Kontaktinformation
mattias.jonsson@slu.se, 018 - 67 24 50
I en ny studie har fem olika hypoteser lagts fram om varför naturliga livsmiljöer ibland misslyckas med att förbättra skadedjursbekämpningen. Hur betydelsefull en naturlig livsmiljö är kan nämligen variera dramatiskt beroende på vilken typ av gröda som odlas, vilka skadedjur och rovdjur som finns, hur marken används och hur landskapet ser ut.
Idag består 38% av jordens landyta av jordbruksmark och vi upplever dramatiska nedgångar i den globala biologiska mångfalden och tillhörande ekosystemtjänster. Det här beror till största delen på förluster av naturliga livsmiljöer. Genom att behålla naturliga miljöer intill jordbruksmark är tanken att den vilda biologiska mångfalden kan bevaras och bidra med ekosystemtjänster till grödorna som till exempel pollinering och kontroll av skadedjur.
Ekologer och lantbrukare har ofta olika uppfattningar om hur värdefulla naturliga livsmiljöer är. Medan ekologer är positivt inställda på grund av orsakerna som listas ovan, ser bönder ofta de här miljöerna som ett slöseri med potentiell åkermark, som ett hinder för mekanisering eller som en källa till skadedjur och sjukdomar - och därmed en ekonomisk förlust.
Även om naturliga livsmiljöer har visat sig förbättra skadedjursbekämpningen i många system, är detta tyvärr inte alltid fallet. Därför har forskare från Tyskland, Kanada, USA, Frankrike, Australien, Nya Zeeland och Sverige undersökt när och hur naturliga livsmiljöer kan misslyckas med att stödja biologisk bekämpning av skadegörare.
Varje hypotes illustrerades med flera fallstudier från tidigare forskning.
Även om det ibland kan vara problematiskt med naturliga livsmiljöer finns det också många exempel där mängden och sammansättningen av naturliga livsmiljöer i odlingslandskap bidrar till att förbättra skadedjursbekämpning och minskar sannolikheten för skadedjursutbrott.
- Det är viktigt att förstå var och när naturliga livsmiljöer hjälper den biologisk bekämpningen. I artikeln föreslår vi förvaltningsåtgärder som kan bidra till förbättrade chanser för att biologisk bekämpning ska kunna hjälpa oss möta efterfrågan på livsmedel, samtidigt som vi bevara miljön och ekosystemen. Exempel på åtgärder är att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och ersätta invasiva växter med inhemsk flora på gårdsnivå, samt att öka tillgängligheten av habitat för naturliga fiender, och att odla fler olika slags grödor på landskapsnivå, säger Mattias Jonsson, en av forskarna bakom studien.
mattias.jonsson@slu.se, 018 - 67 24 50