SLU-nyhet
Hur klarar framtidens skogar torka?
Publicerad: 17 oktober 2018
Torka kommer enligt klimatprognoserna att bli vanligare i framtiden. Dagens klassificering av hur olika trädarter reagerar på torka behöver förbättras så att vi kan få mer korrekta prognoser av hur skogarna kommer att klara detta. Det visar en studie som bland annat forskare från SLU deltagit i. Forskarna lanserar en ny modell som tar hänsyn till både egenskaper och växtplats vid klassificeringen av hur olika trädarter reagerar på torka. Det är viktigt för att vi ska kunna förutsäga vilka skogar som klarar sig bäst i ett framtida klimat och för att vi ska få bättre underlag i klimatarbetet.
Sommaren 2018 visade tydligt att jordbruket påverkas av torkan, till exempel sämre skördar och brist på bete. För skogsbrukets del har oron hittills handlat mest om ökad brandrisk men på sikt kan också påverkan på träden av torka och värme vara ett hot. Därför är det viktigt att hitta bra modeller för att förutsäga hur skogarna kommer att klara ett varmare och torrare klimat. De träd som planteras i dag kommer ju att avverkas i framtidens klimat.
- Det ska ganska mycket till för att träd ska dö av torka. Man kan se på de björkar som gulnade i juli att de hämtade sig på sensommaren. Men om det blir vanligare med så här torra och varma somrar så kommer vi se att produktiviteten i skogen påverkas, säger Giulia Vico, på institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, en av medförfattarna till studien som letts av Xue Feng på Universitetet i Minnesota.
När det är varmt och torrt ställs träd inför ett dilemma. För att spara på vattnet kan det stänga klyvöppningarna, då minskar risken för skador på det rörsystem som transporterar vatten genom stammen. Men då kommer heller ingen koldioxid in och trädet kan inte bygga upp biomassa. Det kan med andra ord välja mellan att skadas eller att svälta – där torkskador är det största hotet.
Arter reagerar olika beroende på vilka egenskaper de har. En del trädarter tenderar att hålla klyvöppningarna öppna även under tuffa förhållanden. Modellen bygger på var olika trädarter ligger längs denna skala – de som snabbt stänger klyvöppningarna som skydd och de som kan ”stå ut med” mer torka trots att klyvöppningarna är öppna.
Men vilka träd som presterar bäst när det blir torrt beror också på växtplatsen. till exempel markens förmåga att hålla kvar vattnet och lokalt klimat (nederbörd, temperatur, luftfuktighet med mera). Man måste ta hänsyn både till hur träd kontrollera klyvöppningarna och var trädet växer för att öka möjligheten att göra bra förutsägelser för framtiden. Modellen kan, när den har utvecklats ytterligare, ge skogsägare bättre verktyg att avgöra vilka träd som är lämpliga att plantera på olika platser.
Korrekta modeller är också viktiga för att man ska kunna förutsäga vad som händer om det blir två grader varmare, fyra grader varmare och så vidare – var tidigare erfarenhet kan inte hjälpa till mycket – och därmed för vad vi måste göra för att uppfylla Parisöverenskommelsen om klimatet.
- Träd spelar en viktig roll för globala kolbalansen. Om man ska kunna göra bra prognoser är det viktigt att veta hur mycket kol de kan förväntas binda, säger Giulia Vico.
Modellen bygger på en beskrivning av hur vattnet rör sig genom jorden, rötterna, stammen och bladen kombinerat med mätdata från olika arter och växtplatser, framförallt i Kalifornien under en torrperiod.