SLU-nyhet

Forskare hittar ny ledtråd som förklarar varför contortatallen växer snabbt

Publicerad: 19 augusti 2016

Contortatallen växer bättre i Sverige än i hemlandet Kanada. En ny studie ledd av SLU-forskare visar att i Sverige koloniseras trädens rötter i mycket högre grad av mykorrhiza-svampar som är kända för att ge träden tillväxtfördelar.

Contortatall (Pinus contorta) är ett populärt inslag i skogsbruket i norra Sverige, på grund av sin högre tillväxttakt jämfört med tall (Pinus sylvestris). Det har dock länge varit ett mysterium varför contortan växer mycket bättre i Sverige jämfört med i sin naturliga miljö i Kanada.

En ny studie ledd av en forskargrupp vid SLU ger några nya ledtrådar som kan hjälpa till att lösa detta mysterium. Forskarna har samlat rötter från contorta-skogar i USA och Kanada*, liksom i ett stort antal länder där den har introducerats, bland annat Sverige, Finland, Skottland, Chile och Nya Zeeland.

I samarbete med forskare från Lunds universitet användes rötterna för att extrahera och sekvensera svamp-DNA, genom vilket de kunde identifiera vilka svamparter som träden förenar sig med i olika miljöer. Svampar som växer inuti trädrötter är mestadels fördelaktigt för träden, men de kan också vara parasiterande beroende på vilken art de är.

Studien visade att contortatallen alltid förenar sig med annorlunda svampgrupper i de miljöer de introducerats till jämfört med i sina hemmiljöer, oavsett vilken typ av miljö som de införs till. I de europeiska länderna, särskilt i Sverige, var contorta-rötterna kraftigt koloniserade av en viss svampart (Piloderma sphaerosporum). Denna art är en känd ektomykorrhizasvamp som är till nytta för träden Denna svampart var mycket ovanlig på de nordamerikanska växtplatserna.

Resultaten av studien bygger på tidigare forskning av forskargruppen, som visade att contortatall växer bättre på svensk mark jämfört med kanadensiska jordar.

­– Nu när vi vet att jorden är viktig för framgångsrik tillväxt för contorta i Sverige, och även vet vilka markorganismer som ansvarar för detta, kan vi planera nästa fas av experiment för att förstå hur denna specifika svampart på olika sätt påverkar contorta och svensk tall, säger Michael Gundale, studiens huvudförfattare.

– Det finns en stor mångfald av svampar i marken, och kunskap om hur olika svamparter påverkar en mängd olika trädslag kan vara nyckeln till kunskap som i slutändan skulle kunna användas för att hjälpa inhemska arter uppnå samma höga produktivitet som vissa exotiska trädslag.

En annan viktig slutsats av studien var att contortatall inte verkar hitta välgörande svampar överallt där den införs. Contorta har införts i stor utsträckning på södra halvklotet, där inga närbesläktade trädslag finns. Studien visade att de gynnsamma svampar som härbärgeras av inhemska träd på södra halvklotet (t.ex. Nya Zeeland och Chile) inte passar bra för contorta, och att contorta måste föra med sig de svampar som behövs för att vara framgångsrik i dessa miljöer.

– Contorta verkar ha mycket tur i Sverige, eftersom alla svampar som behövs för att växa bra redan finns här, vilket är uppenbarligen inte fallet överallt där den introduceras.

När contorta finner svampar som den behöver, blir den mycket invasiv på södra halvklotet.

– Den höga graden av invasivitet av contorta på södra halvklotet tyder på att den bör övervakas och studeras mycket noggrant här i Sverige för att förhindra att liknande invasioner uppstår här.
Studien publicerades 17 augusti i Journal of Ecology.

 

 

– Den höga graden av invasivitet av contorta på södra halvklotet tyder på att den bör övervakas och studeras mycket noggrant här i Sverige för att förhindra att liknande invasioner uppstår här, säger Michael Gundale, institutionen för skogens ekologi och skötsel. Foto: Journal of Ecology
Kontaktinformation

Michael J. Gundale
Institutionen för skogens ekologi och skötsel
 +46 (0)70-618 6946
Michael.Gundale@slu.se

Artikeln

Gundale, M.J., J.P Almeida, H.wallander, D. A. Wardle, P. Kardol, M-C. Nilsson, A. Fajardo, A. Pauchard, D. Peltzer, S. Ruotsalainen, B. Mason, and N. Rosenstock. 2016. Differences in endophyte communities of introduced trees depend on the phylogenetic relatedness of the receiving forest. Journal of Ecology: 104:1219-1232.

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2745.12595/abstract

Fakta:

* Contortatall (Pinus contorta) härstammar från västra Nordamerika. I norra Sverige har contorta planterats på hundratusentals hektar. Detta tog fart på 1970-talet och på den tiden trodde man att en naturlig föryngring endast kunde ske i samband med brand och att det skulle förhindra en okontrollerbar spridning. Detta har dock inte visat sig vara helt sant.


Kontaktinformation