SLU-nyhet

Livsmedelsproduktion i stadsmiljö – en intervju med Håkan Sandin från SSEC

Publicerad: 04 oktober 2018
SSEC-300x300.JPG

Dagens städer är beroende av stora inflöden av mat, vatten och energi, samtidigt som städernas utflöden består av stora mängder spillprodukter, föroreningar och spillvärme. Sverige har idag en spillvärmepotential på 150 TWH, vilket är lika mycket energi som den totala svenska elanvändningen. Men eftersom den bortkylda värmen till stor del består av låga temperaturer har nyttan av denna resurs hittills varit obefintlig. Detta vill SSEC, Swedish Surplus Energy Collaboration, ändra på.

SSEC startades år 2012 och driver idag ett omfattande forsknings- och utvecklingsprogram med ett stort antal parter och intressenter, från Härnösand i norr till Malmö i söder. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp är hemvisten för nätverket och vi träffade Håkan Sandin, programledare för SSEC för att höra mer om stadsodlingens potential.

Hej Håkan! Berätta, vad är SSEC?
 – SSEC är ett nätverk av kommuner, konsultföretag och energileverantörer. Vi är 13 partners som bygger upp en ny livsmedelsindustri av fisk och grönsaker i hela Sverige. Vi använder restflöden i samhället som överskott på värme, el, koldioxid. Vi använder också överbliven infrastruktur i eller utanför våra städer. SSEC har varit med och startat upp det nya Företaget Foodhills AB i Bjuv och Peckas Naturodlingar i Härnösand.

Vad har nätverket för mål?
 – Vi har två långsiktiga strategiska mål för programperioden. Det första handlar om ”Urban Food”, att utveckla en livskraftig livsmedelsindustri i staden. Vi vill möjliggöra en ny svensk, intensiv, cirkulär och symbiotisk primärproduktion av fisk och grönsaker i urbana och industrinära miljöer. Det andra målet fokuserar på ”Urban Health”, att skapa hälsosamma vistelsemiljöer för människor i framtidens städer.

Vad ser ni för vinster med att odla mat i staden?
 – Den stora vinsten att odla mat i staden är att arbetskraft finns där, restflödena finns där, de överblivna lokalerna finns där och konsumenterna finns där. Vi behöver ju inte heller någon åkermark för att producera fisk och grönsaker. Vi kan göra det i hus i helt slutna cirkulära, hållbara och mutualistiska system. 

Är det samma sak som akvaponik?
 – Ja akvaponisk odling, det vill säga kombinerad kretsloppsodling av fisk och växter i slutna system, är ett mycket bra exempel på hållbar stadsodling. Den kan ske i mycket stor skala mitt i städerna, har en mycket låg miljöpåverkan och kräver en förhållandevis liten yta. Fisken och grönsakerna håller dessutom en hög kvalitet. En kartläggning visar att exempelvis endast 2% av tätortsytan i Göteborg behövs för att göra staden självförsörjande på grönsaker och fisk.

Du är också verksamhetsutvecklare för Refarm, vad handlar deras arbete om?
 – Refarm 2030 är en nationell, ideell förening med fokus på en mer hållbar och ökad matproduktion i Sverige. Föreningen bildades 2016. Kommuner och organisationer efterfrågade detta nätverk och samlingspunkt, och även dåvarande europaparlamentariker Peter Eriksson gav oss vårt stöd. Samtliga efterlyste ett brett arbete med krisberedskap och hållbar ökad självförsörjningsgrad, social hållbarhet kopplat till livsmedelsproduktion och en brygga mellan stad och land.
Refarm vill bland annat uppmuntra forskning om stadens matproduktion och utveckla stadsjordbrukens roll som landsbygdsambassader.

Under konferensen Mat och städer, som arrangerades av SLU, Malmö Stad, Climate-KIC och SSEC i september i år, korades vinnarna i innovationstävlingen Urban Food from Residual Heat. Vad handlade tävlingen om?
 – Det var en tävling som pågick under 2017 och 2018 med stöd från Vinnova och tretton parter. Den sammanlagda prispotten var 2 Mkr. Tävlingsuppgiften var att ge förslag till en liten odlingsanläggning, ca 2000-4 000 m2, för grönsaker, fisk och eventuell annan biologisk produktion som kan förläggas till urbana sammanhang.

En global megatrend

Odling och livsmedelsproduktion i stadsmiljö är helt klart en växande trend världen över. I Sverige pågår en mängd spännande initiativ, både på stor och liten skala. Forskning visar en lång rad fördelar med stadsodling: den kan bland annat bidra till ökad livskvalitet, nya arbetstillfällen, gröna mötesplatser och social integration i det offentliga rummet.

SLU Urban Futures vill belysa olika tongivande och inspirerande exempel ur denna rörelse och i en kommande intervju får ni möta Cyrille Gaubert från Stadsbruk – ett nyskapande nätverk som hjälper kommuner och markägare att implementera ett nytt system för att kunna starta kommersiell odling i staden. 


Kontaktinformation

SLU Urban Futures
urbanfutures@slu.se

Enheten för samverkan och utveckling
Box 54
230 53 Alnarp

Sidansvarig: hanna.weiber.post@slu.se