Försiktighetsprincipen behöver uppdateras

Hur bör försiktighetsprincipen tillämpas när det gäller genmodifierade organismer (GMO)? Detta diskuterar Sven Ove Hansson i en artikel med titeln "How to be cautious but open to learning: time to update biotechnology and GMO legislation", publicerad i den vetenskapliga tidskriften Risk Analysis.

Grundtanken är att förebyggande åtgärder för att skydda miljön och människors hälsa bör vara vetenskapligt grundade. För att försiktighetsåtgärder skall genomföras bör det därför finnas vetenskapligt trovärdiga bevis för en potentiell fara. Å ena sidan behöver dessa bevis inte vara avgörande, försiktighetsåtgärder kan alltså baseras på vetenskapligt trovärdiga misstankar om fara. Å andra sidan bör försiktighetsåtgärder inte baseras på gissningar som saknar vetenskapligt stöd. Dessutom bör säkerhetsåtgärderna uppdateras allt eftersom mer vetenskaplig information blir tillgänglig. Beslutsfattare bör vara beredda att förstärka de förebyggande åtgärderna om faran visar sig vara större än vad som ursprungligen befarats, och minska eller ta bort dessa åtgärder om faran visa sig vara mindre än förväntat.

Lagstiftningen kring bioteknik inom jordbruket har inte uppdaterats i detta avseende under flera decennier, vilket återspeglas av föråldrade kriterier för att identifiera produkter som kan orsaka problem. Modern kunskap inom genetik, växtbiologi och ekologi har gett oss mycket bättre kriterier för att identifiera potentiellt problematiska förädlingsprojekt mot vilka förebyggande åtgärder bör riktas. Lagstiftningen kring användningen av bioteknik inom jordbruket bör uppdateras så att den använder sig av den vetenskapliga information som finns tillgänglig idag.