SLU-nyhet

Future Forests stärker kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk

Publicerad: 13 april 2017
Espmark.jpg

Future Forests har stärkt kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk med två rapporter. Den ena sammanställer kunskap från Finland och Sverige om de olika hyggesfria skogsbruksmetodernas förutsättningar och effekter. Den är framtagen i samarbete med det finska naturresursinstitutet LUKE. Den andra bygger på en medieanalys av debatten kring hyggesfritt skogsbruk som ett alternativ till kalhyggesbruket.

- Vi skogsforskare har nog ansett att de skogsskötselmetoder som är tänkbara inom ett hyggesfritt skogsbruk varit välkända, och att det i första hand handlar om olika varianter av blädning, det vill säga att de grövre träden avverkas i en flerskiktad skog, säger Tomas Lundmark som är professor i skogsskötsel vid SLU.

Men det började bli allt tydligare i diskussionerna att kärnan i kritiken mot kalhyggesbruket bland annat handlade om själva förekomsten av hyggen. Det inspirerade till en idéhistorisk studie av samhällsdebatten om hyggesfritt skogsbruk.

Idéerna om hyggesfritt skogsbruk

Insikten om att begreppet hyggesfritt skogsbruk används på många olika sätt ligger bakom Future Forests satsning på att göra en medieanalys av debatten kring hyggesfritt. Idéhistorikern Kristina Espmark samlade in ett gediget material som omfattade tidningsskriverier om hyggesfritt skogsbruk, blädning, kontinuitetsskog med flera begrepp mellan 1994 och 2013. Hon analyserade argumenten för och emot hyggesfria metoder och i vilken mån begreppen definierades. Rapporten finns att ladda ner eller beställa i tryckt form (se nedan).

Historikern Anna Sténs har utgått från Kristinas Espmarks undersökning och analyserat så kallat riksdagstryck, det vill säga motion, propositioner, utredningar och liknande. Hon har studerat hur frågan om hyggesfritt tagits upp i riksdagspolitiken sedan 70-talet och framåt. Det förefaller som att den politiska diskussionen har ökat från en låg nivå till att bli något mer intensiv de senaste 10 åren.

- Jag tycker att man kan se att själva begreppet hyggesfritt bidrar till detta och kanske finns det också en förklaring i att det inte finns någon tydlig definition av vad hyggesfritt är, säger Anna Sténs. Detta kan i sin tur bidra till en mindre låst debatt. Men hyggesfritt har inte fått något stort genomslag i praktiken – och det återstår ju att se om det får det.

Kunskap från Finland och Sverige

Forskningen om hyggesfria skogsskötselsystem är på uppgående både i Sverige och i Finland.  Båda länderna har en likartad skoglig historia och till stora delar jämförbara naturtyper. Forskningsprogrammet Forests and Silviculture in the Future vid det finska naturresursinstitutet LUKE och Future Forests tog gemensamt initiativ till att föra samman sina kompetenser, experimentella data och forskningsresultat för att vinna ökad kunskap om hyggesfria skötselmetoder.

- Vi har genomfört två gemensamma workshops vilka har lett fram till att vi nu kunnat sammanfatta kunskapsläget på ett bra sätt. Jag är övertygad om att det kommer många nya och spännande resultat om hyggesfritt skogsbruk från båda våra länder framöver, med utgångspunkt i det arbete vi just genomfört tillsammans, säger Annika Nordin, programchef för Future Forests.

Rapporten som finns att ladda ned eller beställa i tryckt form (se nedan) visar bland annat att forskningen från Finland och Sverige på många sätt kompletterar varandra. Till exempel har finsk forskning tagit upp frågor om virkeskvalitet och risk för angrepp av skadegörare i hyggesfritt skogsbruk medan svensk forskning handlat om olika metoder för hyggesfritt samt jämfört klimatnyttan mellan hyggesfritt och trakthyggesbruk.

- En forskningsgren jag ännu tycker mig sakna är hur man med hyggesfria metoder kan skapa mer besöksvänliga skogar, säger Annika Nordin. Hyggesfritt förespråkas ju ofta i tätortsnära miljöer men vi behöver veta mer om vilka former som lämpar sig bäst i olika sammanhang. Det är ju inte säkert att blädad granskog alltid är det mest tilltalande för skogens besökare. Olika former av luckhuggning kan ju, förutom att skapa en känsla av hyggesfritt, även erbjuda god tillgång på bär och en variationsrik markvegetation i kantzonen mellan skog och lucka, påpekar hon.

En gåva till framtidens forskare

Future Forests har också tagit initiativ till att starta igång ett antal långliggande fältförsök. Arbetet med att hitta lämpliga försöksområden och ställa upp försöken har utförts tillsammans Bo Magnusson från Skogsstyrelsen.

- Inom Future Forests har vi haft stor nytta av långliggande fältförsök som startats av tidigare verksamma forskare. Den värdefulla gåvan återgäldar vi genom att starta nya försök som framtidens skogsforskare kan dra nytta av, säger Tomas Lundmark.

Båda rapporterna finns för nedladdning, men det går också att beställa en tryckt rapport från linda.gruffman@slu.se.


Kontaktinformation

Annika Nordin, programchef Future Forests, professor
annika.nordin@slu.se, 090-786 82 29, 076-764 59 18

Sidansvarig: annika.mossing@slu.se