SLU-nyhet

Nextfood ökar innovationstakten

Publicerad: 28 november 2018

I en nära framtid är vi 10 miljarder människor på jorden. Om resurserna ska räcka måste ny teknik och nya hållbara metoder snabbt nå ut till lantbrukare och andra företagare i matkedjan. Genom det internationella EU-projektet Nextfood ska innovationstakten öka. Martin Melin på SLU Alnarp är projektkoordinator och spindeln i nätet för ett stort arbete som sätter individen i fokus.

Tidigare forskning om innovationer har inriktats på organisationssystem - hur företag, universitet och samhälle ska organiseras för att skapa en miljö som är gynnsam för innovation och för hur de olika aktörerna kan samarbeta.

-Nu riktar vi istället blicken mot individer som jobbar i systemet och hur man kan stärka deras förmåga att skapa nya, hållbara lösningar, berättar Martin Melin, projektkoordinator för Nextfood och forskare vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi på SLU Alnarp. Hans forskning på institutionen är inriktad på ledarskap och organisation.

Nya processer

Nextfood har fokus på att stärka grupper i hela kedjan från jord till bord, till exempel lantbrukare, näringsliv och rådgivare men även studenter som på sikt ska ut och bli yrkesverksamma. Utgångspunkten är att när människor från olika discipliner förs samman för att lösa problem så startar processer som gynnar gemensamt lärande och skapar nya kreativa lösningar.

-Samtidigt får man mer relevanta och genomförbara lösningar när lantbrukarna själva varit med i forskningsprocessen, säger Martin Melin.

Gemensamt lärande

Genom att ta ut lantbrukare, forskare, rådgivare och studenter på en gård skapas situationer som är väldigt gynnsamma för gemensamt lärande, så kallad action learning. Kunskapen om de så kallade lärprocesserna kan sedan skalas upp i forskningen. Det kan finnas hinder och möjligheter hos individerna men även hindrande föreställningar om andra grupper.

-Det kan även finnas hinder och möjligheter på institutionsnivå, till exempel universitetslärare som är vana att jobba mer traditionellt med föreläsningar. Genom att blanda in praktiken kan man hitta ett nytt arbetssätt, säger Martin Melin.

Tolv olika case

Nextfood är uppbyggt av 12 olika case, eller fall. De tolv fallen representerar olika delar av matkedjan men även olika kulturer, med fall från Europa, från Indien, Egypten och Etiopien.

Ett exempel utgörs av ett fall i Grekland där två grupper av rådgivare, studenter och lantbrukare jobbar tillsammans för att introducera ny hållbar teknik. Den ena gruppen jobbar med får, den andra med bordsdruvor.

-Ett annat fall kommer att starta i Norge under hösten. Här ska masterstudenter i agroekologi utveckla lärandet genom att arbeta tillsammans med praktiker. Det man sett och lärt tar man med tillbaka in i klassrummet.

Mjuk kunskap viktigt

I strävan efter ett hållbart samhälle är det lätt att tro att teknisk kompetens är den allra viktigaste egenskapen. När frågan ställts inom Europas näringsliv visar det sig att så kallade soft skills, förmåga till kommunikation och samarbete, är väl så viktiga egenskaper. Inom Nextfood görs därför en inventering på global nivå av alla partners, näringsliv och universitet, för att ta fram kompetensprofil på studenterna inom olika områden. Syftet är att designa utbildningar så att de passar för framtiden.

Nextfood har som en följd beställt ett utbildningssystem för olika grupper i matkedjan, där fokus ligger på ökad hållbarhet, både socialt och ekologiskt. Det gäller att nya hållbara lösningar sprids och kommer till användning i praktiken

- Lyckas vi kan Nextfood sätta stort avtryck på ganska mycket i universitetetens framtida inriktning på utbildning inom området, tror Martin Melin.

Det stora projektet startade med en kick off i Malmö med 50 deltagare och Martin Melin har därefter åkt runt på uppstartsmöten i sin roll som projektkoordinator. Till våren väntar partnerkonferens nummer två, i Tjeckien.

Sju arbetspaket

Efterhand har det som kallas work packages startat, sju arbetspaket med projektledare. De sju arbetspaketen har olika innehåll, ett handlar bland annat om inventering av vilken kompetens och vilka färdigheter framtidens studenter ska ha. Ett annat handlar om design av ett nytt utbildningssystem, ett tredje om att hitta metoder för att utvärdera hur forskning kan ha effekter på samhälle och miljö. Ett fall är svenskt och ligger på Skogforsk i Uppsala, det handlar om utbildning av professionella inom skogen.

-Huvudfokus i projektet ligger på mat och lantbruk men mycket av lärdomarna kan överföras till skogen, som är en viktig sektor.

Resultatet av Nextfood blir alltså ett nytt utbildningssystem med det som krävs för att nå målet med ett mer hållbart samhälle i framtiden. Samtidigt bygger arbetet på samverkan där praktiska problem från olika discipliner löses gemensamt.

-Så att man utbildar rätt och på ett sätt som blir relevant för praktikerna och att det anammas bland europeiska universitet. Det är det som är utmaningen, att ta fram något bra och få in det i systemet, berättar Martin Melin, som på sikt hoppas att resultatet av Nextfood kommer att spridas över hela världen. 

Fakta:

Nextfood har en total budget på 70 miljoner kronor från EU:s forskningsfond Horizon 2020, varav 19 procent , cirka 13 miljoner kronor, tilldelats SLU.

Projektet är fyraårigt och organiserat som ett konsortium med 19 partners från 13 olika länder, de flesta europeiska. Martin Melin är projektkoordinator med värdefullt stöd av Christer Borglin från SLU:s Grant´s office när det gäller ekonomi och regelverk. Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi är ansvarig koordinator inför EU-kommissionen.

Sidansvarig: marianne.persson@slu.se