SLU-nyhet
Experiment i naturen ger ny kunskap om skog, mark och vatten
Publicerad: 27 juni 2017
Våren och sommaren är den mest intensiva perioden på SLU:s fältforskningsstationer. Forskningsstationerna är vetenskapens storskaliga experimentlådor – här monteras mätutrustningar och utförs försök i mark, vatten och träd för att försöka hitta svar på forskningens frågor.
- Nu är det högsäsong för experimentell fältforskning över hela landet. För SLU:s och SITES del handlar det dels om att etablera ny infrastruktur , följa upp långsiktiga fältförsök och fram för allt ta emot forskare från hela världen som vill använda våra faciliteter för att studera sina forskningsfrågor, säger Ida Taberman, biträdande föreståndare för SITES.
Mini-ekosystem i sjöar
En av årets stora satsningar på ny infrastruktur står SITES AquaNet för. På två av SLU:s fältforskningsanläggningar (Svartberget och Asa) har man installerat mesokosmer, små kontrollerbara bassänger(tankar) som fylls med sjövatten. Där kan forskarna göra experimentella jämförelser inom en sjö genom att manipulera de små ekosystemen på olika sätt.
Genom att AquaNet har installerat likadana uppsättningar av mesokosmer i fyra sjöar på olika platser i Sverige kan klimatgradienten också studeras inom ramen för forskningsinfrastrukturen SITES. Det gör det möjligt att göra experiment och mätningar parallellt på flera ställen. Det som mäts är bland annat klorofyll, syrgashalt, temperatur och ljusförhållanden.
- Det är världsunikt att det görs i den här stora skalan, säger Peder Blomkvist som är chefstekniker på Svartbergets forskningsstation. När vi fått allt att fungera och behärskar all teknik så kommer det att skapa stora nya möjligheter till forskning.
Kollegan Ola Langvall, försöksledare på Asa försökspark instämmer.
- Vi hoppas locka till oss forskare från hela världen som vill utföra experiment i en naturnära miljö och med olika klimatologiska förutsättningar och vattenkvaliteter, säger Ola Langvall.
Bättre koll på grundvattnet
Grundvattnet har seglat upp som en angelägen fråga inför sommaren. Det behövs bättre förståelse för vad som styr grundvattnets variation. I år anlägger SLU därför i samarbete med SKB en serie brunnar i Svartberget som kommer att kunna användas för att förbättra datormodellerna för grundvattnet.
- Det svåra just nu är att förstå grundvattenvariationen, säger Peder Blomkvist. Målet är att de förfinade grundvattenmodellerna i kombination med GIS-kartor ska ge en tydligare bild av hur grundvattennivåerna ändrar sig.
Läs mer om fältforskningsinfrastrukturen SITES på www.fieldsites.se
Skogsmarkens kollager undersöks
En av många forskare som har stor glädje av forskningsinfrastrukturer är Benjamin Forsmark, doktorand vid SLU. Han intresserar sig för skogsmarkens lagring av kol. Denna sommar ägnar han åt att försöka utveckla metoderna för att mäta förekomsten och flödet av kol i marken.
Frågan om hur mycket kol det finns i skogsmarkens kollager kommer ofta upp i debatten om skogens roll i klimatsammanhang och är en angelägen fråga också för fältforskning.
- Historiskt har man betraktat marken som en svart låda, som avger eller tar upp kol, men nu försöker vi hitta metoder för att kvantifiera dessa flöden direkt i marken, säger Benjamin Forsmark.
Att mäta hur mycket förna som faller i form av löv, barr och kvistar är inte så svårt. Desto svårare är att mäta hur mycket finrötter träden bildar och hur mycket mycel svampar bildar nere i marken.
- Vi använder bland annat sand ren från kol inneslutet i finmaskig väv för att mäta tillskottet av kol genom den svampbiomassa träden bidrar till att producera, säger Benjamin Forsmark.
Den övergripande frågan för Benjamin Forsmark är hur kvävedeposition påverkar kolförrådet i marken. Försöken utförs därför i gamla gran-och tallskogar som inte brukats och som gödslas för att efterlikna den kvävedeposition som sker i södra Sverige.