SLU-nyhet

Svampsamhällen och deras enzymaktivitet förändras med åldern på tallodlingen

Publicerad: 24 januari 2017

Allteftersom tallbestånd blir äldre förändras de mikrobiella samhällena i marken. Att kalhugga ett bestånd har en negativ effekt på de ektomykorrhizasvampar som återvinner organiska näringsämnen i jorden. På lång sikt kan därför skogsproduktionen påverkas negativt.

Naturliga barrskogar i Skandinavien består av träd av olika arter och åldrar, men idag består de flesta förvaltade barrskogar av träd med samma ålder. Det här har stora effekter på den biologiska mångfalden, och kan även påverka lagringen av koldioxid i skogen. En annan effekt är att de mikrobiella samhällena i marken skiljer sig mellan naturlig och brukad barrskog.

Svampsamhällens sammansättning ändras med tallarnas ålder

I en ny studie från institutionen för mark och miljö och institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, har forskare undersökt tio bestånd med tallar där alla träd har samma ålder. Tallodlingarnas ålder varierande från ett till 158 år. Forskarna undersökte både sammansättningen av de mikrobiella samhällena i jorden, och vilket samband förändringar i samhällets artsammansättning hade med trädens ålder och produktion av nedbrytande enzymer. De tittade särskild på två olika svampgrupper: saprofyter som växer fritt i marken och livnär sig på att bryta ner gammalt material från t ex träd och ektomykorrhizasvampar som samarbete med trädens rötter, där kolhydrater fås från trädet i utbyte mot näring som fosfor och kväve ur marken.

- Inte helt överraskande upptäckte vi att kalhuggning hade en negativ effekt på ektomykorrhizasvampars förekomst och mångfald. Förekomsten av saprofytiska svampar, som tillverkar enzymer som är inblandade i att bryta ned trä, ökade däremot efter kalhuggning, säger Julia Kyaschenko, en av forskarna bakom studien.

Att ändra skogens skötsel kan bevara svampsamhällenas balans

När tallodlingar åldras, förändras artsammansättningen av ektomykorrhizasvampar. Yngre bestånd domineras av svampar från gruppen Atheliaceae, medan äldre bestånd istället består till största delen av arter från grupperna spindlingar och kremlor. Där spindlingar och kremlor var talrika fanns även enzymer som är involverade i att bryta ned organiskt material i marken. Det här tyder på att marken blir mer och mer näringsfattig.

- Om man istället för kalhuggning skördade skogen kontinuerligt och på så vis alltid hade träd kvar, skulle det kunna upprätthålla balansen mellan saprotrofa svampar och ektomykorrhizasvampar. Genom att bevara ekologiskt viktiga arter som spindlingar och kremlor, kan den organiska näringen i marken återvinnas trots skogsbruk. Det här skulle kunna ha stora fördelar för en långsiktig skogsproduktion, säger professor Björn Lindahl, en annan forskare bakom studien.


Kontaktinformation

julia.kyaschenko@slu.se