SLU-nyhet

Ny information om metalltransport kan leda till förbättrade riskbedömningar av förorenade jordar

Publicerad: 05 oktober 2018

I en ny doktorsavhandling har Åsa Löv ifrågasatt antagandena runt hur riskbedömningar av förorenade jordar görs. Åsa har tagit fram ny information som ger bättre uppskattningar av metalltransport och metallers löslighet i förorenade jordar.

Idag finns 85 000 potentiellt förorenade jordar i Sverige, varav 7000 är högriskområden och 1000 bedöms ha mycket hög risk för människors hälsa och / eller för miljön. Att rena förorenade områden är dyrt och därför är det viktigt att göra en grundlig riskbedömning innan beslut tas om huruvida marken ska renas. Att förstå naturen hos föroreningar som lakas ut är avgörande för att kunna uppskatta hur stor del av föroreningar som transporteras ur marken med vattenflöden.

Riskbedömningar kan underskatta metalltransport till vatten

I den svenska modellen för riskbedömningar tas hänsyn till grundvatten, ytvatten, markekosystem och människor. Lösligheten och därigenom transporten av olika metaller beskrivs som en jämvikt mellan fasta jorden och metaller i lösning i markvattnet. Det som inte är med i modellen är den potentiella transporten av metaller som transporteras med partiklar och kolloider (en kolloid är mycket liten partikel). Därigenom kan koncentrationerna av metaller som transporteras vidare med vatten underskattas.

I sin nya doktorsavhandling har Åsa Löv ifrågasatt några av de antagandena som finns i riskbedömningar idag.

– Jag ville ta fram mer information om de processer som styr transporten av metaller och halvmetaller i förorenade jordar. Då skulle förutsägelserna om total metalltransport och metallers löslighet i förorenade marker kunna bli mer exakt, säger Åsa.

Transportmekanismer undersöktes

Åsa Löv studerade de mekanismer som är inblandade i transport av partikulärt, kolloidalt och löst bly, krom, zink, arsenik och antimon (ett halvmetalliskt grundämne som bland annat används vid glastillverkning). Detta gjordes i ett bevattningsexperiment på intakta jordkolonner från fyra historiskt förorenade jordar. För att undersöka vilken kemisk form bly och krom har i bulkjorden, samt partiklar och kolloider som lakades i bevattningsexperimentet, användes en röntgenspektroskopimetod som ger information om strukturer i molekyler samt användes geokemiska modeller. 

Hur bra tre befintliga, standardiserade utlakningstester var på att beskriva utlakning från intakta jordkolumner undersöktes också med hjälp av en filtreringsteknik där ämnen delas upp efter storlek.

Partikeltransport beror på markegenskaper

Bevattningsexperimentet visade att de metaller och halvmetaller som lättast transporteras med partiklar och kolloider var bly, följt av krom, zink, arsenik och sist antimon. Hur väl bly och krom transporterades med partiklar och kolloider berodde huvudsakligen på markens egenskaper.

En av de tester som används vid bestämning av högriskjordar visade sig ge bättre förutsägelser när kalciumklorid användes i stället för avjoniserat vatten.

– Mina resultat kan användas för att förbättra beskrivningen av transportprocesser i riskbedömningar.  Därigenom kan vi göra mer exakta utvärderingar av total metalltransport och metallers löslighet i förorenade jordar och bättre bedöma vilka marker som är farliga för människor och miljö, avslutar Åsa.

 

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Åsa Löv

Institutionen för mark och miljö, SLU

asa.lov@slu.se, 072-5445116