SLU-nyhet

Kvalitetsfrukt kräver kunskap

Publicerad: 31 oktober 2017

Hög kvalitet är avgörande för svensk frukts konkurrenskraft. För att uppnå den fruktkvalitet som fordras krävs kompetens och omsorg hela vägen från val av grundstam till leverans av lagrad frukt. Ibrahim Tahir vid SLU Alnarp redovisar kunskapsläget för faktorer som påverkar fruktkvaliteten i ett faktablad från Tillväxt Trädgård.

Rätt odlingsåtgärder ska genomföras på korrekt sätt och vid rätt tidpunkt, frukten ska skördas i rätt tid för respektive sort och lagringsförhållandena ska vara optimala för sorten. Fruktodlare och andra i branschen har på senare tid prioriterat arbetet med att uppnå god fruktkvalitet. Att det är med rätta visar bland annat en amerikansk studie där en förbättring av äppelkvaliteten med 1 procent ökade efterfrågan med 60 procent. En undersökning vid SLU har visat att dålig fruktkvalitet ligger bakom 87 procent av kundmissnöjet.

Svagväxande eller ganska svagväxande grundstammar är gynnsamt för bland annat fruktens smak och färg, konstaterar Tahir i faktabladet Kvalitet och lagring av frukt. Han övergår sedan till att redogöra för hur överskott respektive brist på vissa näringsämnen påverkar fruktkvaliteten. Överskott på kväve kan till exempel minska den röda färgen hos äpple, minska fruktens fasthet efter skörd och efter lagring samt öka känsligheten för lagringssjukdomar.

Skottbeskärning och kartgallring är viktiga åtgärder bland annat för att reglera konkurrensen mellan frukt och blad på trädet. Bladantalet per frukt har stor betydelse för fruktens utveckling under säsongen. Optimalt är att trädet har upp till 40 blad per frukt.

Skördetidpunkt och förhållanden på lagret är de faktorer som efter skörd påverkar fruktkvalitet och lagringspotential mest, skriver Tahir. För tidig skörd orsakar lagringssjukdomar som pricksjuka och skalbränna. För sen skörd ger sämre smak, fasthet och motståndskraft mot sjukdomar. Frukt som lagras vid för låg temperatur och/eller olämplig atmosfär får sämre smak och näringsinnehåll förutom att risken ökar för fysiologiska skador. På lagret är det också viktigt att dela på sorter som producerar olika mycket koldioxid eller olika mycket etylen.

Av Berit Haggren


Kontaktinformation

Susanna Lundqvist, projektledare
Enheten för samverkan och utveckling, SLU i Alnarp
susanna.lundqvist@slu.se, 040-41 51 75