SLU-nyhet
SLU-professor svarar för OS-ridbanorna
Publicerad: 27 juli 2016
SLU-professorn Lars Roepstorffs forskning har tagit honom ända till Olympiska spelen. Första gången var i London 2012 och nu är det dags igen i Rio i augusti. Som expert på ridunderlag har han en viktig roll för ridsportgrenarna under tävlingarna.
Redan i slutet på juni åkte Lars Roepstorff till tävlingsplatsen i Rio de Janeiro, där han är i rollen som "footing expert". Som en av världens främsta inom området ska han se till att ridbanornas underlag håller bra kvalitet.
– Hästar är fantastiska atleter som kan springa både fort och långt eller hoppa över stora hinder. Det innebär också att de riskerar att få idrottsskador. Underlaget är en riskfaktor och därför vill vi veta att det är optimalt för det man skall göra. På Sveriges lantbruksuniversitet har vi forskat kring samband mellan skador och underlag samt utvecklat metoder för att objektivt utvärdera hur bra underlaget är för hästen, säger Lars Roepstorff.
Han rider själv hoppning och har forskat i många år kring underlagets påverkan på känsliga hästben. Detta har lett till att internationella Ridsportförbundet (FEI) använder SLU:s metoder och tjänster för att testa och godkänna banor vid OS och VM. SLU arbetar nu också med att dokumentera en standard som skall användas på ett större antal tävlingar.
Han gjorde sitt första OS under 2012 i London. Därefter fick han ansvar för underlagets utformning och uppbyggnad till VM i Caen i Frankrike 2014. Just nu lägger teamet runt Lars Roepstorff tillsammans med lokala entreprenörer sista handen vid underlaget. Hans roll som forskare är att objektivt mäta hur underlaget fungerar när hästens hov träffar ytan.
Lars Roepstorff är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Efter veterinärexamen jobbade han parallellt med forskarstudier inom biomekanik och klinisk verksamhet både privat, på olika ATG-kliniker och vid SLU fram till 1997 då doktorsavhandlingen slutfördes. Hans kliniska verksamhet, forskning och undervisning har varit helt fokuserad på häst. År 1997 började han på hippologenheten som universitetslektor med ansvar för de veterinäranknutna ämnena i både undervisning och forskning. Under perioden 2000 till 2005 var han föreståndare för hippologprogrammet, och han blev docent år 2002. Forskningen har varit inriktad på biomekaniska studier av hästens rörelseapparat.