SLU-nyhet

Samarbete mellan fiskare och forskare minskar bifångster i trålfisket

Publicerad: 30 maj 2017
Fiskebåt

En tvådelad trål som skiljer plattfisk från torsk. En kräfttrål som sorterar bort oönskad fisk och småväxta havskräftor. Ett flexibelt sorteringsgaller som gör sillfisket effektivare. Tillsammans med fiskenäringen har sekretariatet för selektivt fiske vid SLU utvecklat ett flertal selektiva redskap som främjar ett långsiktigt hållbart fiske. Nu ska sekretariatets erfarenheter presenteras vid FN:s havskonferens i New York den 5-9 juni.

– Att bedriva ett riktat fiske efter plattfisk som rödspotta och rödtunga samtidigt som kvoten av torsk är begränsad är en utmaning. Genom att använda en tvådelad trål med två sorteringsgaller så hamnar plattfisken i den undre trålpåsen och rundfisk som torsk i den övre. Om kvoterna på någon av arterna skulle vara slut så öppnar man helt enkelt den ena trålpåsen och kan fortsätta fiska med den andra, säger Hasse Nilsson, projektledare inom sekretariatet för selektivt fiske och forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU (SLU Aqua).

Den specialutvecklade trålen är att av flera exempel på lyckad redskapsutveckling från sekretariatet för selektivt fiske vid SLU, som startades 2014 på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Idéer från fiskerinäringen omsätts i praktiken

Sekretariatet samlar in idéer på redskapsutveckling direkt från fiskenäringen, och tillsammans utarbetar forskare och fiskare därefter en projektplan. En styrgrupp bestående av bland andra HaV och Jordbruksverket beslutar om prioriteringar och projekt, och de projekt som beviljas får finansiering av HaV. Fiskarna utvecklar på egen hand redskapen, som sedan utvärderas vetenskapligt av forskare på SLU Aqua.

– Industrins initiativ och engagemang är centralt för det lyckade arbetet inom sekretariatet. Det borgar för att projekten har relevans och därmed har redskapen också stor möjlighet att bli direkt tillämpbara i det praktiska fisket, säger Daniel Valentinsson, forskare på SLU Aqua.

Bakgrunden till sekretariatet är ett regeringsuppdrag som gav HaV till uppgift att samordna arbetet med selektivt fiske för att underlätta för fiskerinäringen att ställa om till landningsskyldigheten. Landningskyligheten innebär att fångster av kvoterade arter inte längre får kastas tillbaka i havet och att all fångst räknas av kvoterna.

Effektiva redskap för en mångfald arter

HaV har under sekretariatets fyra år fördelat 38 miljoner kronor på projekt som lett till färre bifångster samt att mindre mängd oönskad fisk fångas.

– Tack vara sekretariatet har vi fått fram flera användbara redskap för allt från torsk, sill och flundra till kräftor och räkor. Fortfarande är dock inte landningsskyldigheten fullt implementerad varken i Östersjön eller Västerhavet, så fiskenäringen har ännu inte identifierat alla behov. När landningsskyldigheten slår igenom fullt ut kommer vi säkert att få se fler individuella lösningar, säger Daniel Valentinsson.

Erfarenheterna och de goda exemplen från sekretariatets arbete kommer att presenteras i en utställning under Havskonferensen - The Ocean Conference – som arrangeras i New York den 5-9 juni i år. Sverige och Fiji är initiativtagare och ordförande för konferensen, som ska stödja arbetet med att rädda världshaven och uppnå det globala hållbara utvecklingsmålet om hav och marina resurser, mål 14 i FN:s Agenda 2030. Mål 14 hanterar ett brett spektrum av havsfrågor, exempelvis hållbart fiske, marin nedskräpning, havsförsurning och en hållbar blå ekonomi.


Kontaktinformation

Daniel Valentinsson, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
daniel.valentinsson@slu.se, 010-478 40 49

Hans C. Nilsson, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU hans.nilsson@slu.se, 010-478 40 40

Sidansvarig: sofia.bureborn@slu.se