SLU-nyhet

Tvärvetenskaplig forskningsmetod ger ny kunskap om område på Gotland

Publicerad: 22 februari 2017

Genom att kombinera historiska och biologiska källor har forskare undersökt markanvändningshistoriken på Filehajdar på Gotland, från början av 1700-talet och fram till idag. Resultaten visar att området betats historiskt och inpå 1900-talet, att floran är tydligt präglad av det tidigare betet men nu stadd i förändring på grund av betets upphörande.

Filehajdar är ett hällmarksområde med gles tallskog strax öster om Tingstäde träsk på norra Gotland. Det är ett utmarksområde med höga bevarandevärden för naturvård och friluftsliv och under diskussion för ett eventuellt Natura 2000-utpekande. Under sommaren 2016 fick Centrum för biologisk mångfald i uppdrag från Naturvårdsverket att göra en vetenskaplig undersökning av områdets markanvändningshistoria, med fokus på betet.

Anna Westin och Tommy Lennartsson, som är de forskare som utfört undersökningen, berättar att det finns mycket kunskap om att utmarkerna i Sverige, inte minst på Gotland, har betats och att skogar på många håll fortfarande präglas av det tidigare betet. Men det betyder inte att man kan utgå ifrån att det gäller också för en specifik plats.

- I undersökningen har vi arbetat med två motsatta hypoteser; den ena att området har betats, och den andra att området inte har betats. Varje källa har analyserats för att se vilken information som stödjer respektive förkastar var och en av hypoteserna, säger Anna Westin.

För att få fram bästa möjliga kunskapsunderlag har forskarna använt en tvärvetenskaplig metod baserad på ett flertal historiska källor, till exempel lantmäterikartor, bouppteckningar och muntlig information. Denna information har kombinerats med biologiskt kulturarv som kan visa ifall tidigare bete satt avtryck i områdets biologi.

- Var för sig kan dessa källor inte ge tillräckligt med svar, men genom att kombinera historiska och biologiska källor, har vi fått ett mer fullständigt och säkert resultat än om vi skulle förlitat oss på enstaka källor. Eftersom historiska källor måste tolkas, har det varit viktigt att tydligt redovisa hur vi tolkat källorna, exempelvis i relation till andra forskares metoder och resultat, säger Tommy Lennartsson.

Samtliga använda källor indikerade att området har betats, medan det inte fanns några indikationer på motsatsen. Filehajdar har betats sedan tiden kring 1700, högst sannolikt även innan dess. Betet har pågått både i hagar och i den ohägnade utmarken. Betet har fortsatt under hela 1800-talet och även pågått en bra bit in på 1900-talet, men i sjunkande grad. Floran är tydligt präglad av tidigare bete, men nu stadd i långsam förändring efter betets upphörande. Enbart de historiska källorna kan visa att markerna har betats, men det är den pågående förändringen i biologin som bevisar att betet verkligen har satt avtryck och format vegetationen.

Undersökningen i sin helhet finns att läsa som pdf i form av CBM:s skriftserie nr 104: "Tvärvetenskaplig källpluralistisk metod för att förstå landskap. En historisk-ekologisk undersökning av betet på Filehajdar - en gotländsk utmark". Ladda ner pdf:en från sidan "Böcker och skrifter".


Kontaktinformation