SLU-nyhet

Samspelet mellan rovdjur och byten kan förändras i ett nytt klimat

Publicerad: 27 november 2018
larver_TaiPoKauDummy_Chung Yun Tak_300.jpg

Varför är Jorden grön – varför äts inte all växtlighet upp av växtätare? Åtminstone en del av svaret ligger i växtätarnas risk att själva bli mat, det vill säga predationsrisken. Genom att äta växtätare minskar rovdjuren den mängd munnar som tuggar på växterna. Nu visar en ny studie att den pågående klimatförändringen kan störa den nuvarande balansen mellan rov- och bytesdjur.

Vetenskapen har klart påvisat att klimatförändringar också leder till förändringar i arternas utbredning. Hos oss innebär det bland annat till att sydliga arter sprider sig norrut, och att låglandsarter vandrar uppför bergssluttningarna. Nu har det kommit en studie som visar att klimatförändringen också återspeglas i samspelet mellan arter – åtminstone när det gäller predationsrisken.

Högre temperaturer och ett stabilt klimat bidrar båda till ett högre predationstryck. Den pågående klimatförändringen är förknippad både med stigande temperaturer och med ett mindre stabilt klimat, med regionala variationer. Därför kan den leda till olika förändringar i predationstrycket i olika regioner. På lägre breddgrader kan predationstrycket sannolikt minska, på högre breddgrader (som i Sverige) kan det öka. Genom att exponera dessa allmänna kopplingar visar studien hur klimatförändringar kan förändra markbundna ekosystem och de ekosystemtjänster som de står för

Den nya studien baserar sig på ett tidigare insamlat material. I en artikel som publicerades i Science demonstrerade Tomas Roslin, professor vid SLU, med stöd av en stor forskargrupp hur växelverkan mellan arter varierar med breddgraden och med höjd över havet. Nu får forskningen en uppföljare till artikeln som publiceras i en annan topptidskrift, Nature Climate Change.

– I den tidigare studien visade vi globala mönster i bytestryck. Nära polerna är sannolikheten för en växtätare att själv bli äten bara en bråkdel av vad den är vid ekvatorn. I den nya studien spårar vi orsakerna till dessa mönster, och påvisar att de ligger i just klimatfaktorer, förklarar Tomas Roslin. Temperatur och nederbörd förklarar mönstret bättre än breddgraden eller höjden över havsnivån.

– Den viktigaste konsekvensen är enkel: om nu en gång det nuvarande klimatet påverkar det nuvarande predationstrycket, då kan vi förvänta oss att en förändring i klimatet också leder till en förändring i predationstrycket. Klimatförändringen återspeglas således inte bara i förändringar i arternas utbredning, utan även i förändringar i växelverkan mellan arterna.

– Ur jord- och skogsbrukets synpunkt vore det förstås viktigt att kunna förutspå effekterna inom varje bestämt område på Jorden, men på den nivån blir nog förutsägelserna tillsvidare rätt oprecisa, befarar Tomas Roslin. Det vi kan säga mer bestämt är att predationstrycket kommer att förändras, och att detta är en ny dimension av klimatförändringen som vi måste hålla ögonen på.

Materialet bakom studien insamlades med relativt enkla medel. Forskarna klistrade fast tusentals fjärilslarver gjorda av modellera på 31 platser i världen, inklusive två ställen i Finland och ett i Danmark. Genom att studera bitmärken på larverna kunde forskarna sedan se hur många larver som blivit attackerade och av vad.

Mer information

Kontaktperson

Tomas Roslin, professor
Inst. för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
018-67 23 83, +358 40 595 80 98, tomas.roslin@slu.se

Artikeln

Gustavo Q. Romero, Thiago Gonçalves-Souza, Pavel Kratina, Nicholas A. C. Marino, William K. Petry, Thadeu Sobral-Souza & Tomas Roslin. 2018. Global predation pressure redistribution under future climate change. Nature Climate Change. doi: 10.1038/s41558-018-0347-y

Pressmeddelande om den tidigare studien (2017-05-18)

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf/källa ska anges.)

Förutspådda förändringar i predationstryck. Färgskalan visar hur sannolikheten för högt predationstryck kan förväntas förändras under det närmaste halvseklet. I gröna regioner minskar sannolikheten för ett högt predationstryck, i röda regioner ökar den. På lägre breddgrader kan predationstrycket alltså sannolikt minska, på högre breddgrader (som i Sverige) kan det öka. Källa: Romero, G. m.fl. Global predation pressure redistribution under future climate change. Nature Climate Change doi: 10.1038/s41558-018-0347-y

En konstgjord larv på post vid Zackenberg i nordöstra Grönland. Foto: Tomas Roslin

En larv av modellera glänser av fukt medan den väntar på att bli attackerad vid Tai Po Kau, Hong Kong. Foto: Chung Yun Tak


Kontaktinformation
Sidansvarig: David.Stephansson@slu.se