SLU-nyhet

Harpestbakterie finns även i harköttet

Publicerad: 05 december 2017
Gete-Hestvik_foto_Mikael-Propst-SVA_300ppi.jpg

Harpest eller tularemi kan infektera och smitta mellan ett stort antal djurslag, inklusive människa. Gete Hestvik visar i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för första gången att även muskulaturen hos harar kan innehålla den bakterie som orsakar harpest, Francisella tularensis, samt att brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv i Sverige kan bära på antikroppar mot bakterien.

Harpest är en av de vanligaste zoonossjukdomarna hos människor i Sverige. Sjukdomen förekommer även i flertalet länder i Europa. Men olikheter i sjukdomsövervakning och rapporteringsplikt, ekosystemens variation, förekomst av olika arter av vilda djur och vektorer (myggor, fästingar) som kan sprida infektionen gör det svårt att göra direkta jämförelser mellan länderna.

– Harpest är en komplex sjukdom som involverar ett stort antal värddjur, men även vektorer såsom fästingar och myggor, samt omgivande natur och vattendrag, säger doktorand Gete Hestvik.

Skogsharar och ett flertal smågnagararter är mycket känsliga för infektion av harpest och drabbas ofta av akut sjukdom som snabbt leder till döden. Många kött- och allätare, som till exempel brunbjörn, järv, räv och vildsvin, insjuknar däremot inte alls eller drabbas av mild sjukdom. Människor får vanligen symptom som feber, huvudvärk och illamående.

– Min studie visar att harpesten orsakar likartade, sjukliga förändringar hos fältharar, skogsharar och två undersökta större skogsmöss. Infektionen har ett snabbt förlopp med spridning till många organ och leder till en snabb död. Att bakterien även visade sig finnas i muskulaturen hos infekterade harar innebär en risk för att människor kan smittas om de skulle äta otillräckligt tillagat harkött.

– Några av de undersökta fälthararna hade dessutom kroniska förändringar i lungor och/eller njurar. Detta tyder på att de varit sjuka en längre tid, och eventuellt kan vara reservoarer för harpestbakterien i Sverige, något som beskrivits i andra delar av Europa, säger Gete Hestvik.

Vid undersökning av rovdjur och asätare hittades antikroppar mot harpestbakterien hos brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv, något som kan användas i framtida övervakning för att ge information om hur sjukdomen varierar över tid, samt huruvida den är på väg att sprida sig till ett nytt område.

Mer information

Doktorand Gete Hestvik, SVA, tel. 018-67 46 16, e-post: gete.hestvik@sva.se

Gete Hestvik disputerar fredag den 8 december med start kl. 09.15 i sal Audhumbla, VHC-huset, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är “Tularaemia in Swedish wildlife – a One Health perspective”

Länk till avhandlingen: https://pub.epsilon.slu.se/14735/1/Hestvik_G_171117.pdf


Kontaktinformation
Sidansvarig: mikael.jansson@slu.se