SLU-nyhet

Lägre risk för brister i djurskydd på mjölkgårdar med KRAV-certifiering

Publicerad: 19 oktober 2016

Under senare år har det blivit mer vanligt att privata aktörer som branschorganisationer tar ansvar för djurskyddet. I dag utförs både statliga och privata kontroller på gårdarna, utifrån delvis överlappande regelverk. Frida Lundmark har i sin doktorsavhandling undersökt avsikterna med dessa regelverk, och hur de fungerar i praktiken.

Det finns ett behov av att definiera vanligt använda koncept, till exempel naturligt beteende och onödigt lidande, i regelverk för djurskydd. Dessutom behöver glappen mellan intentioner, regler och bedömningar minskas för att bidra till att regelverken uppfattas som tydliga och trovärdiga.

Även glappen mellan olika regelverk behöver belysas för att tydliggöra och förklara skillnaderna mellan dem. Det fann Frida Lundmark i sitt doktorsarbete Mind the gaps! From intentions to practice in animal welfare legislation and private standards som hon presenterade den 14:e oktober vid institutionen för Husdjurens miljö och hälsa på SLU i Skara.

– Om dubbelarbete görs och regelverken och kontrollsystemen delvis överlappar varandra blir det extra viktigt med tydlighet under djurskyddsinspektionerna, så att djurägarna förstår vad som krävs av dem och varför, säger Frida Lundmark.

Djurskyddskontroller för mjölkkor

I avhandlingen jämfördes ett antal privata svenska regelverk för mjölkkor (IP Sigill, Arlagården och KRAV). Det visade sig att de var ganska lika lagstiftningen, med vissa undantag för KRAV. Det skiljer sig dock något hur kraven valt att formuleras; om de har störst fokus på resurs- (till exempel utformning av stallar), skötsel- (till exempel utfodring) eller djurbaserade krav.

Tonvikten för alla regelverk låg på resurs- och skötselbaserade krav, även om de kontrollvägledningar som fanns ofta rekommenderade att även djurbaserade observationer skulle göras för att kontrollera efterlevnaden av de resurs- och skötselbaserade kraven. Vagt formulerade regelverk och olika sätt att mäta efterlevnaden kan göra det svårt att veta om det är samma krav som ställs eller om det finns skillnader mellan regelverken.

I en delstudie jämfördes faktiska kontroller på mjölkgårdar i Västra Götaland utförda av länsstyrelsen eller av Arla mellan 2010 och 2013. Det visade sig att gårdar som var KRAV-certifierade hade lägre risk för mycket anmärkningar jämfört med konventionella gårdar. Risken för brister var generellt större vintertid och för gårdar där korna stod uppbundna. Besättningsstorlek hade ingen betydelse för resultatet.

Förutom skillnader mellan svenska regelverk jämfördes även regelverk mellan Tyskland, Spanien och Storbritannien.

Birgitta Johansson


Kontaktinformation