Holistiskt bete kan inte vända klimatförändringarna

I rapporten konstateras att det finns relativt få vetenskapligt granskade studier om holistiskt bete. Några fallstudier visar positiva effekter, men studierna är ganska begränsade både när det gäller varaktighet och mängd data som analyserats. Dessutom är resultaten inte helt övertygande och de redovisade effekterna i de flesta fall ganska små. Ingen övergripande studie har kommit till slutsatsen att holistiskt bete är överlägset konventionellt eller kontinuerligt bete. En möjlig orsak till detta är att effekterna av det holistiska ramverk för beslutsfattande som är tänkt att utgöra grunden för hur det holistiska betet ska skötas i praktiken ("holistic management") inte har beaktats tillräckligt i dessa studier.

Det är välkänt att oavbrutet och överdrivet bete med hög beläggningsgrad eller okontrollerat bete ökar risken för ökenutbredning. I litteraturstudien konstateras att holistiskt bete kan vara ett exempel på ett bra betesdriftssystem, men att det inte är överlägset en del andra metoder för välskött bete.

Studier har visat att välskötta betesmarker kan lagra in i genomsnitt 0,35 ton kol per hektar och år. Det är en siffra som är sju gånger lägre än den som Savory Institute använder som stöd för påståendet att holistiskt bete kan vända klimatförändringarna. I litteraturstudien görs en bedömning baserad på mycket optimistiska antaganden att den totala kolinlagringspotentialen i betesmarker kan lagra in max 0,8 ton per hektar och år, eller 27 miljarder ton globalt under loppet av hundra år. Det motsvarar mindre än fem procent av koldioxidutsläppen sedan den industriella revolutionens början. Holistiskt bete kan därmed inte vända klimatförändringarna.

Maria Nordborg vid Chalmers är huvudförfattare till rapporten. Till den uppdaterade versionen som EPOK nu publicerar har även Elin Röös, som är EPOK-anknuten forskare vid SLU, bidragit.