, nitrification and denitrification in European forest soils. In: Schulze E-D (ed) Carbon and nitrogen cycling in European forest ecosystems, Springer-Verlag, Ecol Stud 142:297-331
Schulze E-D, Högberg P, van Oene H, Persson T, Harrison AF, Read D, Kjøller A, Matteucci G (2000) Interactions between the carbon and nitrogen cycle and the role of biodiversity: A synopsis of a study along a north-south transect through Europe. In: Schulze E-D (ed) Carbon and nitrogen cycling in European forest ecosystems, Springer-Verlag, Ecol Stud 142:468-491
Öquist MG, Nilsson M, Sörensson F, Kasimir-Klemedtsson Å, Persson T, Weslien P, Klemedtsson L (2004) Nitrous oxide production in a forest soil at low temperatures – processes and environmental controls. FEMS Microbiology Ecology 49:371-378.
Sjöberg G, Nilsson SI, Persson T, Karlsson P (2004) Degradation of hemicellulose, cellulose and lignin in decomposing spruce needle litter in relation to N. Soil Biol. Biochem. 36:1761-1768.
Kutsch WL, Persson T, Schrumpf M, Moyano FE, Mund M, Andersson S, Schulze E-D (2010) Heterotrophic soil respiration and soil carbon dynamics in the deciduous Hainich forest obtained by three approaches. Biogeochemistry 100:167-183.
Gärdenäs AI, Ågren GI, Bird JA, Clarholm M, Hallin S, Ineson P, Kätterer T, Knicker H, Nilsson SI, Näsholm T, Ogle S, Paustian K, Persson T, Stendahl J (2011). Knowledge gaps in soil carbon and nitrogen interactions - From molecular to global scale. Soil Biology and Biochemistry 43:702-717.
Olsson, B.A., Hansson, K., Persson, T., Beuker, E., Helmisaari, H.-S. (2012). Heterotrophic respiration and nitrogen mineralisation in soils of Norway spruce, Scots pine and silver birch stands in contrasting climates. Forest Ecology and Management 269:197-205.
Schrumpf M, Kaiser K, Guggenberger G, Persson T, Kögel-Knabner I, Schulze E-D (2013) Storage and stability of organic carbon in soils as related to depth, occlusion within aggregates, and attachment to minerals. Biogeosciences 10:1675-1691.
Hansson K, Fröberg M, Helmisaari H-S, Kleja DB, Olsson BA, Olsson M, Persson T (2013) Carbon and nitrogen pools and fluxes above and below ground in spruce, pine and birch stands in southern Sweden. Forest Ecology and Management 309:28-35.
Markfaunans roll för kol- och kväveomsättningen
Persson, T. & Lohm, U. 1977. Energetical significance of the annelids and arthropods in a Swedish grassland soil. -Ecol. Bull. (Stockholm) 23:1-211.
Persson, T., Bååth, E., Clarholm, M., Lundkvist, H., Söderström, B.E. & Sohlenius, B. 1980. Trophic structure, biomass dynamics and carbon metabolism of soil organisms in a Scots pine forest. -Ecol. Bull. (Stockholm) 32:419-459.
Persson, T. 1983. Influence of soil animals on nitrogen mineralisation in a northern Scots pine forest. -In: Lebrun, P. et al. (eds.) New trends in soil biology, Proc. 8th Int. Coll. Soil Zool., pp. 117-126. Ottignies-Louvain-la-Neuve: Dieu-Brichart.
Axelsson, B., Lohm, U. & Persson, T. 1984. Enchytraeids, lumbricids and soil arthropods in a northern deciduous woodland - a quantitative study. -Holarct. Ecol. 7:91-103.
Persson, T. 1989. Role of soil animals in C and N mineralization. -Plant and Soil 115:241-245.
Skogsgödsling och kvävedeposition
Lohm, U., Lundkvist, H., Persson, T. & Wirén, A. 1977. Effects of nitrogen fertilization on the abundance of enchytraeids and microarthropods in Scots pine forests. -Stud. For. Suec. 140:1-23.
Näsholm T, Persson T (2000) Hur påverkas mark och växter av kvävenedfall? – en syntes. In: Bertills U, Näsholm T (eds) Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem, Naturvårdsverket Rapport 5066:121-130
Lindberg N, Persson T (2004). Effects of long-term nutrient fertilisation and irrigation on the microarthropod community in a boreal Norway spruce stand. Forest Ecology and Management 188:125-135.
Hyvönen R, Persson T, Andersson S, Olsson B, Ågren GI, Linder S. 2008. Impact of long-term nitrogen addition on carbon stocks in trees and soils in northern Europe. Biogeochemistry 89:121-137.
Stubbskörd
Persson, T., Lenoir, L., Vegerfors, B. (2013) Which macroarthropods prefer tree stumps over soil and litter substrates? Forest Ecology and Management 290:30-39.
Kaarakka L, Hyvönen R, Strömgren M, Palviainen, M, Persson T, Olsson BA, Launonen E, Vegerfors B, Helmisaari H-S. 2016. Carbon and nitrogen pools and mineralization rates in boreal forest soil after stump harvesting. Forest Ecology and Management 377: 61-70.
Persson T, Lenoir L, Vegerfors B 2017. Long-term effects of stump harvesting and site preparation on pools and fluxes of soil carbon and nitrogen in central Sweden. Scand J For Res 32:222-229.
Persson T, Egnell G, Lithell CH (eds.) (2017). Stump harvesting – Impact on climate and environment. IEA Bioenergy: Task 43 TR 2017: 02, 111 pp. (Populärvetenskaplig rapport på engelska)
Persson T, Egnell G 2018. Stump harvesting for bioenergy: A review of climatic and environmental impacts in northern Europe and America. WIREs Energy and Environment 2018;e307, 26 pp. https://doi.org/10.1002/wene.307
Sundqvist E, Vestin P, Crill P, Persson T, Lindroth A (2014). Short-term effects of thinning, clear-cutting and stump harvesting on methane exchange in a boreal forest. Biogeosciences 11: 6095-6105.
Redaktör för vetenskapliga bokvolymer
Lohm U, Persson T (eds.) (1977). Soil organisms as components of ecosystems. -Ecol. Bull. (Stockholm), 614 pp.
Persson T (ed.) (1980). Structure and function of northern coniferous forests - an ecosystem study. -Ecol. Bull. (Stockholm) 32, 609 pp.
Staaf H, Persson T, Bertills U (eds) 1996. Skogsmarkskalkning. Resultat och slutsatser från Naturvårdsverkets försöksverksamhet. Naturvårdsverket Rapport 4559, 290 pp.
Jansson P-E, Persson T, Kätterer T (eds.) (1999). Nitrogen processes in arable and forest soils in the Nordic countries - Field-scale modelling and experiments, TemaNord 1999:560, 203 pp.
Persson T, Nilsson L-O (eds.)(2001) Skogabyförsöket - Effekter av långvarig kväve- och svaveltillförsel till ett skogsekosystem. Naturvårdsverket, Rapport 5173, 220 sid.
Palmér CH, Lithell C, Persson T (eds.) (2016). Stubbskörd – hur påverkas klimat och miljö? 99 pp. (Populärvetenskaplig rapport)
Persson T, Egnell G, Lithell CH (eds.) (2017). Stump harvesting – Impact on climate and environment. IEA Bioenergy: Task 43 TR 2017: 02, 111 pp. (Populärvetenskaplig rapport på engelska)