SLU-nyhet

Insekter som mat och foder i Sverige

Publicerad: 19 februari 2018
insektskex.jpg

För två miljarder människor är det helt naturligt att äta insekter. I Sverige ser det dock annorlunda ut. Sjätte februari anordnade SLU Future Food en workshop för forskare, företagare och andra intresserade av insekter som mat eller foder, för att presentera kunskapsläget, tala om forskningsbehoven och diskutera samarbete.

I Sverige är det inte tillåtet att servera insekter som mat, trots att det är vardagsmat i stora delar av världen och möjligt i våra grannländer som tolkat EU-lagstiftningen annorlunda än vi. Insekter skulle dock kunna vara klimatsmarta alternativ till andra animaliska proteiner, men då behövs kunskap om vad som är hållbart i alla delar av ett sådant livsmedelssystem, inledde SLU-forskarna Anna Jansson och Åsa Berggren workshopen.

Välj inhemska arter

Berggren redogjorde för aktuell forskning och poängterade vikten av att välja inhemska arter, som hussyrsa och mjölmask, för uppfödning i Sverige. Idag kostar de skador invasiva arter medför EU tolv miljarder euro per år.

En annan forskare invände att det vore bättre med arter som man tror inte kan klara sig på fri fot i Sverige, med tanke på de problem som finns med förvildad fisk från fiskodlingar.

- Det är för mycket vi inte känner till om främmande arter för att ta den risken, menade Berggren.

Låga risker

Sofia Boqvist, forskare i livsmedelssäkerhet och riskanalys, redovisade en studie av syrsors riskprofil som klargjorde att det inte finns risk för bakterier som campylobacter, bland de insekter vi föder upp i Sverige. Inte heller allergener verkar vara något problem med syrsor, trots att det brukar hänga samman med vingar och ben. Toxiner och svamp beror på externa faktorer, som vilket foder insekterna får och hur de lagras.

- Jag tror att vi kan ha en bra insektsproduktion i Sverige med ganska låga risker, sa Sofia Boqvist. Är man en seriös insektsuppfödare gör man som när man föder upp andra djur – som att byta stövlar när man går in i anläggningen och tvätta händer när man hanterat djuren.

- Centralt är att få fram ett foder som är bra för djuren och som är kontrollerat för smittämnen och faror, fortsatte hon och jämförde med det svenska salmonellaprogrammet.

Större potential

Anders Kiessling, professor vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, berättade om ett projekt som studerar möjligheterna med levande larver som foder för höns och kyckling, bland annat att larverna skulle kunna rena ströbädden genom att äta upp träck och patogener, vilket i så fall kunde förbättra hälsan hos fåglarna. Han förklarade att insekterna i vissa fall fungerar som en biologisk barriär, dock inte för större parasiter.

- Insektslarver har ätit skämd mat i miljoner år, så en hypotes vi forskar på nu är att de filtrerar bort det skämda fettet, det finns ingen poäng med att de skulle lagra in det, sa Anders Kiessling. De kan bli en biologisk separator av skämt fett. Så de har större potential än att bara bli mat eller foder.

Unika egenskaper

- Hållbar produktion är inte är skäl nog att äta insekter, det krävs att det blir ett attraktivt livsmedel, framhöll Daniel Johansson, då han och Maud Langton, båda verksamma vid SLU:s institution för molekylära vetenskaper, presenterade sin forskning om insekter som en kulinarisk och hållbar delikatess.

Han presenterade ett projekt där mjölmaskar använts för att framställa maskmjöl till produkter där man slipper ”den visuella aspekten av insekter”. Mjölmaskarna har en bra sammansättning av essentiella aminosyror med potential att täcka en människas behov. Forskningen visar dessutom att protein som extraheras ur insekter har vissa unika egenskaper som skulle kunna leda till helt nya produkter. En av dessa egenskaper är bra löslighet, en stor fördel när man tillverkar exempelvis energidrycker.

Lägesbeskrivning och forskningsbehov

Deltagarna gavs tips om Ipiff, en internationell plattform för organisationer som intresserar sig för insekter som mat och foder.

Anders Engström från företaget Bugburger redogjorde för läget i Europa och vilka länder som idag förser de svenskar som vill äta insekter med mat. Entreprenören Nils Österström presenterade Insektsföretagen, en helt nystartad delbranschförening i livsmedelsbranschen. Företagarna ser forskningsbehov på en rad områden, bland annat följande:

  • Biomassa och foder till insekterna
  • Entomologi, kartläggning av arter lämpliga för produktion och mer om insekternas biologi
  • Produktion, hur säkerställa kvalitet, minimera risker och åstadkomma storskalighet
  • Genetik, såväl frågor kring avel som genmodifiering
  • Övrigt, såsom mättnad, digisterbarhet, hälsoeffekter, insekter som foder, läkemedel, råmaterial, gödsel och restprodukter

Spröd textur

Ola Albrektsson, en ung kock utbildad till måltidsekolog vid Grythyttan, berättade livfullt att insekter måste beskrivas sensoriskt, för att människor ska vilja äta dem. Han beskrev hur mjölbagge, som kanske inte låter så kulinariskt lockande, kanske istället ska serveras som Tenebrio Molitor och presenteras som en råvara med spröd textur och doft och smak av spannmål, nötighet, umami och trä.

- Trä låter kanske inte så gott, men tänk er hur man beskriver whisky som lagrats på ekfat, så får ni kanske andra associationer. Och det är enklare att sälja något som smakar gräddigt, nötigt, sött och krämigt, än att sälja bi-larver! framhöll han.

Etiska överväganden

Etikern Helena Röcklinsberg tog upp frågan om det finns nya etiska aspekter med att hålla och äta insekter.

- De klassiska djuretiska frågorna som diskuteras kring alla djurslag– välfärd, rättigheter, integritet – kan ju gälla även insekter, men det finns en ny faktor att fundera över: äter man insekter äter man många liv. Är det ett problem? I så fall vore det mer etiskt att äta ko. Då får man väldigt mycket mat från ett enda djur.

Någon i publiken invände att insekter är längst ned i näringskedjan, lägger många ägg och räknar med ett stort svinn, till skillnad från kossan som får en enda kalv. Då kan man kan tänka sig att vi är berättigade att göra ett visst uttag ur populationen utan att skada den som helhet.

- Djur vi håller som husdjur tar vi ett etiskt ansvar för, fortsatte Röcklinsberg. Vi pratar ibland om att odla insekter, som om de vore grönsaker – är det rätt?

Utmaningar framöver

Efter dagens workshop konstaterades ett par centrala utmaningar utöver det mest självklara hindret idag – lagstiftningen. Den första är att utröna om det verkligen krävs livsmedelskvalitet på insekternas foder för att det ska vara helt riskfritt. I så fall förlorar man en av klimatfördelarna, att insekterna kan livnära sig på sådant som inte duger till livsmedel. Den andra är svårigheterna att uppnå storskalighet i produktionen. Olika förutsättningar för detta diskuterades.

Några deltagare diskuterade också vikten av att ta reda på vilka konsumenter som faktiskt är intresserade av att äta insekter, när det inte längre är en innovation.

Ett första område för samarbete mellan företag och forskare konstaterades vara att skapa branschriktlinjer för hållbar produktion av insekter, så att Sverige står redo den dag det blir tillåtet. Deltagarna vid denna workshop betraktade det enbart som en tidsfråga innan det är ett faktum.

Workshop om insekter som mat och foder
Under en workshop om insekter som mat och foder, samlades forskare, företagare och andra intresserade för att höra om kunskapsläget, tala om forskningsbehov och diskutera möjliga samarbeten.
Avelspyramiden
Sofia Boqvist redogjorde för forskning kring livsmedelssäkerhet och betonade vikten av att hålla djuren i toppen av avelspyramiden smittfria.
Europaläget för insekter som mat
Företagaren Anders Engström från Bugburger redogjorde för det aktuella läget i Europa för insekter som mat.
Relaterade sidor:
Sidansvarig: gunilla.leffler@slu.se