SLU-nyhet

Rosorna flyttar in i Nationella genbanken

Publicerad: 01 december 2016
Färgfoto som visar rosplantering i Nationella genbanken. Rolf Engström i blå jacka och blå arbetsbyxor står på knä framför en nergrävd, svart aluminumlåda. I handen har han en barrotad rosplanta som han ska plantera i lådan. Det är december och solen står lågt.

Under 2016 avslutade POMs evalueringsgrupp arbetet med att värdera och klassificera de rosor som samlats in, genom Rosuppropet, och provodlats på Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg.

De först insamlade rosorna planterades på Fredriksdal 2005 och varje åren fram t.o.m. 2012 tillfördes provodlingen nya rosor som påträffades under inventeringen. Sammanlagt har 1534 rosor samlats in och provodlats på Fredriksdal. 315 accessioner har valts ut för att bevaras i den nationella genbanken, på Alnarp och i klonarkiv runt om i landet. 

Flera av rosorna i genbanken är idag under förökning för framtida nyttjande, bl.a. för försäljning i plantskolor till allmänheten, för att levandegöra äldre kulturmiljöer, för forskning etc.

I slutet av november planterades 186 rosor i genbanken på Alnarp. Dessa har förökats med rotskott i provodlingen på Fredriksdal. I mars 2017 ska 22 rotäkta plantor, i form av hela eller delade buskar, flyttas från provodlingen till genbanken på Alnarp. Under hösten 2017 kommer merparten av genbankens resterande sorter planteras på Alnarp. Dessa är under förökning med sticklingar på Elitplantstationen eller genom okulering av plantskolor i Helsingborg.

Rosorna i genbanken planteras gruppvis efter släktskap. De största grupperna i genbanken är Spinosissima-Gruppen, pimpinellrosor (63 accessioner), Gallica-Gruppen, gallicarosor (46 accessioner) och Rugosa-Gruppen, rugosarosor (36 accessioner). Flertalet sorter i dessa och i några andra grupper växer bra på egna rötter och förökar och sprider sig lätt med rotskott. På lång sikt innebär det att enskilda rosors rotskott kan vandra iväg och beblanda sig med andra sorter i grannskapet, trots de stora planteringsavstånden i genbanken. Då är risken stor att många sorter med tiden blir omöjliga att särskilja från varandra. Detta har hänt i flera stora rossamlingar världen över, samlingar som därmed förlorat sina vetenskapliga värden. POM har därför valt att odla några av de mest rotskottsspridande sorterna i kvadratiska rotspärrar av lättmetall, de svarta lådor som nu är iögonfallande på genbanksfältet. Rotspärrarna säkerställer således sortäktheten. I framtiden kommer rotspärrarna till stor del döljas av rosbuskarna.

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Lars-Åke Gustavsson, projektledare för Rosuppropet, Programmet för odlad mångfald, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, rosa.eu@telia.com

Henrik Morin, konsulent och biträdande projektledare för Rosuppropet, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, henrik.morin@slu.se, 070-313 29 82