SLU-nyhet

Ny studie om matproduktion och klimat uppmärksammad i media

Publicerad: 13 december 2018
klimatsyntes.jpg

En vetenskaplig artikel som uppges handla om att ekologiskt producerad mat är betydligt sämre för klimatet än konventionell refereras flitigt i nyhetsmedia. EPOK:s föreståndare Maria Wivstad kommenterar.

Artikelns slutsatser när det gäller ekologisk produktion bygger på att de ekologiska systemen ofta producerar mindre per arealenhet. Forskarna bakom artikeln menar att man skulle vinna mycket på att intensifiera livsmedelsproduktionen per hektar, vilket skulle ge möjlighet till en större kolinlagring på marken som då tas ut från livsmedelsproduktionen. Det kan till exempel ske genom att marken planteras med träd eller att den naturliga vegetationen får återkomma.

– Det är välrenommerade forskare bakom studien och en bra tidskrift, säger Maria Wivstad och fortsätter:

– Det är även ett intressant perspektiv att inkludera potentialen att lagra in kol, både i de marker där livsmedel odlas och i andra marker. Däremot ger studien inte underlag för att värdera det ekologiska lantbrukets bidrag och tillkortakommanden i sin helhet. Ekologisk produktion berörs faktiskt ytterst lite i artikeln.

Artikeln svarar heller inte på frågan om vilka politiska och ekonomiska styrmedel som skulle krävas för att den mark som "sparas" verkligen kommer användas för ökad kolinlagring och kostnaden för detta.

Fler aspekter än klimat för hållbar livsmedelsproduktion

I västvärlden, där vi använder stora insatser av gödselmedel, fossil energi och bekämpningsmedel, finns tydliga data att skördenivåerna oftast är lägre i ekologisk produktion. Men enligt Maria Wivstad finns indikationer på att en övergång till mer ekologiska metoder på flera håll i världen, till exempel i utvecklingsländer, kan medföra en intensivare produktion och högre produktivitet. Det finns dock inte så mycket data kring detta och därmed blir det svårt att räkna på.

Den vetenskapliga artikeln handlar enbart om klimatpåverkan och tar inte med andra aspekter. Negativa konsekvenser för artrikedom, som också ses som en överlevnadsfråga, eller negativa effekter av användning av bekämpningsmedel såsom hälsorisker för lantarbetare och negativa effekter i miljön berörs inte. Ekologiska produktionssystem och metoder har positiva effekter för biologisk mångfald, odlingsmarkens långsiktiga bördighet samt minskar spridningen av rester av bekämpningsmedel till miljö och vattendrag.

Maria Wivstad menar att vi måste diskutera hur långt är vi är beredda att gå för att öka intensiteten i matproduktionen i relation till andra miljö- och hälsokostnader.

– Mitt perspektiv är att eko har en roll att spela i att driva på utvecklingen mot en mer hållbar livsmedelsproduktion, men att det finns fler vägar som alla kan bidra, och att produktiviteten och skördarna i en framtida ekologisk produktion i många fall skulle både kunna och behöva bli större, avslutar hon.

Karin Ullvén

 

Fakta:

Searchinger, T., Wirsenius, S., Beringer, T. & Dumas, P. 2018. Assessing the Efficiency of Land Use Changes for Mitigating Climate Change". Nature.

Kost och matsvinn är också av stor betydelse

I en vetenskaplig studie som delvis anknyter till den refererade artikeln och som publicerades förra året drar författarna slutsatsen att det skulle vara möjligt att nå en hållbar livsmedelsproduktion, även när det gäller att reducera klimatpåverkan, genom att ha en något mer extensiv produktion med lägre skördenivåer än vad vi i västvärlden har idag, om vi samtidigt ändrar vår kost mot mindre animalier och att vi minskar det stora svinnet av mat (Muller et al. 2017. Strategies for feeding the world more sustainably with organic agriculture. Nature Communications)


Kontaktinformation
Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se