SLU-nyhet

Mycket att vinna på mer lupin och soja på de svenska åkrarna

Publicerad: 19 november 2018

Det finns många orsaker att öka odlingen av soja och lupin i Sverige. Vårt beroende av importerad soja och annat proteinfoder i kött- och mjölkproduktionen skulle minska. Det skulle också bidra till ett mer kväveeffektivt jordbruk. Framförallt de ekologiska lantbrukarna skulle tjäna på det. Dessutom är större variation av grödor bra för biologisk mångfald. Nytt SLU-projekt ska fylla kunskapsluckor för att underlätta för lantbrukarna att odla soja och lupin.

Sverige är till stor del beroende av importerat proteinfoder till kött- och mjölkproduktionen, 230 000 ton sojaprodukter importeras varje år. Generellt sett är produktionen av trindsäd (storfröiga ärtväxter) låg i Sverige. I ekologisk produktion ska minst 60 procent av fodret komma från den egna gården och behovet av proteinfoder tillgodoses idag främst genom odling av raps, ärt och åkerböna. På grund av risken för långlivade jordburna skadegörare, som till exempel ärtrotröta, är det olämpligt att odla ärt och åkerböna oftare än vart 6-8:e år.

Sojaböna och lupin funkar i Sverige

En möjlighet att öka den inhemska produktionen av proteingrödor är att odla flera sorters trindsäd. Sojaböna och lupin är intressanta alternativ eftersom de har hög proteinhalt och god näringskvalitet. De är lämpliga både som foder och som mat till människor.
Tidigare försök har visat att det är möjligt att odla sojaböna och lupin i Sverige med goda resultat, men dessa nya grödor har inte fått genomslag i större skala. Det saknas kunskap och erfarenhet om hur de ska odlas på bästa sätt och hur sorterna fungerar i olika delar av landet, till exempel när det gäller avkastning. Dessutom är det ett oprövat kort och lantbrukare kan vara osäkra på om det går att sälja.

Forskare och lantbruk arbetar tillsammans

Nu har en grupp yngre forskare på SLU fått medel från Formas för att  fylla dessa kunskapsluckor så att fler lantbrukare kan börja odla soja och lupin. Det är ett samarbete mellan postdoktorer på institutionen för Växtproduktionsekologi, institutionen för ekonomi och institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi. 

Projektet ligger också helt i linje med konsumenternas ökade intresse för ekologiska produkter och alternativ till kött, till exempel olika sojaprodukter.

Forskarna ska:

  • Ta reda vilka områden i Sverige som lämpar sig för soja- och lupinodling genom att jämföra klimat- och markdata med grödornas växtkrav och regionala marknadsmöjligheter.
  • Testa olika sorter och utveckla odlingsstrategier för soja och lupin i fältförsök på tre gårdar med ekologisk produktion när det gäller skörd, kvalitet, kvävebalans, ogräs, och skadegörare, samt hur trindsäden påverkar efterföljande gröda.
  • Utvärdera hur de testade odlingsstrategierna för soja och lupin presterar när det gäller hållbarhet och lönsamhet på gårdsnivå, och möjligheterna för att öka självförsörjandegraden av växtprotein på regional nivå.
  • Undersöka hur mycket mer konsumenter är villiga att betala för ekologisk mjölk som producerats med inhemskt proteinfoder.

Särskilt viktigt för ekologisk odling

Projektet kan föra med sig flera fördelar för det svenskt jordbruk. Trindsäd och andra baljväxter är viktiga i ekologisk produktion eftersom de är kvävefixerande och inte behöver gödslas. Det gäller särskilt för gårdar utan tillgång till egen gödsel. Det råder idag brist på gödselprodukter som kan användas i ekologisk produktion.
Odling av fler olika grödor bidrar också till den biologiska mångfalden i odlingslandskapet, och lantbrukarna får ”fler ben att stå på”. Dessutom gör ökad tillgång på växtprotein livsmedelssystemet mindre sårbart och på lång sikt kan projektet bidra till att öka självförsörjningsgraden av växtprotein både på gårdsnivå och på nationell nivå på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt.

Projektet fick medel från Formas utlysning för Ekologisk livsmedelsproduktion och konsumtion. Det koordineras av Alexander Menegat. Övriga forskare som deltar är Pierre Chopin, Ortrud Jäck, Ida Karlsson, Marcos Lana, Dimitrije Markovic, Jens Rommel

Sex forskare och en uppstoppad björn.
Dimitrije Markovic, Jens Rommel, Marcos Lana, Alexander Menegat, Ida Karlsson, Ortrud Jäck och Pierre Chopin. Tvärvetenskapligt team med unga forskare. Foto: Marcos Lana
Projektet ska klargöra hur och i vilken omfattning lupin och sojaböna kan odlas under svenska förhållanden. På bilden sojaböna. Foto: Marcos Lana
Fakta:

Forskarna ska odla blålupin (Lupinus angustifolius), den hittas då och då utanför fälten där den odlas, men är inte invasiv och snabbspridd på samma sätt som blomsterlupinen (Lupinus polyphyllus).

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se