SLU-nyhet

Beror nyckelbiotopernas värde på hur mycket gammal skog som finns i omgivande landskap?

Publicerad: 04 december 2018
nyckelbiotop-ingress.jpg

Nyckelbiotopernas betydelse för biologisk mångfald i olika delar av landet är en kontroversiell fråga. Nu har forskare på SLU fått medel från Formas för att undersöka om nyttan med nyckelbiotoper beror på hur mycket gammal skog som finns i omgivningarna. Resultaten kan bidra med viktiga fakta till den intensiva naturvårdsdebatten.

Debatten har pågått länge och trappades upp våren 2017 när Skogsstyrelsen på DN Debatt informerade om att de avbryter nyckelbiotopsinventeringen i nordvästra Sverige. Skogsägare och skogsbruksrepresentanter hävdar att nyckelbiotoperna är onödiga i den nordvästra delen eftersom det finns så mycket gammal och skyddad skog. Naturvårdsorganisationerna anser tvärtom att de är extra värdefulla på grund av de unika skogarna med mycket rödlistade arter.

100 000 nyckelbiotoper

En nyckelbiotop är ett skogsområde som har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna, där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Totalt finns 100 000 stycken (medelareal 5 ha) med ett ekonomiskt värde på 60 miljarder, kartlagda av Skogsstyrelsens i en stor inventering. Endast ett fåtal är skyddade av staten men de flesta är frivilligt avsatta av certifierade skogsägare. Nyckelbiotoperna utgör 2 procent av den produktiva skogsarealen i Sverige och naturreservaten 4 procent. Enligt Sveriges skogs- och miljöpolitik och internationella avtal ska våra inhemska arter bevaras och då blir det särskilt viktigt att sköta skogen så att de sällsynta, rödlistade arterna kan leva vidare. Som mått på biologisk mångfald ska forskarna i projektet använda lavar och skalbaggar, grupper med många arter och där många är rödlistade. De kompletterar varandra genom att lavar räknas på levande träd och skalbaggar i döda träd.

Vad är medelmycket naturlig vegetation?

Forskarna ska utgå ifrån en ekologisk teori som säger att det är viktigast att skydda skog för biologisk mångfald i landskap där det finns medelmycket naturskog kvar. I sådana landskap finns många arter men skogarna är sinsemellan olika och det är troligt att vissa arter bara finns i nyckelbiotoperna, dvs. nyckelbiotoperna ger ett viktigt bidrag till landskapets innehåll av sällsynta arter.

I utarmade landskap med väldigt lite gammal skog kvar, finns mycket färre arter och det är osannolikt att nyckelbiotoperna har ovanliga arter. I landskap med mycket naturlig vegetation är den biologiska mångfalden rik överallt, skogarna liknar varandra och nyckelbiotoperna bidrar inte så mycket till helheten. Frågan är dock vad som är ”medelmycket naturlig vegetation”? Det viktigaste med studien är att ta reda på detta.

Undersöka olika skogar

För att få bra jämförelsematerial ska forskarna att undersöka landskap med olika andel gammal skog: 1 procent (intensivt skötta produktionsskogslandskap), 10 procent(medelnivån i Sverige), 30 procent och 70 procent (ovanligt mycket gammal skog).

- Vi kommer att utföra studien i Västerbottens och Jämtlands län där debatten är hetast och där det finns stor tillgång till landskap med olika nivåer gammal skog, säger Lena Gustafsson, på institutionen för ekologi.
Idag behandlas nyckelbiotoperna på samma sätt i olika delar av landet. Om våra resultat visar att de är viktigast i landskap med kring 10 procent gammal skog så behövs ingen förändring eftersom detta är den vanligaste nivån i landet. Om de betyder mest i landskap med mycket lite gammal skog kvar (landskap med 1 procent) så bör en omorientering ske till regioner med ovanligt hög skogsbruksintensitet. Om nyckelbiotopernas nytta istället är störst i landskap med 30 procent eller mer gammal skog så bör en ännu starkare naturvårdssatsning ske i nordvästra Sverige.

- Vår studie kommer att bli en av de största jämförelserna av biologisk mångfald mellan olika skogslandskap i Europa, säger Lena Gustafsson.

Skydd av skog innebär en stor kostnad för staten och för skogsägarna som frivilligt avsätter nyckelbiotoper. Regeringen har nyligen beslutat att skjuta till 2,5 miljarder kronor under en tioårsperiod för att ersätta markägarna för skydd av nyckelbiotoper, vilket visar på frågans stora politiska betydelse. Våra resultat kommer att utgöra ett nytt och viktigt beslutsunderlag för hur dessa medel bör användas på bästa sätt.

Lena Gustafsson och Mattias Jonsson på institutionen för ekologi fick bidrag från Formas öppna utlysning

Vilken forskning har hittills gjorts om nyckelbiotoper? Läs mer i rapporten: Nyckelbiotoperna debatteras – forskningen rätar ut en del frågetecken


Kontaktinformation

Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi
Institutionen för ekologi, SLU
lena.gustafsson@slu.se 018-672747, 070-3022747