SLU-nyhet

Kvicksilverutsläppen ökar globalt - SLU på möte om Minamatakonventionen

Publicerad: 05 december 2018
COP2 conference1_rollup.JPG

Runt 150 länder möttes i Genève den 18 till 23 november för den andra konferensen om Minamatakonventionen om kvicksilver. FN stod värd för mötet. Det har gått ett drygt år sedan Minamatakonventionen trädde i kraft och mötet hölls för att stärka de globala ansträngningarna att minska kvicksilverutsläppen. Från SLU deltog Pianpian Wu och Karin Eklöf som observatörer.

Kvicksilver är mycket giftigt, både för människor och djur. WHO har pekat ut kvicksilver som ett av de tio största kemiska hoten mot vår hälsa. FN:s miljöprogram initierade därför Minamatakonventionen om kvicksilver och den beslutades i oktober 2013. Konventionen trädde i kraft när 50 länder ratificerat den, vilket skedde under år 2017. Minamatakonventionen handlar om att begränsa användandet av kvicksilver i syfte att skydda människors hälsa och miljön från utsläpp av kvicksilver. Den innehåller förbud mod nya kvicksilvergruvor, utfasning av befintliga kvicksilvergruvor liksom minskning av kvicksilverutsläpp från alla sektorer. En särskild del handlar om utsläpp från småskalig guldutvinning.

I september 2017 hölls en första konferens för Minamatakonventionens parter, med rubriken "Make Mercury History", och nu i november hölls den andra konferensen. Delegater från de länder som ratificerat konventionen diskuterade och tog beslut om olika tekniska frågor kring implementeringen av konventionen, bl.a. kring hur samarbete ska ske med Basel-, Rotterdams- och Stockholmskonventionerna. Andra frågor rörde gränsvärden för kvicksilveravfall, omhändertagande av förorenade områden och tillfällig lagring av kvicksilver.

De globala antropogena utsläppen av kvicksilver ökade med 20 % mellan år 2010 och 2015 enligt första analyser från den kommande rapporten "Global Mercury Assessment 2018" från FN:s miljöprogram. En viss minskning av kvicksilverutsläpp från industrisektorer såsom kolförbränning och klor-alkaliframställning har skett 2010-2015, men totalt sett ökar utsläppen och det beror främst på utsläpp från stationär förbränning. De största ökningarna har skett i Ost- och Sydostasien, Afrika söder om Sahara och Sydamerika. Samtidigt har utsläppen minskat något i Nordamerika och EU. I de regioner där utsläppen ökar är orsaken främst kolförbränning och småskalig guldutvinning. Under konferensen lyftes det fram att mer än 20 miljoner människor i mer än 60 länder är direkt påverkade av småskalig guldutvinning, vilket är en stor utmaning. 

Uppskattningsvis 600 ton kvicksilver släpps ut i vattenmiljöer varje år från de tre industrisektorerna gruvor, energi och avfallshantering. Kvicksilverutsläpp som lagrats i exempelvis sediment eller jord kan frigöras igen och utgör då en sekundär källa. De sekundära utsläppen sker ofta under en lång tidsperiod, såsom decennier eller århundranden.

SLU har under många år bedrivit forskning om kvicksilvrets biogeokemiska processer i svenska skogar och inlandsvatten samt i havet. Sedan 2017 är SLU medlemmar i "UN Environment Global Mercury Partnership" och registrerade som observatörer vid konferenserna om Minamatakonventionen. Vid årets möte deltog Pianpian Wu och Karin Eklöf, båda från institutionen för vatten och miljö, som observatörer.

COP2_conference2_presentation.JPG
Den andra konferensen för deltagarländerna i Minamatakonventionen hölls 18 till 23 november 2018 i Genève. SLU deltog som observatörer. Foto: Pianpian Wu.
Sidansvarig: elin.widen@slu.se