SLU-nyhet

Skogsutvecklingstyper i urban skog

Publicerad: 05 november 2018
urbanskog300x300.jpg

I ett masterprojekt utfört av Elias Halling, student vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning i Alnarp, undersöks dagens urbana skogsområden. Hur har de olika skötselmålen skapat den skogsstruktur och dynamik som finns idag?

En fallstudie av skogsutvecklingstyper i Sverige

Kombinationen arkitektur och vegetation skapar strukturella typer i naturen. Dessa strukturella vegetationstyper utgör en viktig del av den urbana skogen. Den urbana skogen är ett viktigt inslag för människor som bor i dess närhet. Med värden som rekreation, estetik och en hög biologisk mångfald förbättras människors levnadsvillkor. Dialogen och kunskapen kring urbana skogar är viktigt att kommunicera vidare för människor i dess närhet och hur de underhålls.

Skogsskötsel i urban skog är ett relativt outforskat område. Skogsutvecklingstyperna härstammar från det skogsfilosofiska begreppet naturnära skog och är ett tillvägagångsätt som passar väl in i en urban kontext eftersom tankesättet inte bara värdesätter produktion utan även naturvärden och rekreationsvärden.

Mål med studien

Målet med detta arbete har varit att försöka, utifrån två discipliner, skogsbruk och landskapsarkitektur, applicera såväl strukturella typer från disciplinen landskapsarkitektur och skogsutvecklingstyper från disciplinen skogsbruk på ett urbant skogsområde och föreslå utvecklingsförslag.

Ett viktigt mål med studien har varit att undersöka hur dagens urbana skogsområden ser ut och hur de olika skötselmålen har skapat den skogsstruktur och dynamik som finns idag. Ytterligare en frågeställning behandlar den urbana skogens landskapskontext och hur väl sampspelet mellan den urbana skogen och landskapet kan ske.
För att ge en inblick inom vegetationsforskning och skogsbruk inleds arbetet med en grundläggande teoretisk genomgång av de båda disciplinerna med landskapsarkitekturens beståndsstrukturer och skogsbrukets skogsutvecklingstyper.

Fallstudie

Utöver studien av dessa typer gjordes även en fallstudie. Fallstudien omfattar fyra tätortsnära skogsområden i södra Sverige. I dessa skogsområden har sex bestånd inventerats och analyserats utifrån dess skiktning, artdistribution och stamdiameter. Profildiagram har även ritats i utvalda bestånd. Profildiagrammen har legat som grund för arbetet genom att kommunicera mellan två representanter från de två studerade disciplinerna.

Resultat i form av utvecklingsförslag och idéer från de båda disciplinerna redovisas över samtliga områden där ett profildiagram dragits. På så sätt är resultatet inte bara nya förslag över hur skogsbestånd kan utvecklas utan även ett pedagogiskt instrument för en ytterligare förståelse kring den urbana skogen och dess komplexitet.

Läs hela examensarbetet här.

Författare: Elias Halling

Handledare: Björn Wiström, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Examinator: Allan Gunnarsson, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning

 


Kontaktinformation
Sidansvarig: hanna.weiber.post@slu.se