SLU-nyhet

Stadsbruk skapar gröna mötesplatser

Publicerad: 22 september 2016

Ett stort stadsbruksprojekt i södra Sverige har nyligen avslutats. Målet har varit att ta fram modeller för att skapa jobb och höja livskvaliteten genom odling i städer och göra dessa ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara.

Med stadsbruk menas kommersiell odling i staden. Stadsodling och stadsbruk kan bidra till ökad livskvalitet, gröna mötesplatser, social integration och skapa nya jobb. Odling i staden kan också ge fler människor tillgång till lokalproducerade livsmedel samt öka kunskapen om odling och matproduktion. Det finns stora möjligheter till samarbete mellan stadsbruksföretag och vanliga lantbruk och trädgårdsföretag, som kan leverera produkter och tjänster till stadsbruksföretagen.

Närproducerat
I Malmö, där projektet haft sin tyngdpunkt, har fyra hektar tidigare outnyttjad gräsmark tagits i bruk. Över 20 odlare har odlat på upp till 2000 kvadratmeter per företag. Företagen har odlat ekologiskt i linje med KRAVs regler men de har inte varit certifierade eftersom det inte funnits några möjligheter att gruppcertifiera odlarna och företagen har inte velat ta denna kostnad själva.

Odlarna har betalat en grundavgift där det ingått plöjning, staket, vatten, el, arbetsbod, efterskördshantering samt viss utbildning.
Växtskyddet i grönsaksodlingarna har klarats främst med att inhägna odlingarna med staket och genom att täcka vissa odlingar med fiberduk och insektsnät. Runt odlingarna har blommande gröngödsling anlagts för att öka den biologiska mångfalden. Tistlar och andra fleråriga ogräs har bekämpats mekaniskt med halvträda och med gröngödsling. Ogräsen i odlingarna har rensats för hand. Växtnäring har tillförts med komposterad hästgödsel och pelleterad organisk gödsel.

Som i alla projekt har en del gått bra och annat mindre bra. Några odlare har på kort tid lyckats etablera sig som framgångsrika odlare och leverantörer grönsaker, örtkryddor och blommor till restauranger. Projektet har också ordnat välbesökta marknader i Malmö där odlarna sålt sina produkter. Den ursprungliga ambitionen var att även etablera lite större odlingar på totalt över 30 hektar inom stadens gränser. Det har dock mest blivit mindre odlingar som skötts för hand. Flera nya odlare fick erfara att det krävdes betydligt mer arbete att odla och sälja grönsaker än vad de hade trott, vilket innebar att flera odlingar missköttes. En bra sak med detta kan dock vara att de lärt sig värdesätta yrkesodlarnas kompetens och arbete.

Multifunktionella företag
I projektet har olika affärsmodeller för stadbruksföretag inventerats i Sverige och utomlands. Ett utmärkande drag för många stadbruksföretag är att de är diversifierade och multifunktionella. Det innebär att de inte främst har sin inkomst från försäljning av grönsaker och andra skördeprodukter. Odlingen kombineras ofta med någon form av socialt arbete, som vård, rehabilitering eller arbetsträning. Många använder även volontärarbete. Flera erbjuder också tjänster till företag, till exempel event, konferenser och utbildningar. Även vidareförädling av produkterna och restaurang eller café är vanligt.

Ett bra exempel är Östergro i Köpenhamn (oestergro.dk), som i en mindre takodling själva odlar bladgrönsaker och örtkryddor, säljer prenumerationslådor, har café och restaurang, besöksverksamhet och olika event. För att kunna erbjuda kunderna ett större sortiment samarbetar de med ett trädgårdsföretag utanför staden som odlar och levererar vissa volymprodukter som potatis, morötter och kål.


Små volymer
Det finns stora förhoppningar om att odling i staden ska kunna bidra till städernas framtida livsmedelsförsörjning. Den typen av stadsbruk som bedrivs idag på mindre ytor och i pallkragar, kan dock bara marginellt bidra till städernas behov av mat. Det behövs idag cirka 4000 kvadratmeter mark per person för att producera mat till Sveriges befolkning. I Malmö har fastighetskontoret reserverat 16 hektar mark för stadsodling, vilket med dagens konsumtionsmönster skulle kunna producera mat till 40 personer eller drygt 0,1 promille av Malmös befolkning. Även om det sker en övergång till mer vegetarisk kost och odlingen effektiviseras så blir det med nuvarande typ av stadsodling ett mycket begränsat tillskott till städernas livsmedelsförsörjning.

Stadsodling kan däremot lokalt ge ett värdefullt tillskott av vissa grönsaker och örtkryddor. I framtiden kan också grönsaker, fisk, alger och andra livsmedel produceras storskaligt i specialiserade anläggningar. Här finns också möjligheter att använda restvärme och andra resurser som annars skulle gå till spillo. Det finns även andra outnyttjade ytor i städerna som kan användas för livsmedelsproduktion, till exempel hustak och industrifastigheter.

Fördelar med stadsodling
Odling i staden kan också bidra till ökad livskvalitet, gröna mötesplatser, social integration och skapa nya jobb. För den enskilde kan odling i staden vara ett viktigt bidrag till självhushållningen och ge fler människor tillgång till lokalproducerade livsmedel. Odling i staden kan också öka förståelsen mellan stad och land, öka kunskapen om odling och livsmedelsproduktion.

Det finns stora möjligheter att öka samarbetet mellan stadsbruksföretag och vanliga lantbruk och trädgårdsföretag. Det kan innebära fördelar för alla parter. Stadsbruksföretagen har nära till marknaden medan lantbruken har produktionsresurserna för att förse stadens befolkning med mat och kan även sälja tjänster till stadsbruksföretagen.

Av Johan Ascard


Kontaktinformation

Johan Ascard, Verksamhetsledare för Tillväxt Trädgård
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgård- och växtproduktionsvetenskap/Enheten för samverkan och utveckling
johan.ascard@slu.se, 040-41 50 62