SLU-nyhet

Nytt odlingssystem kan minska ogräsmedel med 80 procent

Publicerad: 20 december 2017
Vete.jpg

Går det att minska bekämpningsmedel och jordbearbetning utan att det blir mer ogräs i grödan? Och samtidigt behålla ekonomisk lönsamhet i jordbruket? Forskare på SLU tror att det går och har nu fått medel från SLF för att testa sina hypoteser i fält. Förhoppningsvis kommer projektet att bidra till ett mer hållbart jordbruk i framtiden

Göran Bergkvist och Alexander Menegat på SLU vill utveckla ett högavkastande odlingssystem där behovet av jordbearbetning och bekämpningsmedel är betydligt mindre jämfört med dagens konventionella odlingssystem. I systemet kombineras odling av grödsekvensen vårsäd – höstvete med insådda baljväxter, bandsprutning av höstvete och radhackning som enda jordbearbetning.

Bättre för miljön

Det kan ge flera miljövinster. Minskad jordbearbetning gör att utsläpp av växthusgaser till atmosfären blir mindre, liksom läckaget av kväve till vattendrag, sjöar och hav. Dessutom är det positivt för nyttoinsekterna. Och genom att använda mindre bekämpningsmedel minskar risken för att gifter sprids i miljön och att ogräsen blir resistenta.

Intresset för minskad jordbearbetning är stort bland lantbrukare och främsta hindret mot att fler inför det är att problemen med ogräs kan öka. Därför behövs ett genomtänkt odlingssystem.

Nytt odlingssystem

Det odlingssystem som ska testas i projektet bygger på att grödan planteras i band med breda rader mellan, bandsådd. Då kan ogräset hanteras med radhackning mellan banden. Den kemiska bekämpningen kan koncentreras till banden där grödorna växer vilket minskar behovet av bekämpningsmedel. Det här fungerar tack vare moderna radhackningsredskap som kan både så och bearbeta jorden i parallella rader.

Bekämpningsmedel kommer dessutom bara att användas under perioder när risken för spridning i miljön är liten.

Bandsådd och radhackning ska kombineras med användning av mellangrödor som konkurrerar med ogräset, fixerar kväve och att förbättra miljön för höstvetets rötter. Det har potential att öka både skörden och proteininnehållet i kärnorna.

Projektet är ett samarbete mellan SLU, Hushållningssällskapet och lantbrukare.


Kontaktinformation

Göran Bergkvist, forskare
Institutionen för växtproduktionsekolog, SLU
goran.bergkvist@slu.se 018 - 67 12 00, 070 - 344 34 62