Hör podd om frukostvanor

SLU Future Food mötte stora delar av livsmedelsbranschen vid Livsmedelsforum i Malmö 19 oktober, en årlig mötesplats där olika aktörer, myndigheter och företag på livsmedelsområdet samlas för att fokusera frågor om hållbarhet. SLU-forskare fanns representerade bland såväl forumets deltagare som debattörer.

Det frukostseminarium som Future Food arrangerade – Dåtidens frukost och framtidens mat – drog fullt hus och fick hållas i en större lokal än planerat. 

Extern lansering

Livsmedelsforum blev samtidigt den nystartade forskningsplattformens externa lansering.

-          När vi började jobba i somras tyckte vi att detta kunde vara rätt tillfälle att lansera plattformen för en extern publik, berättar Annsofie Wahlström, programchef för SLU Future Food. Tidigare under hösten har vi framför allt satsat på interna kontakter för att inventera SLU:s resurser, bli kända internt och lägga grund för vårt arbete. 

Vad är plattformens uppdrag?

-          Att med vetenskap som bas bidra till att åstadkomma ett hållbart livsmedelssystem, från fröet som ska ned i jorden till maten på tallriken och det som slutligen inte äts eller används på annat sätt utan slängs. Vi ska göra det genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt och i samverkan med andra aktörer. 

Faktafylld frukost

Frukostseminariet med rubriken Dåtidens frukost och framtidens mat inleddes av måltidsforskaren Richard Tellström, känd från tv-programmet Historieätarna, som meddelade att vi kommer att äta cirka 17 500 frukostar genom livet. Han berättade om frukostvanor genom tiderna, bland annat om 30-talet, då vi började äta annan mat till frukost än vi äter under resten av dagen. Människor liknades vid maskiner och ätande betraktades som bränsle som skulle ha den rätta sammansättningen. På 70-talet dök föreställningen om bra och dålig kost upp. Vidare gjorde Tellström upp med myten om frukosten som dagens viktigaste mål – det är något vi lärt oss på 60-talet. Idag äter många svenskar flera frukostar varje dag, i hög grad beroende av arbetet, arbetstiderna och om något serveras på arbetsplatsen.

Därefter tog SLU-forskarna Elin Röös och Per Sandin vid, med två presentationer om vad våra matvanor kan innebära för klimatet och vilka etiska principer som styr våra val. Sandins slutsats var att vi människor inte gör så fria val som vi tror och avslutade med spaningen att frukostvanorna i framtiden kan komma att styras på en högre nivå, att de val vi behöver göra för att rädda klimatet kanske måste tas av andra i livsmedelssystemet än oss enskilda konsumenter. Den som vill veta mer kan läsa Pers inlägg på Etikbloggen.

Fyrtioårsfirande vinnare

En nöjd småföretagare som deltog vid Livsmedelsforum var Nils Österström, vd för företaget Tebrito som utvecklar mjöl av insekter. Han hade vunnit Future Foods tävling om en fribiljett.

-          Jag är jätteglad över att få komma hit! berättar Nils Österström. Jag har fått tillfälle att prata med Livsmedelsverkets generaldirektör, en bättre fyrtioårspresent kunde jag inte ha fått.

Livsmedelsverket är den myndighet som fattar beslut om huruvida insekter ska bli tillåtna som livsmedel i Sverige. Ett sådant beslut är en förutsättning för att vi ska kunna få insektspastej på frukostmackan och rostade syrsor i myslin i framtiden. Men det finns fler förutsättningar – i intervjun berättar Richard Tellström, Per Sandin och Elin Röös vad de tror om insekter till frukost.