SLU-nyhet

Slumpmässiga eller riktade genetiska förändringar – vad spelar det för roll?

Publicerad: 19 november 2018
Vävnadsodling för att återbilda plantor från genmodifierade celler

Sommarens dom i EU-domstolen gällande genomredigerade grödor har väckt flera frågor. Forskaren Dennis Eriksson tycker att forskare och lagstiftare behöver se över frågan om det verkligen är viktigt att betrakta slumpmässiga och riktade genetiska förändringar på olika sätt, inom EU:s GMO-lagstiftning. Nu efterfrågar Jordbruksverket klargöranden och Europeiska kommissionens vetenskapliga råd, uppmanar till och med till revidering av lagstiftningen av genmodifierade grödor.

Är det relevant att genom biosäkerhetslagstiftningen kontrollera hur genetiska förändringar har uppstått? Det är knäckfrågan i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel där forskaren Dennis Eriksson (vid forskningsprogrammet Mistra Biotech) ger en överblick över EU:s regelverk för genetiskt modifierade organismer (GMO) och lagstiftningens eventuella tillämpning på nyare växtförädlingsmetoder där man vet mer exakt vilka gensekvenser som ändras.

– Det går ju inte att se skillnad på grödan eller slutprodukten om en genetisk förändring har uppkommit slumpmässigt i förädlingsledet, eller om mer målinriktade metoder ligger bakom förändringen. Är det då någon poäng med att reglera de olika metoderna på olika sätt? säger Dennis Eriksson. Man måste ju också ställa sig frågan vad som i det här sammanhanget är relevant ur biosäkerhetssynpunkt.

Han föreslår att forskare och lagstiftare, mer noggrant än vad de gjort hittills, ska se över den här frågan. Och han är inte ensam. Jordbruksverket ställde nyligen ett antal frågor till EU-kommissionen, bland annat om ett klargörande om vad som anses vara en ”metod“, och om det inte vore rimligt att anta att molekylära ändringar som är identiska innebär samma potentiella risk, oavsett hur de producerats. 

Växtförädling – att utveckla nya, förbättrade sorter av grödor – bygger på att det finns en variation av egenskaper hos växterna att välja på. Grunden till variationen är genetiska olikheter i växternas arvsmassor. Sedan 1970-talet kan forskare, med en ökande noggrannhet, göra avsiktliga ändringar i gener med hjälp av molekylärgenetiska metoder. Dels tack vare kunskaper om vilka gener som ger växterna de intressanta egenskaperna (exempelvis odlings- och hälsoegenskaper) och dels tack vare genetiska verktyg.

I somras avgjorde EU-domstolen frågan om huruvida EU:s strikta GMO-regler ska gälla för riktad mutagenes, som man till exempel använder gensaxen Crispr till. Domstolen kom fram till att produkterna från riktad mutagenes ska regleras enligt GMO-direktivet, vilket stora delar av forskarsamhället är starkt kritiska till. Det är mot bakgrund av denna dom som Jordbruksverket skickat sina frågor till EU-kommissionen. Den 13 november publicerade Kommissionens vetenskapliga råd ett uttalande som lyfter fram det motsägelsefulla med att dagens EU-regler inte kräver att gamla slumpmässiga mutationstekniker ska regleras, och föreslår att GMO-direktivet revideras. Kommer EU-kommissionen att agera utifrån det vetenskapliga rådets uttalande?

– Det är inte troligt att kommissionen tar några initiativ före Europaparlamentsvalet i maj 2019, säger Dennis Eriksson.

Mer information
Dennis Eriksson, forskare
Institutionen för växtförädling, SLU
040 - 41 54 52, dennis.eriksson@slu.se

Relaterade sidor: