En ny studie från SLU och Linköpings universitet visar att vi borde fokusera mer på kraftledningsgator i arbetet med att bevara fjärilar. Kraftledningsgator är rika på fjärilsarter och verkar också spela en viktig roll för att fjärilarna ska spridas till näraliggande vägkanter och hagar.
I dag försvinner hagar och andra gräsmarker i jordbrukslandskapet vilket påverkar biologisk mångfald – inte minst fjärilar – negativt. Samtidigt finns stora ytor av nya potentiella, men ofta förbisedda livsmiljöer i anslutning till infrastruktur, som kraftledningsgator och vägrenar.
Forskarna har inventerat fjärilar i områden runt Linköping, Örebro, Uppsala och Norrtälje. Det visade sig att kraftledningsgatorna var rika på fjärilar och att också vägrenar och hagmarker i närheten av kraftledningsgatorna var mer populära bland fjärilar än hagmarker och vägrenar belägna längre från en kraftledningsgata.
Därför har skötseln av dessa områden betydelse för att bevara hotade fjärilar, men exakt hur skötseln borde utformas kräver ytterligare studier. Till exempel skulle kortare intervall än dagens 6-8 år mellan röjning av sly i kraftledningsgator kunna gynna mångfalden. Andra åtgärder är att röja vägrenar vid en tidpunkt och på ett sätt som gynnar fjärilarna och att naturbetesmarkerna sköts så att blommande växter gynnas.
Kraftledningsgator verkar vara viktiga livsmiljöer för fjärilar och ökar också mängden fjärilar i omgivande område. Foto: Åke Berg
1/1
Åke Berg, professor
Centrum för biologisk mångfald
ake.berg@slu.se, 018-67 26 24
Erik Öckinger, forskare
Insitutionen för ekologi, SLU
erik.ockinger@slu.se 018-672303
Michal Zmihorski, postdoktor
Institutionen för ekologi, SLU
michal.zmihorski@slu.se