Huvudsyftet med projektet The Future Forest Ecosystems Scientific Council (FFESC) var att ta fram kunskap som kunde bidra till att klimatanpassa skogspolicyn i British Columbia.
- British Columbia har vidsträckta och varierade skogar och ingen vet hur vi ska sköta dem när klimatet förändras. Hur skulle vi till exempel hantera de storskaliga angrepp av mountain pine beetle och andra skadeinsekter som drabbade provinsen?
Bland kanadensiska skogsforskare fanns en vana av att jobba med frågor som var relevanta för industrin och det var inte svårt att hitta forskare som var intresserade av att kommunicera med den stora allmänheten. Erfarenheterna av att samarbeta med policysektorn var däremot inte stora.
Viktigt skapa förståelse för varandras förutsättningar
Policyskapande och forskning är väsensskilda verksamheter. Cindy Prescott vittnar om hur inblicken i policysfären gav henne en djupare insikt i hur svårt det är att skapa policy och hur mycket det skiljer sig från forskning. I FFESC ledning fanns Cindy Prescott som är en erfaren forskningsledare och Kristine Weese som har lång erfarenhet inom policyområdet.
- Policymakers måste ta in information från massor med källor förutom från forskningen och det gäller att förutse alla tänkbara konsekvenser av policyn. Inom FFESC fokuserade vi redan från början på policymakers. Kristines kunskap om hur vetenskap kan föras in i policyprocessen var viktig, säger Cindy Prescott.
FFESC:s arbete byggde på några grundläggande principer: tvärvetenskap, samverkan mellan forskare och praktiker, integration mellan de olika forskningsprojekten, och att granskning av resultaten gjordes både inom forskarsamhället och av användare.
Det fanns ett behov av att lära forskare mer om policy. I ett tidigt skede anordnade FFESC en seminarieserie för UBC:s forskare där policyskapare berättade om sitt arbete. De ordnade också en workshop där forskare, policyskapare och andra användare av kunskapen samlades för att gemensamt identifiera de centrala policyfrågorna och kunskapsbehoven.
- Det var ett konststycke att arrangera diskussioner som både ges tillräckligt med tid, men samtidigt inte går i stå. Minsta svacka i diskussionen så försvann policyfolket ut ur rummet med sina telefoner, säger Cindy Prescott.
Tydlig styrning behövs
Mycket av styrningen av projektet handlade om att göra arbetet meningsfullt för alla parter. Att involvera policyskapare i den vetenskapliga diskussionen var ingen självklarhet för forskarna. Styrningen handlade om allt från vilka ämnen man valde att ta sig an, till att möten förlades till flygplatser där fullbokade policyskapare snabbt kunde ta sig vidare till nästa möte. Det handlade också om att sätta tvingande krav på alla forskningsprojekt – det var obligatoriskt att inkludera både en policyskapare och en samhällsforskare i sitt ”lag”. För att få medel krävdes dessutom en plan för hur kunskapen skulle kunna implementeras.
- De naturvetenskapliga aspekterna är det enkla. Det svåra är de sociala aspekterna som ofta är avgörande för om något blir verklighet, säger Cindy Prescott.
2012 avslutades projektet och kan idag visa på en lång lista med konkreta resultat i form av rekommendationer, praktiska verktyg och stöd för klimatanpassningsstrategier. Arbetet ligger dessutom till grund för att integrera klimatanpassning i kärnverksamheten för British Columbias naturresursdepartement.
En bro mellan skilda världar
Trots framgångarna och trots att många skriver under på att den här typen av forskning behövs fick projektet inte några nya medel för att fortsätta. Tvärvetenskapliga och policyorienterade projekt tar lång tid på sig för att ge resultat. Trots den uteblivna fortsättningen fortsätter investeringen att ge frukt tack vare de relationer som skapades mellan forskare och policymakers i ett program som åtminstone under en tid lyckades bygga en bro mellan de skilda världarna.
Tyvärr är det starka krafter i vetenskapssamhället som verkar i motsatt riktning. På ett forskningsintensivt universitet som UBC, liksom på många andra universitet i världen är det granskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga anslag som värderas och belönas.
- Den tillämpade forskningen värdesätts på UBC:s skogsfakultet, men inte alls på samma sätt i forskarvärlden utanför. Jag brukar därför uppmuntra unga akademiker att inte ta med alla sina samverkansaktiviteter i sitt CV av den anledningen att det inte stärker deras meritering, säger Cindy Prescott.
Cindy Prescott har inte gett upp hoppet om forskning som tar sig an de stora och svåra frågorna som samhället ställs inför. En framkomlig väg som hon själv har valt är att jobba med systematiska vetenskapliga utvärderingar. Det behövs forskare som kan ta sig an den existerande kunskapen, som kan syntetisera och översätta kunskapen till olika målgrupper. Systematisk vetenskaplig utvärdering är en typ av publicering som både uppskattas inom forskarvärlden och som kan göra stor nytta för samhället.
- Vi producerar så mycket information! Vi måste översätta informationen till kunskap. Det behövs det forskare till och de behöver vara medvetna om samhällets behov. Sedan kanske kommunikatörer kan ta över och föra kunskapen vidare ut i samhället.
/ANNIKA MOSSING
